Inlägg

Annettes liv vände på julafton – nu vill hon ge tillbaka

/i , , , , /av

Under många år levde Annette Lykkegaard i missbruk och hemlöshet. Vändningen kom en julafton då en vänlig människa ställt fram kaffe, smörgåsar och julklappar på källargolvet där hon sov. Den fina gesten blev ett uppvaknande, och hon sökte hjälp på Skåne Stadsmission. Denna julafton är det hon som hjälper till, som volontär på Café David. 

Vardagen präglades i många år av en ständig jakt på droger och någonstans att sova.
– Det var som att leva i en glasbubbla. Man visste aldrig vad som skulle hända minut för minut och ändå var allting alltid samma, säger Annette Lykkegaard.

En julaftonsmorgon för 18 år sedan var hon med om något som skulle bli vändpunkten till ett bättre liv.

– Jag hade hittat en källare vid Värnhemstorget där jag lyckats att bo i nästan en vecka faktiskt. På julaftons morgon vaknade jag av att det luktade kaffe. När jag öppnade ögonen upptäckte jag att det stod en bricka bredvid mig och såg att det var någon som hastigt smet därifrån. På brickan stod en termos med kaffe, några smörgåsar och några julklappar. Den känslan går inte att beskriva, säger hon.

Paketen innehöll underkläder, en tröja och deodorant. Hon förstod att det var någon som hade uppmärksammat henne i flera dagar. Kläderna var dessutom i rätt storlek!

– Sånt som en hemlös kvinna verkligen uppskattar, säger hon.

Anette drack upp kaffet och åt upp mackorna. Sedan gick hon bort till Skåne Stadsmissions Café David där hon fick hjälp. Kampen var hård, men nu har Annette varit drogfri länge.

Och nu är det hennes tur att hjälpa andra på julafton. I år ska Annette jobba som volontär på Café David, där hon själv firat många högtider. Minnena är både sorgsna och varma.

– Julen var och är fortfarande alltid förenad med mycket sorg. Jag tänkte såklart på mina barn, även om jag visste att de firade en bra jul med min bror och min mamma. Men jag visste också att de hade föredragit om jag hade varit med. Jag var ju välkommen om jag bara höll mig drogfri, men jag mäktade inte med det då, säger hon.

Att fira jul på Skåne Stadsmission kändes som en befrielse. Där var hon var inte ensam om de känslorna och behövde inte skämmas för att hon där och då valde drogerna framför sina barn.

– Och bara det att Stadsmissionen har öppet på julafton. Det betyder ju nånting. Man fick förutom god mat, en känsla av tillhörighet. Man fick duscha och man fick rena kläder. Det var inte helt fel. Det betydde jättemycket för mig. Under alla de här högtiderna; påsk, midsommar jul och nyår blev människorna där som ens familj.

När vi pratar med Annette, några veckor innan jul, längtar hon redan till julafton när hon för första gången kommer att vara ”på andra sidan”.

–Jag blir tårögd bara jag tänker på det. Det ska bli så roligt att få lov att ge tillbaka och någonstans få lov att visa de som fortfarande är hemlösa och aktiva i droger att man kan och att det går att leva drogfritt och ha ett fungerande liv. Till och med ett riktigt bra liv, säger hon.

OBS: I år blir julen på Café David annorlunda, på grund av pandemin. Vi kommer att servera julmat i flera sittningar, bordsservering och säkra avstånd. Läs mer om julfirande i en pandemi här!

”Julen då jag var hemlös och bodde i tält var tuff”

/i , , /av

För Mats, som är deltagare på Café David, väcker julen många känslor och minnen. Här berättar han sin historia:

Det är ingen hemlighet varför jag blev hemlös. Det kan drabba vem som helst. Tidigare jobbade jag som målare och fastighetsskötare. Jag flyttade ihop med en tjej som sparkade ut mig och ett år tidigare hade min mamma gått bort. Det blev för mycket och jag hamnade på psyket. När jag kom ut hade jag ingenstans att bo och jag bodde i ett tält i ett år. På sommaren gick det an, men med vintern kom kylan. Det var kallt när man vaknade på morgonen. Ryggen tog stryk i längden av att ligga på ett tunt liggunderlag. Men så hittade jag en tjock bäddmadrass. Den lade jag i tältet. Kan du tänka dig hur glad jag var för den bäddmadrassen? Årets bästa julklapp!

Annars kan jag inte direkt påstå att jag älskar julen. Min far var alkoholist och han var alltid jättefull på julen. Han låg full inne i sängen och morsan satt i köket med oss ungar.  

Jag är en ensamvarg och har inga problem med att vara ensam, men julen det året jag var hemlös och bodde i tält var tuff. På förmiddagen var jag hos min son, men på kvällen när jag skulle gå och lägga mig i tältet, kom de negativa tankarna. ”Nu firar de jul och jag är inte med.” Då var det bara att krypa ner i sovsäcken och försöka somna och glömma bort att det var julafton.

Som tur var fanns Café David det året. Hit har jag gått sedan 2012 och jag fortsätter att gå hit även om jag i dag har eget boende och har det bra. Utan Café David tror jag inte att jag hade levt i dag. Här kunde jag få en värmande dusch och byta kläder. Sen gå ner och äta en god och mättande frukost. Prata en liten stund och hitta gemenskap. Det räddade livet på mig.

Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar sina deltagares integritet. Därför har personen på bilden ingenting med texten att göra.

Att Sverige har 33 000 hemlösa är ett fiasko

/i , /av

Inte sedan 2001 har det tagits ett helhetsgrepp om hemlöshetsfrågan – idag släpper vi den nya hemlöshetsrapporten! Inte sedan 2009 har Sverige haft en nationell strategi mot hemlöshet. I dag ser vi konsekvenserna. Det finns över 33 000 i hemlöshet och antalet ökar. Det är ett kapitalt misslyckande. Vi i Sveriges Stadsmissioner har tröttnat på att staten inte tar ansvar.

Därför har Stadsmissionen tagit saken i egna händer och lägger fram ett komplett förslag för hur en ny nationell strategi ska se ut. Du hittar hela rapporten här: Hemlöshetsrapporten 2020

Vårt förslag bygger på lösningar som haft bevisad effekt i andra länder. Det är en skarp strategi som går att genomföra i princip omedelbart. Vår fråga är om den politiska viljan finns? Mäktar svensk politik med att samla sig och faktiskt lösa hemlösheten?

Strategin bygger på tre grundläggande principer.

Bostaden som nyckel till att lösa hemlöshet. Att hemlöshet bara kan minska om staten tar ansvar samt att arbetet mot hemlöshet måste vara uthålligt och evidensbaserat. Det är en skarp kontrast mot dagens situation där staten dragit sig tillbaka och väljer att helt lita på en generell bostadspolitik.

Där kommunerna lämnats att hantera frågan själva trots helt olika förutsättningar. Där ryckighet och otydlighet snarare än uthållighet präglar arbetet.

Vårt budskap är tydligt. Staten måste ta ett större ansvar för att bryta hemlösheten. Den generella bostadspolitiken behöver överges. Sverige måste ta fram en seriös nationell bostadsstrategi för att underlätta bostadsbyggande i hela landet. Att bygga bostäder är att bygga välfärd.

För de som ändå har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden finns lösningar. Det är dags för en svensk modell för social housing. Med social housing menar vi en strukturerad, förutsägbar och offentligt understödd bostadsförsörjning för ekonomiskt och socialt utsatta hushåll.

Här kan Sverige ta direkt inspiration från Finland som har en nationell stiftelse för sociala bostäder. Det viktiga är att en svensk stiftelse får ett lika ambitiöst mål som den finska – att utrota hemlösheten till 2030.

Syftet med stiftelsen ska vara att bygga, köpa och hyra ut bostäder med rimliga hyror. I första hand insprängda bostäder, eller hus med olika upplåtelseform och blandad målgrupp snarare än fastigheter enbart för personer med låg inkomst.

En översyn av bostadsbidragen behövs med syfte att höja bostadsbidragen och låta fler komma i fråga för stöd. Dagens regler är för trubbiga och lämnar för många utanför, och därmed utan tillräckliga möjligheter att klara sig på bostadsmarknaden.

Ett annat problem är de trösklar som finns för att komma in på marknaden. Därför behövs det en ny nationell reglering av vad som är ett rimligt inkomstkrav på hyresgäster där även försörjningsstöd räknas som fast inkomst. Även reglerna för andrahandsuthyrning och möjliga hyresnivåer behöver skärpas upp. Allt för att minimera överuttag av hyror.

Slutligen kräver vi att staten tar ansvar för att visa verkligheten. Vi behöver nationella riktlinjer för hur vi mäter antalet människor i hemlöshet.

Staten och kommunerna kan inte mäta på olika sätt, då faller människor genom maskorna i skyddsnätet. Dessutom måste de kartläggningar som i dag görs vart sjätte år göras oftare. Detta för att utvärdera och följa upp.

Införs en strategi byggd på detta kan hemlösheten minska. Finland har minskat hemlösheten med 50 procent på 20 år, så det går.

All forskning visar att en bostadsledd strategi där man utgår från bostad som en mänsklig rättighet fungerar. De över 33 000 som lever i hemlöshet har inte tid att vänta. Det är dags att agera nu!

Denna artikel är aven publicerad på Aftonbladet Debatt. 

Maria sover i en bil

/i , /av

Maria är 24 år och sover i en bil på en parkering.

Hon och hennes man går alltid upp tidigt och plockar undan alla tecken på att de sovit där. De vill väcka så lite uppmärksamhet som möjligt. Rädslan för att polis eller parkeringsvakter ska upptäcka att de sover i bilen är ständigt närvarande. På kvällarna går de ”hem” till bilen först när mörkret infaller och gör i ordning för natten.

Foto Åsa Sjöström

Maria har kommit till Malmö med sin man för att försöka tjäna pengar så att det kan åka hem och skapa sig ett liv med sin femåriga dotter. Medan de tigger småslantar i Malmö bor dottern med sin gammelmormor i Rumänien. Detta, att föräldrar söker sig utomlands för sin försörjning och lämnar sina barn hos mor- och farföräldrar, är så vanligt förekommande att man i Rumänien använder begreppet “Migrationens barn” om de barn som blir kvar. Det finns studier som visar att det rör sig om så många som 350 000 barn.

Marias dag börjar ofta på Crossroads, där Skåne Stadsmission bjuder på frukost. Här finns också möjlighet att duscha och byta kläder, prata lite och kanske träffa sjuksköterskan om det behövs. Hälsan är en ständig oro. Att sitta ute i alla väder tär på kroppen, liksom bristen på bra och näringsriktig mat. Från Crossroads tar sig Maria till en av de stora matbutikerna i stan. Där slår hon sig ner utanför med sin skylt och sin kopp.

När hon och maken först kom till Sverige var det, som för så många andra i liknande situation, i tron att de skulle kunna hitta ett jobb och tjäna pengar. Istället sitter hon här, medan maken är på sitt håll. På kvällen möts de vid bilen igen. Snart åker de hem några veckor för att träffa sin dotter, men sedan bär det av till Sverige igen. Till Sverige och de kyliga nätterna på parkeringen.

Maria heter egentligen något annat. Texten kommer ur rapporten Unga i Hemlöshet i Skåne

Möbler och kläder till värmestuga sökes

/i /av

Snart är allting på plats så att värmestugorna för Malmös hemlösa kan öppna – men det behövs hjälp från allmänheten!

Malmö stad bidrar med lokaler och en del av personalkostnaderna, men resten står de ideella organisationerna för.

– Vi behöver möblera och utrusta värmestugorna, och dessutom vill vi kunna ge ut underkläder, strumpor, hygienartiklar, filtar med mera, säger Jasmina Merdan, Skåne Stadsmission, som är samordnare för Värmestuga Vuxen.

Därför går organisationerna nu ut med en vädjan, och en lista över allt som behövs, till Malmöborna.

– Vi vet att det finns många som liksom vi brinner för ett medmänskligare Malmö, och vi tror att många vill hjälpa till, säger Aida Al Akrawi, Fryshuset, som är samordnare för Värmestuga Ung.

Öppnar på måndag
Värmestuga Malmö är en insats med två värmestugor som drivs av Fryshuset, Skåne Stadsmission, Röda Korset Malmökretsen, Kontrapunkt och Svenska Kyrkan i Malmö. Värmestugorna håller öppet mellan 16 december och 15 april. Värmestuga Ung riktar sig till personer mellan 18 och 25 år, Värmestuga Vuxen till personer över 25 år.

Så här kan du bidra:

Behovslista:

Vilostolar (modell typ Pello eller Poäng, Ikea)
Fotpallar
Filtar
Yogamattor
Liggunderlag
Matlådor med lock
Underkläder (nya) unisex stl S-XL
Strumpor stl 38-44
Vantar
Mössor
Vinterskor stl 40-44
Varma tröjor stl S-XL
Jackor stl S-XL
Hygienartiklar
Plastglas (dricksglas) som går att diska
Tandborstar
Tandkräm
Kaffe (oöppnade paket)
Tepåsar
Socker
Plasthandskar, oöppnade paket (Dels för matbehandling, dels säkra för blodsmitta)

Inlämning av saker från behovslistan sker på följande platser & tider:

Fryshuset
Sofielundsvägen 1
Vardagar mellan 9-16
Mer info maila aida.alakrawi@fryshuset.se

Skåne Stadsmission
Grönegatan 36, Malmö
Måndag, onsdag, fredag: kl 8-16
Tisdag, torsdag: kl 8-18
Märk gärna det som skänks med “Värmestuga”
Mer info maila jasmina.merdan@skanestadsmission.se

Röda Korset
Norra Parkgatan 17
Mån 10-14
Tis-Fre 10-18
Lör 11-15
Lämna saker i butiken (Second-hand).
Säg till eller märk donationer med “Värmestuga”

 

Bakgrund:

Under våren och sommaren 2019 har de ideella organisationerna genom ett flertal möten bjudit in tjänstepersoner och förtroendevalda i Malmö Stad samt fastighetsägare till dialog gällande hemlöshetsproblematiken i staden. För att hitta en långsiktig lösning för kommande år och utveckla samverkan har därför de ideella organisationerna tagit initiativ till ett IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap) med Malmö Stad genom arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Det innebär att Malmö Stad under vinterns insats finansierar delar av verksamheten, såsom lokalhyra och delar av personalkostnader, men helt avgörande för att värmestugorna ska kunna hålla öppet är Malmöbornas ideella insatser.

Sedan starten 2015 har värmestugorna drivits som en akut lösning på den ohållbara situation hemlösa i Malmö befinner sig i. Samtidigt som hemlösheten ökat i Malmö stad har kommunen valt att dra ner på antalet sovplatser för människor som befinner sig i hemlöshet. Värmestugorna är ett svar från civilsamhället, för säkerställa att ingen människa ska frysa ihjäl på våra gator. Det är ett steg på vägen till en mer hållbar lösning, men värmestugor räcker inte. Organisationerna bakom värmestugorna verkar för att sätta de långsiktiga frågorna om fattigdom, bostadsbrist och hemlöshet högt på Malmö Stads politiska agenda.

Samarbetet kring värmestugorna sätter individernas behov i centrum. Genom att samarbeta kan vi gemensamt skapa en bättre helhetslösning där våra olika kompetenser samverkar för att bistå människor med det stöd de behöver. Värmestugorna handlar inte bara om att människor inte ska frysa ihjäl under kalla vinternätter. I och med att alla inblandade organisationer på olika sätt arbetar med mer långsiktigt stöd till människor i utsatthet kan värmestugan bli en första kontakt som leder till att en person får hjälp med hela sin situation.

Hur mår ett barn i hemlöshet?

/i , , , /av

Vad innebär det för ett barn att inte ha en trygg plats att kalla hemma?
– Ett barn i hemlöshet kan ha svårt att behålla kontakten med kompisarna, och saknar ofta trygghet och föräldrar som orkar med, säger Tove Minicz, socionom på Skåne Stadsmission.

Till stadsmissionens Unga Forum kommer ofta familjer som bor i tillfälliga boenden, långt från barnens skola eller förskola. Barnen rycks bort från sitt sammanhang, hamnar långt från vännerna och får svårt att hålla igång sina fritidsaktiviteter. De har sällan en lugn plats att göra läxorna på och deras skoldagar blir ofta långa på grund av att skolvägen blir lång. Många av dem tar också ett stort ansvar hemma. Osäkerheten och oron tär på föräldrarna, som får allt svårare att orka med.

Många mår dåligt

– Vad skapar vi för framtid om samhället inte kan ge barn trygghet? Tidigare har många barnfamiljer kunnat få stöd i form av boendeinsatser med ett långsiktigt perspektiv, i några månader i taget. I Malmö möter vi nu många som bara får stöd vecka för vecka. Vi ser redan nu att detta får konsekvenser för barnen. Föräldrarna har svårt att klara av jobb eller studier. Människor vars största problem tidigare varit att de saknar bostad, hamnar snabbt i en social hemlöshet, de mår dåligt och det drabbar deras barn, säger Tove Minicz.

”Till slut har man ingen kvar”

Hon hör föräldrar berätta att de fått veta från socialtjänsten att de ska lösa boende hos släkt och vänner.

– Men det går ganska snabbt att uttömma sitt nätverk. Till slut har man ingen kvar att be om hjälp. Man tar bort förutsättningarna för barnen att få en förutsägbar och trygg miljö att utvecklas och växa upp i, även när livet vänts upp och ner för att föräldrarna fått problem av någon anledning. Om vi som samhälle inte hjälps åt att se till att barn har det bra, skapar vi nya problem. Ingen tjänar på att föräldrar går på knäna.

Vill du ge en gåva till vårt arbete med barn i hemlöshet? Klicka här!

”Jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss”

/i , , , /av

Samira och hennes två barn har ingenstans att bo. Släktingarna de bott hos har inte plats för dem längre, så nu är läget akut. Till råga på allt är Samira gravid.
– Jag försöker att inte visa barnen hur orolig jag är, men jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss.

När hon vänder sig till socialtjänsten får Samira besked om att nya regler gäller och hon nu måste söka nödboende en gång i veckan. Tankarna virvlar i hennes huvud.

– Hur ska jag klara att söka bostad när jag snart ska föda barn? Hur ska det gå för de äldre barnen, kan de gå kvar på sin förskola och sin skola med sina kompisar?

Ingen förklarar för Samira varför hon måste träffa sin socialsekreterare varje vecka för att söka nytt nödboende. Hon placeras i en lägenhet med små rum, utan några garderober att få undan kläder och annat. Ständigt oroar hon sig för barnen. För att de inte ska ryckas upp helt ur sin vardag tar hon bussen genom hela staden till den förskola och den skola där barnen knutit an till personal och kompisar.

– Varje vecka frågar socialtjänsten om jag har ordnat en lägenhet. De vill att jag ska söka boende i andra städer, men jag är helt ensam med barnen, jag behöver ha min familj nära.

Ett barn måste byta skola
När det är dags för Samira att föda sitt tredje barn får hon dispens. Veckan då bebisen föds räcker det att hon har telefonmöte med socialen. Men så snart hon är hemma igen måste hon ta med spädbarnet till socialtjänsten för att söka om sitt boende. Hennes ena barn tvingas byta skola, till en som är närmare. Samira ser hur ledset barnet är över detta. Hon skulle så gärna vilja att hennes äldsta fick gå kvar med sina vänner. Få behålla åtminstone den tryggheten.

Plötsligt händer något positivt. Samira har varit noga med att betala sin avgift till Boplats Syd, hur tufft hon än har haft det ekonomiskt. En dag får hon erbjudande om en lägenhet i närheten av familj och vänner. Hon får ett förstahandskontrakt! Området anses inte som det bästa, men för Samira är det underbart att kunna andas ut.

– Nu vet vi att vi får vara här. Det är vårt, mitt och barnens. Vi är hemma och behöver inte be om hjälp varje vecka.

Samira planerar för framtiden. Allt känns lättare nu, när hon slipper oroa sig.

– Nu vågar jag tro att det kan bli bra. Jag vill utbilda mig och börja jobba. Tjäna pengar och försörja mig och mina barn.

 

Samira heter egentligen något annat. Några detaljer i hennes historia har ändrats för att värna hennes integritet. Barnen på bilden har ingenting med texten att göra. 

Vill du ge barn i Skåne en ljusare jul? Ge din julklapp här!

Sociala bostäder krävs mot hemlösheten

/i , , /av

I en aktuell rapport föreslår Stadsmissionen att Sverige inför ett system för sociala bostäder, det som utomlands kallas social housing. Idag lever 33 000 personer i Sverige och nästan 5 500 i Skåne i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens siffror.

– Det är hög tid att den generella bostadspolitik för alla som vi idag har i Sverige kompletteras om vi ska kunna göra något åt hemlösheten på allvar. Vi behöver ta fram särskilda lösningar för de mest ekonomiskt och socialt utsatta hushållen. Det handlar i praktiken om att öronmärka bostäder för människor i dessa grupper, och erbjuda boenden till hyror under marknadspris. En svensk modell för sociala bostäder, med inspiration från våra grannländer som visat att det är en fungerande väg för att minska hemlösheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Stadsmissionens rapport visar också att det finns stora skillnader mellan hur Socialstyrelsen och olika kommuner mäter hemlösheten. Det saknas idag en nationell standard för hur hemlösheten ska definieras, mätas och rapporteras. I Skåne finns ingen gemensam syn på hur hemlöshet ska kartläggas, i de tre kommuner där Stadsmissionen finns skiljer sig förhållningssättet åt: Malmö och Helsingborg definierar hemlöshet olika, medan Kristianstad inte gör någon hemlöshetsräkning. (Läs mer om det här)

– Det finns en stor risk med att mätningarna skiljer sig åt så mycket och att politikerna förleds att tro att problemet är mindre allvarligt än vad det är och därför inte fattar nödvändiga beslut. Det gynnar ingen som befinner sig i hemlöshet. Därför behöver vi en nationell standard för hur hemlösheten mäts och rapporteras, konstaterar Lena Wetterskog Sjöstedt.

Sociala bostäder behöver enligt Stadsmissionen vara en bärande del i en ny nationell strategi mot hemlöshet som även bör innehålla nationell tak över huvudet-garanti, krav på Bostad Först-modellen i alla kommuner, förstärkt bostadsbidrag riktat till alla grupper i social och ekonomisk utsatthet och slopat inkomstkrav för att hyra bostad i kommunala bostadsbolag.

Stockholms Stadsmission ger sedan 2010 ut en årlig rapport om hemlösheten i Sverige. Årets rapport Hemlös 2019 är den nionde och årets tema är Sociala Bostäder. Hela rapporten finns här.

Hemlöshetssiffrorna speglar inte den verklighet vi ser

/i , /av

Sydsvenskan avslöjar idag att hemlösheten i Malmö – enligt Malmö stads egen kartläggning – minskat kraftigt. Tyvärr speglar dessa siffror inte den verklighet vi på Skåne Stadsmission ser.

Enligt de officiella siffrorna levde 1 355 vuxna och 692 barn i Malmö i hemlöshet när kartläggningen gjordes i oktober 2019. Till Sydsvenskan säger vikarierande socialkommunalrådet Rose-Marie Carlsson (S) att siffrorna är ”bra”.
– Det går åt rätt håll, säger hon till tidningen.

Skåne Stadsmissions direktor Lena Wetterskog Sjöstedt instämmer i att siffrorna ger en mycket positiv bild.

– Men tyvärr ropar vi inte ”hej” riktigt ännu. Vi önskar verkligen att vi såg detta, att vi också upplevde en förbättring för Malmös mest utsatta, men tyvärr kan vi inte säga att vi gör det. Tvärt om, säger hon.

Malmö stads hemlöshetskartläggning har genomförts varje år i tio års tid, och räknar antalet personer som socialtjänsten har kännedom om, det vill säga personer som har ansökt om någon form av stöd och där det stått klart att situationen räknas som hemlöshet enligt den definition som staden använder (se fakta).

Men trots att kommunens statistik visar en kraftig minskning från 2018 är det inte som Skåne Stadsmission i Malmö märker. Antalet besök på Stadsmissionens Café David, där människor i hemlöshet och utsatthet kan få kostnadsfri frukost och köpa lunch till lågt pris, har inte förändrats.

– Vi går fortsatt på maxkapacitet. Varje dag söker sig i snitt runt 170 vuxna till Café David, säger Matilda Jägerdén, enhetschef.

Inte heller verksamheten för barn och barnfamiljer, Unga forum, märker någon minskning i hur många som söker stöd här. På Unga forum ordnas ungdoms- och familjeträffar, med mat och gemenskap, samtidigt som besökarna erbjuds social och juridisk rådgivning. Familjer och unga kan också hämta en matkasse i veckan.

I våras tog Malmö stad fram nya riktlinjer för vilka som kan få hjälp med bostad. Härifrån kommer det budskap som politiker och tjänstemän under året upprepat flera gånger: ”socialtjänsten är ingen bostadsförmedling.” Sedan de nya riktlinjerna infördes kan endast personer med missbruk, psykisk ohälsa eller annan social problematik, så kallat socialt hemlösa, få stöd med boende av kommunen. Barnfamiljer där det inte finns sociala problem utan hemlösheten beror på fattigdom, bostadsbrist eller dålig förankring i samhället (så kallat strukturellt hemlösa) kan numera bara få rätt till nödbistånd, bostad max en vecka i taget.

Skåne Stadsmission har, liksom flera andra organisationer, märkt att de nya riktlinjerna påverkat människor svårt.

– Det är också något vi fört fram till kommunen, att vi ser hur människor drabbas av detta. Barnfamiljer som tidigare vänt sig till socialtjänsten, vänder sig till oss nu, säger Liv Palm, enhetschef på stadsmissionens Unga Forum.

Möter en ny grupp
Liv Palm och hennes kollegor beskriver det som att de plötsligt möter en ny grupp människor i utsatthet. Till Skåne Stadsmission vänder sig de människor som lever i extrem utsatthet. När det gäller familjer har det framför allt varit människor i papperslöshet, familjer som inte har kunnat få hjälp från samhället, och där Stadsmissionen kunnat lindra den akuta nöden och vara behjälplig med rådgivning och stöd. Men sedan de nya reglerna infördes möter vi betydligt fler familjer som tidigare haft stöd från kommunen och nu vänder sig till oss i desperation.

– Jag ser föräldrar som går på knäna. Hur ska de kunna klara arbete eller studier, hur mår barnen i familjer som måste söka hjälp varje vecka? Det kan låta bra att träffa sin socialsekreterare oftare, men här handlar det ju om en ständig ovisshet som tär på familjerna, säger Tove Minicz, en av Stadsmissionens socionomer.

På Skåne Stadsmissions Trygga boende märks de nya riktlinjerna på ett annat sätt, nämligen genom tomma lägenheter. Trygga boende är ett stödboende där kommuner kan placera familjer i hemlöshet, men under året som gått har antalet människor som Malmö stad placerat i Trygga boende minskat dramatiskt.

– Förra året vid den här tiden hade vi full beläggning, nu använder vi endast åtta av våra 21 lägenheter. Det vi frågar oss är hur länge en familj kan leva med bistånd vecka för vecka, innan den så kallade strukturella hemlösheten övergår till en social hemlöshet. De som drabbas allra hårdast av detta är barnen, säger Anna-Frida Eriksson, enhetschef på Trygga boende.

 

Hemlösheten i Malmö
2019: 1 355 vuxna, 692 barn.
2018: 1 959 vuxna, 1 347 barn.
2017: 1 752 vuxna, 1 070 barn.
2016: 1 740 vuxna, 887 barn.
2015: 1 333 vuxna, 675 barn.
2014: 1 142 vuxna, 465 barn.
2013: 973 vuxna, 329 barn.
2012: 997 vuxna, 257 barn.
2011: 1 039 vuxna, 240 barn.
2010: 900 vuxna, 196 barn.
2009: 863 vuxna, 161 barn.

I siffrorna ingår inte människor i papperslöshet, vilket som Skåne Stadsmission tidigare påpekat innebär att mörkertalet över hur många hemlösa som lever i Malmö är stort. Läs mer här!

Källa: Malmö stads årliga hemlöshetsräkning, som genomförs i början av oktober varje år.

Malmö stads definition för hemlöshet, som är den definition som Socialstyrelsen tidigare använde:

”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.”

Bildtext: Illustrationen kommer från utställningen Hem? som under november kan ses på Stadshuset i Malmö. Utställningen är skapad av deltagare på Skåne Stadsmissions kreativa verkstad.