”Jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss”

Samira och hennes två barn har ingenstans att bo. Släktingarna de bott hos har inte plats för dem längre, så nu är läget akut. Till råga på allt är Samira gravid.
– Jag försöker att inte visa barnen hur orolig jag är, men jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss.

När hon vänder sig till socialtjänsten får Samira besked om att nya regler gäller och hon nu måste söka nödboende en gång i veckan. Tankarna virvlar i hennes huvud.

– Hur ska jag klara att söka bostad när jag snart ska föda barn? Hur ska det gå för de äldre barnen, kan de gå kvar på sin förskola och sin skola med sina kompisar?

Ingen förklarar för Samira varför hon måste träffa sin socialsekreterare varje vecka för att söka nytt nödboende. Hon placeras i en lägenhet med små rum, utan några garderober att få undan kläder och annat. Ständigt oroar hon sig för barnen. För att de inte ska ryckas upp helt ur sin vardag tar hon bussen genom hela staden till den förskola och den skola där barnen knutit an till personal och kompisar.

– Varje vecka frågar socialtjänsten om jag har ordnat en lägenhet. De vill att jag ska söka boende i andra städer, men jag är helt ensam med barnen, jag behöver ha min familj nära.

Ett barn måste byta skola
När det är dags för Samira att föda sitt tredje barn får hon dispens. Veckan då bebisen föds räcker det att hon har telefonmöte med socialen. Men så snart hon är hemma igen måste hon ta med spädbarnet till socialtjänsten för att söka om sitt boende. Hennes ena barn tvingas byta skola, till en som är närmare. Samira ser hur ledset barnet är över detta. Hon skulle så gärna vilja att hennes äldsta fick gå kvar med sina vänner. Få behålla åtminstone den tryggheten.

Plötsligt händer något positivt. Samira har varit noga med att betala sin avgift till Boplats Syd, hur tufft hon än har haft det ekonomiskt. En dag får hon erbjudande om en lägenhet i närheten av familj och vänner. Hon får ett förstahandskontrakt! Området anses inte som det bästa, men för Samira är det underbart att kunna andas ut.

– Nu vet vi att vi får vara här. Det är vårt, mitt och barnens. Vi är hemma och behöver inte be om hjälp varje vecka.

Samira planerar för framtiden. Allt känns lättare nu, när hon slipper oroa sig.

– Nu vågar jag tro att det kan bli bra. Jag vill utbilda mig och börja jobba. Tjäna pengar och försörja mig och mina barn.

 

Samira heter egentligen något annat. Några detaljer i hennes historia har ändrats för att värna hennes integritet. Barnen på bilden har ingenting med texten att göra. 

Vill du ge barn i Skåne en ljusare jul? Ge din julklapp här!

Var ska vi bo i jul?

I Skåne lever flera hundra barn i hemlöshet. Maria, snart elva år, är ett av dessa barn.

Hon har packat väskan, nu hjälper hon lillebror på med jackan. Det kommer att ordna sig, tröstar hon. Mamma jobbar nästan jämt, ändå räcker pengarna inte till. Familjen måste flytta. Igen.

Varje dag träffar vi barn som saknar ett eget hem. Barn som inte har allt som de behöver. Det är svårt
att föreställa sig hur det känns att inte veta var man ska bo nästa vecka. Vart ska vi ta vägen? Tänk dig
att ständigt ha den frågan malande i huvudet.

Julen ska vara en tid av värme och gemenskap. Istället är det en utsatt tid för många av de barn vi
möter. Vi vill, tillsammans med dig, ge fler barn en ljus och trygg jul. Med god mat, lek och en stunds
gemenskap. Naturligtvis kommer tomten med julklappar!

Med ditt stöd kan vi hjälpa fler barn och familjer som lever i fattigdom och hemlöshet. Köp en
julklapp och hjälp oss att skapa en ljusare jul: Ge julklapp här!

 

 

Av respekt för våra deltagares integritet avänder vi modeller i våra kampanjer. Flickan på bilden har alltså inget med texten att göra. 

”Någon gång kommer du att ha ditt namn på en dörr”

Ali Reza fick uppehållstillstånd via nya gymnasielagen. I vår rapport Unga i hemlöshet i Skåne berättar han om tiden som hemlös. 

Läs Ali Rezas historia och hela rapporten här.

Alla barn ska ha ett tyggt hem

Att ha tak över huvudet räcker inte. Barn behöver den trygghet och förutsägbarhet som det innebär att ha en fast punkt. Ett eget hem.

– Vi träffar mammor som har blivit vräkta och istället blivit placerade i kortsiktiga boenden, som hotell eller vandrarhem. Den osäkerheten skapar en långvarig stress hos både föräldrar och barn, säger Eva Sköld Vallette, som jobbar på Skåne Stadsmissions Trygga boende.

När nyheten kom om att antalet barn som berörs av vräkning, genom att en eller båda föräldrar vräkts från sin bostad, har ökat i Malmö, blev Eva Sköld Vallette inte överraskad. Hon har sett det hända flera gånger och hon ser hur illa barnen far över att förlora sin fasta punkt. Barn som tidigare mått bra drabbas av ångest och oro på grund av sin osäkra boendesituation.

VILL DU BIDRA? Ge en gåva till vårt arbete här!

Ny policy försvårar

Ännu värre har det blivit efter att Malmö stad börjat kräva att barnfamiljer i hemlöshet måste söka ny boendeplacering varje vecka. Tidigare har familjer kunnat få mer långsiktiga boendeplaceringar, med stödinsatser, för att själva få möjlighet att ordna en långsiktig boendelösning.
– Att behöva söka placering varje vecka skapar en ovisshet som orsakar mycket oro och som inte ger barnen den stabilitet som krävs för att må bra. Hur ska föräldrar hinna söka jobb? Hur ska barnen kunna hålla kontakten med sina vänner, och knyta an till lärare och förskolepersonal om de inte vet hur länge de får stanna på en plats?

Eva berättar om en familj som bott lång tid i ett hotellrum, dit barnen inte kunde ta med kompisar.
– Den lyckan som barnet visade över att kunna bjuda hem kompisar på kalas när familjen fick möjlighet att bo hos oss var oslagbar.

Barnperspektiv krävs

Skåne Stadsmission menar att alla politiska beslut måste ha ett tydligt barnrättsperspektiv.
–  Jag har träffat kvinnor med barn som placerats på vandrarhem där det också bott människor i aktivt missbruk, och jag har träffat barn som blivit antastade av vuxna som de tvingats dela boende med. Sådant får inte hända, säger Eva Sköld Vallette.

Det upprör henne när människor uttrycker åsikter om att den som blir vräkt får ”skylla sig själv”.
– Vi ser historierna bakom. Vi ser kvinnor som hamnat hos Kronofogden för att deras före detta partner tagit lån och köpt saker i kvinnans namn. Många av dessa kvinnor är också utsatta för våld och hot, inte minst om de lyckas ta sig ur förhållandet. Så saker är inte alltid i svart eller vitt, säger hon.

Skåne Stadsmission polisanmäler bedrägeri

Skåne Stadsmission har idag lämnat in en polisanmälan mot en före detta medarbetare. Medarbetaren har bland annat gjort privata inköp för organisationens pengar.

Händelsen upptäcktes under sommaren och när medarbetaren konfronterades med uppgifterna valde vederbörande att omgående säga upp sig. Vid tillfället rörde det sig om privata inköp till ett värde av cirka 14 000 kronor, vilka medarbetaren erkände. Dessa har nu återbetalats.

Medarbetaren har arbetat på Skåne Stadsmission sedan 2017, och efter att medarbetaren avslutat sin anställning har organisationen hittat tecken på ytterligare oegentligheter, till ett värde av cirka 65 000 kronor, vilket föranleder polisanmälan. Arbetet med att skapa sig en helhetsbild av omfattningen av det inträffade pågår fortfarande.

– Vi ser oerhört allvarligt på det som hänt, och har omgående ändrat våra rutiner för att stärka vårt skydd mot bedrägeri och korruption, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor.

Presskontakt: Eva Emmelin, 0766-47 15 25
Direktor Lena Wetterskog Sjöstedt: 0708-34 16 75

Är du företagspartner och vill veta mer?
Kontakta pernilla.jonsson@skanestadsmission.se

Detta gör vi i jul

Julen ska vara värmens och glädjens högtid

Skåne Stadsmission har öppet årets alla dagar. Fattigdomen och hemlösheten är lika tuff oavsett när på året det är. Men med vintern kommer kylan, och när julen närmar sig gör ensamheten och utsattheten sig påmind.

Ge din julklapp här!

Människor som lever i hemlöshet och fattigdom saknar ofta nätverk. Det finns ingen att låna av när det krisar, ingen att fira högtider med när det verkar som att alla andra är omgivna av värme och kärlek.

Under julen brukar vi därför alltid skapa en extra trygg och varm stämning:

  • Vi lagar god (och näringsriktig!) mat.
  • Vi pysslar tillsammans.
  • Vi går på julmarknad.
  • Vi bjuder in till julfester för familjer och unga.
  • Vi anordnar traditionsenligt julbord och nyårssupé på Café David.
  • Självklart kommer tomten på besök både till stora och små (kolla hur fint det var förra året i filmen nedan!).

Tack vare de pengar som skänks till vårt arbete kan vi ge fler en ljusare jul. Därför är vi särskilt tacksamma till alla er som stöttar vårt arbete året om, och ger oss möjlighet att göra julen god på riktigt!

Film: Fredrik Ivansson
Musik: ”We Wish You a Merry Christmas” by United States Marine Band, Free Music Archive, PD

► Till företagssidan

► Till julkampanjen

”Även sådant som är gratis kostar” 

På sommaren finns många roliga och kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Men de familjer som bäst behöver det kan inte alltid utnyttja dessa möjligheter.
– Det kostar att åka buss. Och nej, det går inte att promenera långa sträckor med flera små barn, säger Liv Palm, verksamhetschef på Skåne Stadsmission Unga Forum. 

Hon har jobbat på Skåne Stadsmission i snart 15 år, och tycker sig se att familjerna hon träffar har det allt tuffare.  

 När jag började kunde vi hjälpa familjer att söka pengar hos socialtjänsten till det där ”lilla extra”, nu finns det inget utöver det allra mest nödvändiga  om ens det. Det skapar ett utanförskap när barn jämför sig med andra, säger hon. 

Hon understryker att fattigdom innebär en utsatthet alla tider på året, men att de ekonomiska klyftorna kan bli extra tydliga i samband med lov och helger. Sommarlovet förknippas med glass, badutflykter och skojiga upptåg, men en familj som har det svårt ekonomiskt har ofta små möjligheter att dra nytta av allt roligt som erbjuds. 

– Man kanske jobbar som timvikarie utan möjlighet att ta semester. Eller så har man inget jobb, och om barnen är hemma blir det extra kostnader för att alla mål mat ska ätas i hemmet, säger Liv Palm.  

Sommaren 2018, när Skånetrafiken delade ut Sommarkort som gjorde det möjligt för skolungdomar mellan femte klass och tvåan i gymnasiet att åka gratis inom hela Skåne, märkte hon en utjämnande effekt mellan barn från olika ekonomiska bakgrunder.  

 Det finns en frihet i att kunna åka vart man vill, och som förälder finns det en trygghet i att veta att ens barn alltid kan ta sig hem. Att barnen inte behöver vara ute och promenera sent på kvällen till exempel. 

I år har möjligheten dragits in, och det kommer att få konsekvenser: 

 Det finns en risk att barnfamiljer och unga vuxna har svårt att komma till våra aktiviteter. Under terminen har många busskort, men på sommaren får man varken det eller studiebidrag.  

Liv Palm, enhetschef Unga Forum

Liv Palm har noterat att samtal om fattigdom, särskilt när det handlar om föräldrar och barn, lätt blir moraliserande. 

– Lägger man pengar på något extra, för att barnen ska få ha roligt, har man dåligt samvete för att man sedan har svårt att klara det. Det är mycket som många tar för givet, man ser inte att några ”ynka tior” gör skillnad i en del familjers ekonomi. Att kunna gå på bio, bjuda barnen på glass och sådant utan att tänka på kostnader är ett privilegium, som en måste vara medveten om, säger hon.  

På Unga Forum finns aktiviteter, rådgivning och möjlighet att ansöka om matkasse för barnfamiljer och unga vuxna. På sommaren ligger fokus på att ha roligt tillsammans.  

 Vi grillar, åker och badar och ibland gör vi längre utflykter, säger Liv Palm. 

Torsdagarna är tjejernas kväll, då är det öppna tjejträffar där man umgås, lagar mat och gör olika aktiviteter. På onsdagskvällar är det öppet för unga vuxna. Varannan vecka är det familjeträff, till dessa är det bra att anmäla sig medan övriga aktiviteter är drop-in.  Läs mer här!

Livsberättargrupper minskar ångest och ensamhet hos äldre

Äldre personer som deltar i samtalsgrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Många känner också en större tilltro till framtiden och de var mer tillfreds med sina möjligheter att fortsätta åstadkomma saker i livet. Det visar en studie som Sveriges Stadsmissioner genomfört tillsammans med Linnéuniversitetet.

Syftet med beforskningen av projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa var att undersöka hur deltagande i samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, påverkar upplevd ensamhet, ångest, depression, hälsa och livskvalitet hos äldre personer.

Studien visar att äldre som utökat sitt sociala nätverk genom att delta i livsberättargrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Drygt hälften känner också en större tilltro till framtiden. Samtliga som intervjuades beskrev positiva erfarenheter av deltagandet i livsberättargrupper och 97 procent av deltagarna skulle rekommendera en vän att delta.

Under samtalsträffarna ventilerades både sorg och glädje. Deltagarna upplevde att det varit viktigt att man fått berätta om positiva händelser också. Man hade varit med om så mycket roligt och kunde känna sig nöjd med det liv man levt. Deltagarna beskrev även att de kunde se på tidigare händelser i livet på ett annat sätt nu när de fått lite distans till det.

– För många deltagare har träffarna haft livsavgörande betydelse och det är roligt att så många fortsätter att träffas på egen hand efter avslutade samtalsgrupper, säger Marie-Louise Söderberg, projektledare, Sveriges Stadsmissioner.

Metoden som använts i livsberättargrupperna har tidigare testats inom det så kallade HÄLP-projektet vid Karolinska Institutet. Där erbjöds samtalsgrupper för äldre personer som var i riskzon för depression.

– Tidigare studier har visat samband mellan ensamhet och såväl fysisk och psykisk ohälsa som dödlighet. Att hitta effektiva metoder som erbjuder äldre en social gemenskap och ett sammanhang för att lindra eller förhindra ensamhet är därför angeläget. Att erbjuda samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, med ett strukturerat upplägg är en relativt enkel och kostnadseffektiv insats som kan bidra till att lindra ensamhet hos äldre, säger Ulla Peterson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet Kalmar.

Konferens 9 maj
Resultaten från projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa kommer att presenteras under konferensen ”Hjälp till att synliggöra och förebygga äldres ensamhet”, som arrangeras av Sveriges Stadsmissioner med finansiering av Postkodlotteriet, den 9 maj i Stockholm. Deltagare från studien finns på plats, Gunilla Röör och Åke Lundqvist från Stadsteatern kommer att läsa ett urval av livsberättelser från skriften ”Livet – värt att dela” som beskriver projektet och deltar gör även Barbro Westerholm, riksdagspolitiker, och Dagny Carlsson, bloggare.

Om projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa
Hösten 2016 startade Sveriges Stadsmissioner projektet “Äldres existentiella och psykiska ohälsa”, tillsammans med Föreningen Mind och S:t Lukas och med finansiering av Svenska Postkodlotteriet. Syftet var att förebygga depression, ge ökad mening och delaktighet i livet för äldre som är ensamma. Livsberättagrupperna testades som modell först av Stockholms Stadsmission och när man såg att den var framgångsrik togs modellen vidare till andra stadsmissioner och även andra organisationer.
Deltagarna i livsberättargrupperna var i åldrarna 62-95 år och totalt har 31 livsberättargrupper genomförts av Stadsmissionen under perioden 2017 – 2018. Samtalsgrupperna har genomförts på åtta orter runtom i landet: Stockholm, Linköping, Uppsala, Västerås, Göteborg, Malmö, Kalmar och Eskilstuna. I utvärderingen fick deltagarna besvara en enkät före och efter deltagandet samt efter sex månader. Individuella intervjuer genomfördes också med elva deltagare.

Om Sveriges Stadsmissioner:
Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige, och består av de lokala stadsmissionerna i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro. På Stadsmissionens öppna mötesplatser välkomnas man med en värmande måltid, gemenskap, möjligheten att vila och tvätta sig. Du erbjuds vägledning ut ur din utsatta situation. För äldre finns mötesplatser, livsberättargrupper och äldreboende – det ser litet olika ut på olika orter.

Om PostkodLotteriet:
Svenska Postkodlotteriet är ett av Sveriges mest populära lotterier med nära en miljon kunder. Under varumärket finns även bingo och skraplotter online och en rad populära tv-program, bland annat Postkodmiljonären som sänds i TV4. Överskottet från Postkodlotteriets produkter går till fler än 50 ideella organisationer och effekten av medlen kommuniceras via #postkodeffekten. Sedan starten 2005 har Postkodlotteriet genererat 9,4 miljarder till välgörenhet och samtidigt gjort fler än 1 000 svenskar till miljonärer. Operatörsbolag för Svenska Postkodlotteriet är Novamedia Sverige AB som också äger konceptet.

Fler äldre kommer till oss

Vi på Skåne Stadsmission möter människor som av olika anledningar hamnat i hemlöshet och utsatthet. Vi ser ofta förändringar i samhället tidigt och på senare tid har vi upplevt en oroande ökning av äldre människor som lever i fattigdom.

2017 larmade vi om en ökning av äldre personer som kom till oss på Nattjouren. Under det året kom sex personer som var äldre än 70 år till Nattjouren, där de spenderade totalt 341 nätter. Deras komplicerade livssituation gör det svårt att hjälpa dem vidare till ett mer permanent boende.

Till Café David kommer många pensionärer för att äta frukost eller subventionerad lunch. De vittnar om hur svårt det är att få ekonomin på äldre dar att gå ihop. Även på Stadsmissionshälsan har vi sett en ökning av äldre personer som söker stöd och vård. Antalet besökare i åldern 51-70 år och uppåt har ökat och vi möter fler ekonomiskt utsatta äldre.

 

”Min fru är sjuk och alla våra pengar går till henne.
Jag har sådan värk men att gå till sjukgymnast kostar för mycket.”
Man, född 1953

 

 

Enligt en rapport från PRO från 2015 har antalet äldre med inkomster under EU:a relativa fattigdomsgräns ökat kraftigt. När rapporten släpptes handlade det om fler än 300 000 personer, sedan dess har siffran legat mellan 200 000 och 300 000. Enligt PRO finns dessutom ytterligare en halv miljon äldre som bara har den låga garantipensionen – trots att många av dem har arbetat hela livet. 80 % av dessa är kvinnor.

 

”Mina leder är väl använda och det börjar kännas. Jag skulle behöva en ny säng, men jag har inte råd. Den jag har är över 30 år gammal så jag är lite mörbultad då jag kliver upp.”
Kvinna, född 1937

 

Som mest kan garantipensionen bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta, enligt Pensionsmyndigheten. Den som får garantipension kan också få bostadstillägg. 2018 får cirka 290 000 pensionärer det tillägget. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad (2018), enligt Pensionsmyndigheten.

Konsekvensen av att leva på låg inkomst blir naturligtvis att det är svårt att få ihop till det nödvändigaste. Vi på Skåne Stadsmission möter äldre som när hyran är betald knappt har så det räcker till mat. Sociala aktiviteter, eller sådant som glasögon, läkarbesök, mediciner och tandvård blir då svårt att klara av.

”Jag lever på existensminimum. Nu klagar hemtjänsten på min dammsugare
och säger att jag behöver köpa en ny, men jag har inte råd.”

Man, född 1942

Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet, därför har personerna på bilderna ingenting med texten att göra. Citaten, som bearbetats språkligt men inte innehållsmässigt, kommer från äldre människor som Skåne Stadsmission haft kontakt med åren 2016-2018.

En väckarklocka varje gång vi fotograferar

I tre år har Fotobyrån Apelöga samarbetat med oss. Det är något vi är mycket glada för då vi tror på att berätta med hjälp av bilder, samtidigt som det är en utmaning att fotografera i vår typ av verksamhet. Christian Andersson, den fotograf som vi har jobbat mest, svarar på några frågor kring vårt samarbete.

Varför valde ni att jobba med Skåne Stadsmission?

Många av Apelögas bilder används kommersiellt för att marknadsföra olika företag och organisationer. Som fotograf kan det lätt bli att mycket handlar om kunder och pengar – ibland känns det skönt att ta ett steg tillbaka från allt det där. När vi fotograferar för Skåne Stadsmission gör vi det för att vi tror fullt ut på vad Stadsmissionen står för och vill vara med och bidra med det vi kan. Det är samtidigt skönt att det inte finns några pengar inblandade i vår relation.

Hur har det varit att skildra vår verksamhet? 

Vi har ju gjort det några år nu och det är alltid intressant att se verksamheter som Stadsmissionen från insidan. Det blir också en väckarklocka varje gång vi fotograferar om att människors liv kan se så olika ut. Och att våra behov av stöd kan se så olika ut.

Vad tänker du kring att fotografera människor som lever i utsatthet?

För mig personligen är det viktigt att aldrig vara förmer, vilket blir extra viktigt när jag möter människor i utsatta situationer. Man måste skilja människan från situationen hen befinner sig i. Alla människor kan köra i diket eller få sina liv omkullkastade – det måste man komma ihåg!