Risk för mörkertal i hemlöshetsstatistiken

Hemlösheten i Malmö ser ut att fortsätta sjunka, enligt den kartläggning som Malmö stad släppt idag. Men Skåne Stadsmission befarar att ett mörkertal göms bakom den positiva statistiken.

– Varje människa eller familj som går från hemlöshet till att ha ett eget hem är en vinst, både för den enskilda personen, familjen, och för samhället i stort. Men eftersom vi vet att Malmö stad började följa andra riktlinjer i samma veva som statistiken började förbättras befarar vi att det ser bättre ut på pappret än i verkligheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

I en granskning av arbetsmarknads- och socialnämnden som stadskontoret tagit fram delas stadsmissionens farhågor: ”En skärpning av villkoren för vilka som är berättigade till vissa stöd minskar antalet hemlösa på pappret, men innebär inte nödvändigtvis att situationen blir bättre för Malmöborna.”  (sid 63.)

– Det är mycket viktigt att hemlöshetskartläggningen inte blir ett sätt att sopa problem i Malmö under mattan, säger Lena Wetterskog Sjöstedt och berättar att stadsmissionens personal mött familjer som stått rådlösa efter att ha blivit avrådda från att göra en ansökan om bistånd med hänvisning till att de som strukturellt hemlösa ändå inte kan få hjälp med bostad.

– Vi ser ju i kartläggningen att det är just kolumnen för så kallat strukturellt hemlösa som minskar. Strukturell hemlöshet handlar om att bostadsbrist och/eller fattigdom är den enda orsaken till att du saknar ett hem. Du har ingen social problematik i övrigt, som beroende eller psykisk ohälsa. Att nekas prövning är väldigt allvarligt, både för att det låter orimligt att socialtjänsten utan prövning kan bestämma sig för om en familj har social problematik eller ej och för att du alltid har rätt till prövning. Utan ett formellt beslut kan du inte överklaga, men ytterligare en konsekvens är ju att du faktiskt inte hamnar i kommunens statistik över hemlösa. Du blir en del av ett mörkertal, trots att du försökt få hjälp att hitta bostad, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Brist på barnperspektiv

Utöver risken att alla hemlösa personer i Malmö faktiskt inte finns med i statistiken ser Skåne Stadsmission att de lösningar som strukturellt hemlösa barnfamiljer erbjuds ofta är kortsiktiga.

– När kommunen med hänvisning till ny rättspraxis enbart ger barnfamiljer stöd vecka för vecka skapar man en osäker situation för både föräldrar och barn. Att ha täta träffar med sin kontaktperson på socialtjänsten är bra, men det behöver inte utesluta en boendelösning där barn och föräldrar kan känna sig trygga medan de letar efter något permanent. Kortsiktiga lösningar är också ofta dyrare för kommunen, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission oroas över en brist på barnperspektiv, vilket rimmar illa med barnkonventionen som sedan 1 januari är lag i Sverige. Alltför ofta har personalen sett exempel på barn i tonåren som tvingas axla en för tung börda.

– Vi har sett flera exempel på tonåringar som av socialen uppmanats att ringa runt bland skolkompisar för att hitta akut boende över natten. Det är en mycket jobbig situation för både det drabbade barnet och för kompisarna som får frågan. Det är inget ansvar barn ska behöva ta, säger Liv Palm, enhetschef för Skåne Stadsmissions verksamhet Unga Forum.

Se alla hemlösa!

– Det är också viktigt att understryka att kartläggningen inte har med alla som lever i hemlöshet i Malmö, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission uppmanar Malmö stad att ta ett större grepp om hemlösheten, och inte blunda för de människor som idag inte räknas i hemlöshetsstatistik som människor i papperslöshet och EU-medborgare.

– Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilken stad vi vill vara. Tyvärr ser vi att det även när det gäller akut nödstöd har börjat göras en gallring där människor i akut nöd faller helt utanför skyddsnätet med hänvisning till att de inte är kommunens ansvar, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Mer att läsa om hemlöshet:

Här kan du läsa fler kommentarer till Malmö Stads hemlöshetskartläggning 2020.

Här kan du läsa om kartläggningen på Malmö stads hemsida.

Hela kartläggningen som pdf här: Hemlöshetskartläggning Malmö 2020

Så här jobbar Skåne Stadsmission med hemlöshet.

Utställning med fokus på unga i utsatthet

Under november ställs fotograf Åke Ericsons bilder med rubriken ”Beyond Afghanistan” ut på stadshuset i Malmö. Ericsons bilder skildrar en dramatisk och tuff vardag för unga människor som kom till Sverige i hopp om trygghet och medmänsklighet. Tillsammans med andra organisationer som arbetar för denna målgrupp vill vi genom utställningen lyfta frågan: vad händer med dessa ungdomar nu? 

År 2015 sökte närmare 36 000 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige, drygt 25 000 var afghanska medborgare. “Alla kan göra något, bli kontaktperson för ett ensamkommande flyktingbarn, skänk pengar till kläder ock mat”, sa statsminister Stefan Löfvén vid ett tal på Medborgarplatsen i Stockholm på hösten det året. Många följde hans uppmaning.

Men strax svängde både flyktingpolitiken och attityden till de unga asylsökande. De ensamkommande påstods ljuga om sin ålder, deras asylprocesser drog ut på tiden, det blev svårare att få uppehållstillstånd. Kollektiva massutvisningar började genomföras, oro, ovisshet och psykisk ohälsa spreds och självmordsfrekvensen i gruppen nådde en nivå utan globalt motstycke.

Fotograf Åke Ericson har skildrat situationen. Han följde den drygt 58 dygn långa sittstrejken i Stockholm hösten 2017. Han har besökt Migrationsverkets förvar där tonåringar sitter inspärrade i månader. Han har även varit i tältstäderna i Paris dit många flyr från Sverige när de gett upp hoppet om en framtid här och inte tänker låta sig tvångsutvisas. Ericsons arbete har resulterat i dessa bilder.

’Många av dessa ungdomar finns här hos oss i Malmö nu. Vi är många i civilsamhället som ser och arbetar med dem varje dag. Sedan nästan tre år tillbaka har vi på Skåne Stadsmission tillsammans med Röda Korset, Rädda Barnen och Svenska Kyrkan arbetat med statliga medel för att underlätta dessa ungdomars vardag. Arbetet har varit fokuserat på att skaffa dem ett tryggt boende, stötta dem i deras skolgång samt stötta dem psykosocialt. Nu upphör denna statliga finansiering. Men ungdomarna finns kvar här. Behovet av hjälp kvarstår, mer akut än någonsin.

Med anledning av skärpta restriktioner

Med anledning av Folkhälsomyndighetens skärpta råd för att bromsa smittspridningen i Skåne ökar Skåne Stadsmission sina insatser för att på ett ansvarsfullt sätt kunna fortsätta hålla våra mötesplatser öppna för människor i utsatthet. 

Under gårdagen gick Region Skåne i samråd med Folkhälsomyndigheten ut och skärpte råden kring hur spridningen av det nya coronaviruset ska begränsas i Skåne. Läs mer om detta här. 

På Skåne Stadsmission ser vi hur de mest utsatta drabbas hårt när samhället behöver stänga. Därför gör vi vad vi kan för att fortsätta hålla våra öppna mötesplatser öppna för dem som behöver det mest. Besökare som har en trygg plats att vara på uppmanas att stanna hemma, men personal finns på plats för dem som behöver akut stöd, hjälp, mat och kläder.

Vi begränsar antalet besökare och ser till att hålla avstånd, delar ut matpaket och bokar möten istället för drop in. Våra sjuksköterskor och kuratorer kan ge stöd, och vi informerar deltagarna om de skärpta råden för att på så sätt öka förutsättningarna för våra besökare att hålla sig friska. Här kan du läsa mer om våra verksamheter och hur vi hanterar coronapandemin.

Vill du stötta vårt arbete i en svår tid? Klicka här!

Sara blev hemlös över en natt

Sara blev hemlös över en natt, när hennes före detta pojkvän slängde ut henne. Hon stod i trappuppgången i bara underkläder, med sin skrikande dotter innanför den stängda dörren. Livet vändes upp och ner och först idag vågar hon titta framåt igen.

Sara fick stöd av Stadsmissionens kurator, som hjälpte henne att få tillfälligt boende på ett vandrarhem, där hon också kunde jobba lite med att hjälpa till. Efter en tid fick hon hjälp med ett fast boende, i ett mindre samhälle. Hon jobbar timmar på ett vårdboende och drömmer om att få jobb på sjukhus.

I den nya bostaden står ett rum och väntar på dottern, som hon efter ett långt uppehåll får umgås med igen. – Att träffa henne igen efter tre månader betydde allt. Att känna hennes hjärta slå mot mitt och höra henne säga ”mamma”. Sara har haft perioder då hon tänkt att dottern har det bättre utan henne. Hon vet att hon gjort mycket fel, och har haft tankar på självmord och att bara ge upp. Men med stöd och hjälp har hon kunnat landa i att hon måste försöka. För sin dotters skull. – Jag är mamma, och jag måste vara stark. Jag har mitt bagage men nu måste jag lämna det bakom mig, säger hon.

Sara heter egentligen något annat.

Foto: Åsa Sjöström

Maria sover i en bil

Maria är 24 år och sover i en bil på en parkering.

Hon och hennes man går alltid upp tidigt och plockar undan alla tecken på att de sovit där. De vill väcka så lite uppmärksamhet som möjligt. Rädslan för att polis eller parkeringsvakter ska upptäcka att de sover i bilen är ständigt närvarande. På kvällarna går de ”hem” till bilen först när mörkret infaller och gör i ordning för natten.

Foto Åsa Sjöström

Maria har kommit till Malmö med sin man för att försöka tjäna pengar så att det kan åka hem och skapa sig ett liv med sin femåriga dotter. Medan de tigger småslantar i Malmö bor dottern med sin gammelmormor i Rumänien. Detta, att föräldrar söker sig utomlands för sin försörjning och lämnar sina barn hos mor- och farföräldrar, är så vanligt förekommande att man i Rumänien använder begreppet “Migrationens barn” om de barn som blir kvar. Det finns studier som visar att det rör sig om så många som 350 000 barn.

Marias dag börjar ofta på Crossroads, där Skåne Stadsmission bjuder på frukost. Här finns också möjlighet att duscha och byta kläder, prata lite och kanske träffa sjuksköterskan om det behövs. Hälsan är en ständig oro. Att sitta ute i alla väder tär på kroppen, liksom bristen på bra och näringsriktig mat. Från Crossroads tar sig Maria till en av de stora matbutikerna i stan. Där slår hon sig ner utanför med sin skylt och sin kopp.

När hon och maken först kom till Sverige var det, som för så många andra i liknande situation, i tron att de skulle kunna hitta ett jobb och tjäna pengar. Istället sitter hon här, medan maken är på sitt håll. På kvällen möts de vid bilen igen. Snart åker de hem några veckor för att träffa sin dotter, men sedan bär det av till Sverige igen. Till Sverige och de kyliga nätterna på parkeringen.

Maria heter egentligen något annat. Texten kommer ur rapporten Unga i Hemlöshet i Skåne

Sociala bostäder krävs mot hemlösheten

I en aktuell rapport föreslår Stadsmissionen att Sverige inför ett system för sociala bostäder, det som utomlands kallas social housing. Idag lever 33 000 personer i Sverige och nästan 5 500 i Skåne i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens siffror.

– Det är hög tid att den generella bostadspolitik för alla som vi idag har i Sverige kompletteras om vi ska kunna göra något åt hemlösheten på allvar. Vi behöver ta fram särskilda lösningar för de mest ekonomiskt och socialt utsatta hushållen. Det handlar i praktiken om att öronmärka bostäder för människor i dessa grupper, och erbjuda boenden till hyror under marknadspris. En svensk modell för sociala bostäder, med inspiration från våra grannländer som visat att det är en fungerande väg för att minska hemlösheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Stadsmissionens rapport visar också att det finns stora skillnader mellan hur Socialstyrelsen och olika kommuner mäter hemlösheten. Det saknas idag en nationell standard för hur hemlösheten ska definieras, mätas och rapporteras. I Skåne finns ingen gemensam syn på hur hemlöshet ska kartläggas, i de tre kommuner där Stadsmissionen finns skiljer sig förhållningssättet åt: Malmö och Helsingborg definierar hemlöshet olika, medan Kristianstad inte gör någon hemlöshetsräkning. (Läs mer om det här)

– Det finns en stor risk med att mätningarna skiljer sig åt så mycket och att politikerna förleds att tro att problemet är mindre allvarligt än vad det är och därför inte fattar nödvändiga beslut. Det gynnar ingen som befinner sig i hemlöshet. Därför behöver vi en nationell standard för hur hemlösheten mäts och rapporteras, konstaterar Lena Wetterskog Sjöstedt.

Sociala bostäder behöver enligt Stadsmissionen vara en bärande del i en ny nationell strategi mot hemlöshet som även bör innehålla nationell tak över huvudet-garanti, krav på Bostad Först-modellen i alla kommuner, förstärkt bostadsbidrag riktat till alla grupper i social och ekonomisk utsatthet och slopat inkomstkrav för att hyra bostad i kommunala bostadsbolag.

Stockholms Stadsmission ger sedan 2010 ut en årlig rapport om hemlösheten i Sverige. Årets rapport Hemlös 2019 är den nionde och årets tema är Sociala Bostäder. Hela rapporten finns här.

Hemlöshetssiffrorna speglar inte den verklighet vi ser

Sydsvenskan avslöjar idag att hemlösheten i Malmö – enligt Malmö stads egen kartläggning – minskat kraftigt. Tyvärr speglar dessa siffror inte den verklighet vi på Skåne Stadsmission ser.

Enligt de officiella siffrorna levde 1 355 vuxna och 692 barn i Malmö i hemlöshet när kartläggningen gjordes i oktober 2019. Till Sydsvenskan säger vikarierande socialkommunalrådet Rose-Marie Carlsson (S) att siffrorna är ”bra”.
– Det går åt rätt håll, säger hon till tidningen.

Skåne Stadsmissions direktor Lena Wetterskog Sjöstedt instämmer i att siffrorna ger en mycket positiv bild.

– Men tyvärr ropar vi inte ”hej” riktigt ännu. Vi önskar verkligen att vi såg detta, att vi också upplevde en förbättring för Malmös mest utsatta, men tyvärr kan vi inte säga att vi gör det. Tvärt om, säger hon.

Malmö stads hemlöshetskartläggning har genomförts varje år i tio års tid, och räknar antalet personer som socialtjänsten har kännedom om, det vill säga personer som har ansökt om någon form av stöd och där det stått klart att situationen räknas som hemlöshet enligt den definition som staden använder (se fakta).

Men trots att kommunens statistik visar en kraftig minskning från 2018 är det inte som Skåne Stadsmission i Malmö märker. Antalet besök på Stadsmissionens Café David, där människor i hemlöshet och utsatthet kan få kostnadsfri frukost och köpa lunch till lågt pris, har inte förändrats.

– Vi går fortsatt på maxkapacitet. Varje dag söker sig i snitt runt 170 vuxna till Café David, säger Matilda Jägerdén, enhetschef.

Inte heller verksamheten för barn och barnfamiljer, Unga forum, märker någon minskning i hur många som söker stöd här. På Unga forum ordnas ungdoms- och familjeträffar, med mat och gemenskap, samtidigt som besökarna erbjuds social och juridisk rådgivning. Familjer och unga kan också hämta en matkasse i veckan.

I våras tog Malmö stad fram nya riktlinjer för vilka som kan få hjälp med bostad. Härifrån kommer det budskap som politiker och tjänstemän under året upprepat flera gånger: ”socialtjänsten är ingen bostadsförmedling.” Sedan de nya riktlinjerna infördes kan endast personer med missbruk, psykisk ohälsa eller annan social problematik, så kallat socialt hemlösa, få stöd med boende av kommunen. Barnfamiljer där det inte finns sociala problem utan hemlösheten beror på fattigdom, bostadsbrist eller dålig förankring i samhället (så kallat strukturellt hemlösa) kan numera bara få rätt till nödbistånd, bostad max en vecka i taget.

Skåne Stadsmission har, liksom flera andra organisationer, märkt att de nya riktlinjerna påverkat människor svårt.

– Det är också något vi fört fram till kommunen, att vi ser hur människor drabbas av detta. Barnfamiljer som tidigare vänt sig till socialtjänsten, vänder sig till oss nu, säger Liv Palm, enhetschef på stadsmissionens Unga Forum.

Möter en ny grupp
Liv Palm och hennes kollegor beskriver det som att de plötsligt möter en ny grupp människor i utsatthet. Till Skåne Stadsmission vänder sig de människor som lever i extrem utsatthet. När det gäller familjer har det framför allt varit människor i papperslöshet, familjer som inte har kunnat få hjälp från samhället, och där Stadsmissionen kunnat lindra den akuta nöden och vara behjälplig med rådgivning och stöd. Men sedan de nya reglerna infördes möter vi betydligt fler familjer som tidigare haft stöd från kommunen och nu vänder sig till oss i desperation.

– Jag ser föräldrar som går på knäna. Hur ska de kunna klara arbete eller studier, hur mår barnen i familjer som måste söka hjälp varje vecka? Det kan låta bra att träffa sin socialsekreterare oftare, men här handlar det ju om en ständig ovisshet som tär på familjerna, säger Tove Minicz, en av Stadsmissionens socionomer.

På Skåne Stadsmissions Trygga boende märks de nya riktlinjerna på ett annat sätt, nämligen genom tomma lägenheter. Trygga boende är ett stödboende där kommuner kan placera familjer i hemlöshet, men under året som gått har antalet människor som Malmö stad placerat i Trygga boende minskat dramatiskt.

– Förra året vid den här tiden hade vi full beläggning, nu använder vi endast åtta av våra 21 lägenheter. Det vi frågar oss är hur länge en familj kan leva med bistånd vecka för vecka, innan den så kallade strukturella hemlösheten övergår till en social hemlöshet. De som drabbas allra hårdast av detta är barnen, säger Anna-Frida Eriksson, enhetschef på Trygga boende.

 

Hemlösheten i Malmö
2019: 1 355 vuxna, 692 barn.
2018: 1 959 vuxna, 1 347 barn.
2017: 1 752 vuxna, 1 070 barn.
2016: 1 740 vuxna, 887 barn.
2015: 1 333 vuxna, 675 barn.
2014: 1 142 vuxna, 465 barn.
2013: 973 vuxna, 329 barn.
2012: 997 vuxna, 257 barn.
2011: 1 039 vuxna, 240 barn.
2010: 900 vuxna, 196 barn.
2009: 863 vuxna, 161 barn.

I siffrorna ingår inte människor i papperslöshet, vilket som Skåne Stadsmission tidigare påpekat innebär att mörkertalet över hur många hemlösa som lever i Malmö är stort. Läs mer här!

Källa: Malmö stads årliga hemlöshetsräkning, som genomförs i början av oktober varje år.

Malmö stads definition för hemlöshet, som är den definition som Socialstyrelsen tidigare använde:

”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.”

Bildtext: Illustrationen kommer från utställningen Hem? som under november kan ses på Stadshuset i Malmö. Utställningen är skapad av deltagare på Skåne Stadsmissions kreativa verkstad.

”Någon gång kommer du att ha ditt namn på en dörr”

Ali Reza fick uppehållstillstånd via nya gymnasielagen. I vår rapport Unga i hemlöshet i Skåne berättar han om tiden som hemlös. 

Läs Ali Rezas historia och hela rapporten här.