”Någon gång kommer du att ha ditt namn på en dörr”
Ali Reza fick uppehållstillstånd via nya gymnasielagen. I vår rapport Unga i hemlöshet i Skåne berättar han om tiden som hemlös.
Läs Ali Rezas historia och hela rapporten här.
Stort mörkertal i statistiken över unga i hemlöshet
Det finns betydligt fler unga människor som lever i hemlöshet i Skåne än vad som syns i statistiken. De är ungdomarna som ingen vill se, kanske för att ingen vill ta ansvar för dem.
Idag presenterar Skåne Stadsmission rapporten De som ingen vill se – unga i hemlöshet i Skåne där vi visar på konsekvenserna av att politikerna inte skapar sig en bild av hur hemlösheten verkligen ser ut.
– När människor saknas i statistiken finns det små möjligheter att ge dem rätt stöd, något som är väldigt tydligt hos de ungdomar vi träffat. Vart ska de vända sig? Vem vill se dem? säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.
Under några höstmånader 2018 har det regeringsfinansierade projektet Unga i hemlöshet i Skåne haft kontakt med närmare 300 personer i åldern 18–25, som lever i hemlöshet men varav merparten inte syns i varken Socialstyrelsens eller kommunernas statistik. Vi har träffat unga hemlösa i Malmö, Helsingborg och Kristianstad, och i De som ingen vill se – unga i hemlöshet i Skåne sammanfattar vi våra slutsatser av dessa samtal och av intervjuer med myndigheter och andra organisationer.
Tydligast har blivit att ingen har en verklig bild av hur hemlösheten verkligen ser ut. I de tre kommunerna definieras och mäts hemlöshet på tre olika sätt. Medan Kristianstad inte gjort någon hemlöshetsräkning alls har Malmö och Helsingborg valt olika definitioner av vad det innebär att vara hemlös, vilket gör det omöjligt att samköra eller jämföra statistiken. Ingen kommun räknar in människor som lever i papperslöshet.
– Såväl Malmö som Helsingborg lyfts ofta fram som goda exempel när det gäller hållbar utveckling. Malmö har dessutom anslutit sig till FN:s initiativ The Shift och därmed visat en vilja att hitta en långsiktig och hållbar lösning på bostadsbristen och dess konsekvenser. Menar man allvar med de globala målen i Agenda 2030, om att inte lämna någon utanför, måste man börja med att vilja se alla människor i sin kommun, utan undantag, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.
VAD DU KAN GÖRA:
Som politiker
SAMVERKA. Se till att skapa samarbeten inom kommunen, mellan kommuner och med civilsamhället.
JÄMFÖR RÄTT SAKER. Ta fram relevant och korrekt statistik för att kunna bedriva en långsiktig och hållbar politik.
TÄNK LÅNGSIKTIGT. Undvik korta projekt och bedriv istället en långsiktigt hållbar och medmänsklig politik.
Som företag
SLÄPP IN. Underlätta för människor som står långt från arbetsmarknaden att få prova på arbete hos er.
HITTA ERT SÄTT. Utgå från det ni är bra på och för en dialog med oss eller andra ideella organisation för att hitta ett givande och långsiktigt sätt att samarbeta.
BIDRA. Genom att skänka pengar till ideella organisationer bidrar ni till ett bättre samhälle.
Som privatperson
PÅVERKA. Din röst är viktigt. Du kan påverka politiker i din närhet.
SE. Att möta en medmänniskas ögon gör skillnad.
BIDRA. Genom att stötta civilsamhällets arbete för att motverka hemlöshet, med din tid eller dina pengar, gör du skillnad.
DELA MED DIG. Bli fadderhem, dela ditt yrkesnätverk, gå på språkcafé och bidra med dina kunskaper.
Bilderna i rapporten är tagna av fotograf Åsa Sjöström.
Fler äldre kommer till oss
Vi på Skåne Stadsmission möter människor som av olika anledningar hamnat i hemlöshet och utsatthet. Vi ser ofta förändringar i samhället tidigt och på senare tid har vi upplevt en oroande ökning av äldre människor som lever i fattigdom.
2017 larmade vi om en ökning av äldre personer som kom till oss på Nattjouren. Under det året kom sex personer som var äldre än 70 år till Nattjouren, där de spenderade totalt 341 nätter. Deras komplicerade livssituation gör det svårt att hjälpa dem vidare till ett mer permanent boende.
Till Café David kommer många pensionärer för att äta frukost eller subventionerad lunch. De vittnar om hur svårt det är att få ekonomin på äldre dar att gå ihop. Även på Stadsmissionshälsan har vi sett en ökning av äldre personer som söker stöd och vård. Antalet besökare i åldern 51-70 år och uppåt har ökat och vi möter fler ekonomiskt utsatta äldre.
”Min fru är sjuk och alla våra pengar går till henne.
Jag har sådan värk men att gå till sjukgymnast kostar för mycket.”
Man, född 1953
Enligt en rapport från PRO från 2015 har antalet äldre med inkomster under EU:a relativa fattigdomsgräns ökat kraftigt. När rapporten släpptes handlade det om fler än 300 000 personer, sedan dess har siffran legat mellan 200 000 och 300 000. Enligt PRO finns dessutom ytterligare en halv miljon äldre som bara har den låga garantipensionen – trots att många av dem har arbetat hela livet. 80 % av dessa är kvinnor.
”Mina leder är väl använda och det börjar kännas. Jag skulle behöva en ny säng, men jag har inte råd. Den jag har är över 30 år gammal så jag är lite mörbultad då jag kliver upp.”
Kvinna, född 1937
Som mest kan garantipensionen bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta, enligt Pensionsmyndigheten. Den som får garantipension kan också få bostadstillägg. 2018 får cirka 290 000 pensionärer det tillägget. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad (2018), enligt Pensionsmyndigheten.
Konsekvensen av att leva på låg inkomst blir naturligtvis att det är svårt att få ihop till det nödvändigaste. Vi på Skåne Stadsmission möter äldre som när hyran är betald knappt har så det räcker till mat. Sociala aktiviteter, eller sådant som glasögon, läkarbesök, mediciner och tandvård blir då svårt att klara av.
”Jag lever på existensminimum. Nu klagar hemtjänsten på min dammsugare
och säger att jag behöver köpa en ny, men jag har inte råd.”
Man, född 1942
Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet, därför har personerna på bilderna ingenting med texten att göra. Citaten, som bearbetats språkligt men inte innehållsmässigt, kommer från äldre människor som Skåne Stadsmission haft kontakt med åren 2016-2018.
Hemlösheten ökar – men Nattjouren måste stänga
Efter 18 år stänger vi vår Nattjour. Detta eftersom Malmö stad valt att dra ner på antalet platser trots en ständigt växande akut hemlöshet.
Vi kan inte ställa upp på de villkor som Malmö stad satt upp vid sin senaste upphandling av akutplatser.
– Malmö stad väljer att omdefiniera betydelsen av att leva i akut hemlöshet och lämnar därmed många människor utanför, säger Matilda Jägerdén, Enhetschef Café David och Nattjouren.
Kvällen den 30 december 2018 öppnas dörrarna till Nattjouren för sista gången. Under de senaste åren har vi haft 25 platser för människor i akut hemlöshet. De har varit öppna både för människor med social problematik (missbruk och/eller psykisk ohälsa) och människor i strukturell hemlöshet (hemlöshet som enkelt förklarat beror på brist på pengar eller brist på tillgång på bostäder). Dessa 25 platser har varit ständigt fullbelagda, och inte alltid räckt till – samtidigt som många människor har hänvisats dit av kommunen.
Men trots att hemlösheten i Malmö ökar drar Malmö stad nu ner antalet platser till 14, samtidigt som man minskar antalet platser i dygnsboenden och lågtröskelboenden för både kvinnor och män.
– Vi förstår inte hur Malmö stad menar att vi skulle kunna se på människor om de har en social problematik eller inte. Skulle vi göra en bedömning i dörren? Det faller på sin egen orimlighet, säger Matilda Jägerdén som tillägger att hon fortfarande inte har klart för sig vad som ska hända med de människor som nu stängs ute.
– Ett natthärbärge är ingen långsiktig lösning, men så länge de långsiktiga frågorna om fattigdom och bostadsbrist inte är lösta behöver Malmö stad ta ansvar för att ingen ska behöva sova ute.
I det akuta läget har vi på Skåne Stadsmission, tillsammans med Kontrapunkt, Malmökretsen av Svenska Röda Korset, Svenska Kyrkan och Svenska Röda Korset beslutat att hålla en värmestuga öppen under vintern.
– En värmestuga ersätter inte en nattjour, men ger i alla fall en varm och trygg plats att vara på under kalla nätter, säger Matilda Jägerdén.
Hemlösheten i Malmö
Enligt Malmö stads kartläggning 2018 lever 1 959 vuxna och 1 347 barn i hemlöshet. 2008 levde 862 vuxna i Malmö i hemlöshet. I statistiken ingår inte EU-migranter, papperslösa eller människor som flyttar från soffa till soffa utan en plats att kalla hemma.
Förklaringen till ökningen går att finna i den strukturella hemlösheten som i sin tur beror på bostadsbrist och en ökande fattigdom. Även om orsaken till hemlöshet i grunden inte beror på till exempel psykisk ohälsa, så medför hemlösheten att både barn och vuxna far väldigt illa.
1 347 barn i Malmö lever nu i hemlöshet
Idag presenterade Malmö stad sin kartläggning av hemlösheten i Malmö. När räkningen genomfördes i oktober 2018 levde 1 347 barn och 1 959 vuxna i hemlöshet. Antalet hemlösa barn har ökat lavinartat de senaste åren. 2017 levde 1 070 barn i hemlöshet. Årets siffror innebär en ökning med 26 procent.
Förklaringen till ökningen går att finna i den strukturella hemlösheten. Det rör sig allt mer sällan om personer som är hemlösa på grund av sociala skäl så som missbruk och psykisk ohälsa. Ökningen beror på fattigdom. Det är familjer och personer som inte kan få ett hyreskontrakt eller har råd att köpa en bostad. Bakom siffrorna döljer sig individuella öden och berättelser. 1 347 barn är lika många barn som 52 skolklasser. Det är svårt att föreställa sig att så många i vår absoluta närhet är utan ett eget hem. Även om orsaken till hemlöshet i grunden inte beror på till exempel psykisk ohälsa, så medför hemlösheten att både barn och vuxna far väldigt illa.
Dina pengar når fram
Skåne Stadsmission har 90-konto och är medlemmar i Giva Sverige.
Gåvobankgiro: 900-3252
Swish: 900 3252