Allt fler hemlösa familjer i Sverige

Antalet hemlösa i Sverige ökar. Nya grupper människor som tidigare inte riskerade att hamna i hemlöshet drabbas och situationen är oroande. Byggtakten är lägre än befolkningsutvecklingen och det byggs för få billiga bostäder. Det slår hårt mot nya grupper i samhället.

Allt fler människor i Sverige saknar bostad. Bostadsmarknaden har blivit så tuff att nya samhällsgrupper nu hamnar i hemlöshet. Det handlar om grupper där inte psykisk ohälsa och beroendeproblematik är huvudorsaken till hemlöshet, utan där orsaken snarare är låga inkomster.

För några veckor sedan presenterades Malmö Stads årliga kartläggning över hemlösheten i staden. Antalet barn och vuxna som lever i hemlöshet har ökat till nya rekordnivåer med 887 barn och 1740 vuxna. Det motsvarar en ökning med ca 30% i jämförelse med förra året. Lägg därtill att Malmö är den stad i Sverige med högst barnfattigdom. Vart tredje barn lever i fattigdom i Malmö, enligt Rädda Barnen.

Strukturellt hemlös

69 % av de vuxna hemlösa tillhör gruppen strukturellt hemlösa. Det är hemlösa personer som behöver en bostad, men för övrigt inte har behov av några sociala insatser. Den gemensamma nämnaren är att man inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på bostadsmarknaden och därför inte kan lösa sitt boende själv. I Malmö är det människor i åldersgruppen 25–39 år som saknar de ekonomiska förutsättningar, kontakter och/eller nätverk för att konkurrera på arbets – och bostadsmarknaden, som utgör den största gruppen av hemlösa, s.k. strukturellt hemlösa. Gruppen har ökat sedan 2009.

De flesta barn i hemlösa familjer, 98 % , hör till gruppen strukturellt hemlösa. Barnen där hör alltså till välfungerande familjer utan andra sociala problem. De är hemlösa på grund av fattigdom.

Att vara barn och leva i hemlöshet betyder sällan eller aldrig att man bor på gatan. I stället bor barnen med sin familj på tillfälliga boenden, som vandrarhem eller hotell. Det är trångbott och opersonligt och det finns oftast inte möjlighet att i lugn och ro kunna göra sina läxor. Man vet ofta inte hur länge man får stanna där man tillfälligt bor.  Det här påverkar givetvis det psykosociala måendet hos de här barnen.

Klyftorna i samhället ökar och redan utsatta grupper ställs mot varandra. Detta medför att behovet att kategorisera människor ökar. I dag erbjuder samhället olika former av stöd och hjälp utifrån vilken kategori du som människa räknas in i. Är du strukturellt hemlös? Är du hemlös och lider av psykisk ohälsa? Är du missbrukare? Är du och dina barn papperslösa? Vilken kategori du bedöms att tillhöra avgör sedan om du får någon hjälp och i så fall hur mycket.

Skåne Stadsmissions arbete utgår ifrån motsatt utgångspunkt – att varje människa är unik, har ett namn och aldrig kan reduceras till en kategori. Det handlar om människosyn.

Det konstateras i Stockholms Stadsmissions nyligen publicerade Hemlöshetsrapport 2016 att det i dag ställs höga krav på den som vill ha ett eget boende. Stora grupper av människor har inte tillräckligt höga inkomster eller en prickfri ekonomisk historia för ett hyreskontrakt och kan heller inte köpa en bostad. De är helt utestängda från dagens bostadsmarknad.

Vem är hemlös?

Det är nog många som föreställer sig en hemlös som en man som bor ensam på gatan. Så ser inte hemlöshet ut i dagens samhälle. De flesta människor får tillfällig hjälp. Som vi tidigare nämnt så bor de flesta hemlösa barn i ett tillfälligt boende som vandrarhem eller hotell. De har tak över huvudet men ingen plats att kalla hemma.

Socialstyrelsen är den myndighet som tar fram statistik om hemlöshet i Sverige. Det finns fyra situationer då en person räknas som hemlös:

Situation 1

En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare.

Situation 2

En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/HVB-hem/SIS-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad.

Situation 3

En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler.

Situation 4

En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden.

 

Vill du bidra till vårt arbete med utsatta människor i Skåne? Köp en gåva i vår gåvoshop.

Vill du läsa mer om vårt arbete för hemlösa barn och vuxna? Läs om våra verksamheter i Skåne.