Hur mår ett barn i hemlöshet?

Vad innebär det för ett barn att inte ha en trygg plats att kalla hemma?
– Ett barn i hemlöshet kan ha svårt att behålla kontakten med kompisarna, och saknar ofta trygghet och föräldrar som orkar med, säger Tove Minicz, socionom på Skåne Stadsmission.

Till stadsmissionens Unga Forum kommer ofta familjer som bor i tillfälliga boenden, långt från barnens skola eller förskola. Barnen rycks bort från sitt sammanhang, hamnar långt från vännerna och får svårt att hålla igång sina fritidsaktiviteter. De har sällan en lugn plats att göra läxorna på och deras skoldagar blir ofta långa på grund av att skolvägen blir lång. Många av dem tar också ett stort ansvar hemma. Osäkerheten och oron tär på föräldrarna, som får allt svårare att orka med.

Många mår dåligt

– Vad skapar vi för framtid om samhället inte kan ge barn trygghet? Tidigare har många barnfamiljer kunnat få stöd i form av boendeinsatser med ett långsiktigt perspektiv, i några månader i taget. I Malmö möter vi nu många som bara får stöd vecka för vecka. Vi ser redan nu att detta får konsekvenser för barnen. Föräldrarna har svårt att klara av jobb eller studier. Människor vars största problem tidigare varit att de saknar bostad, hamnar snabbt i en social hemlöshet, de mår dåligt och det drabbar deras barn, säger Tove Minicz.

”Till slut har man ingen kvar”

Hon hör föräldrar berätta att de fått veta från socialtjänsten att de ska lösa boende hos släkt och vänner.

– Men det går ganska snabbt att uttömma sitt nätverk. Till slut har man ingen kvar att be om hjälp. Man tar bort förutsättningarna för barnen att få en förutsägbar och trygg miljö att utvecklas och växa upp i, även när livet vänts upp och ner för att föräldrarna fått problem av någon anledning. Om vi som samhälle inte hjälps åt att se till att barn har det bra, skapar vi nya problem. Ingen tjänar på att föräldrar går på knäna.

Vill du ge en gåva till vårt arbete med barn i hemlöshet? Klicka här!

”Jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss”

Samira och hennes två barn har ingenstans att bo. Släktingarna de bott hos har inte plats för dem längre, så nu är läget akut. Till råga på allt är Samira gravid.
– Jag försöker att inte visa barnen hur orolig jag är, men jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss.

När hon vänder sig till socialtjänsten får Samira besked om att nya regler gäller och hon nu måste söka nödboende en gång i veckan. Tankarna virvlar i hennes huvud.

– Hur ska jag klara att söka bostad när jag snart ska föda barn? Hur ska det gå för de äldre barnen, kan de gå kvar på sin förskola och sin skola med sina kompisar?

Ingen förklarar för Samira varför hon måste träffa sin socialsekreterare varje vecka för att söka nytt nödboende. Hon placeras i en lägenhet med små rum, utan några garderober att få undan kläder och annat. Ständigt oroar hon sig för barnen. För att de inte ska ryckas upp helt ur sin vardag tar hon bussen genom hela staden till den förskola och den skola där barnen knutit an till personal och kompisar.

– Varje vecka frågar socialtjänsten om jag har ordnat en lägenhet. De vill att jag ska söka boende i andra städer, men jag är helt ensam med barnen, jag behöver ha min familj nära.

Ett barn måste byta skola
När det är dags för Samira att föda sitt tredje barn får hon dispens. Veckan då bebisen föds räcker det att hon har telefonmöte med socialen. Men så snart hon är hemma igen måste hon ta med spädbarnet till socialtjänsten för att söka om sitt boende. Hennes ena barn tvingas byta skola, till en som är närmare. Samira ser hur ledset barnet är över detta. Hon skulle så gärna vilja att hennes äldsta fick gå kvar med sina vänner. Få behålla åtminstone den tryggheten.

Plötsligt händer något positivt. Samira har varit noga med att betala sin avgift till Boplats Syd, hur tufft hon än har haft det ekonomiskt. En dag får hon erbjudande om en lägenhet i närheten av familj och vänner. Hon får ett förstahandskontrakt! Området anses inte som det bästa, men för Samira är det underbart att kunna andas ut.

– Nu vet vi att vi får vara här. Det är vårt, mitt och barnens. Vi är hemma och behöver inte be om hjälp varje vecka.

Samira planerar för framtiden. Allt känns lättare nu, när hon slipper oroa sig.

– Nu vågar jag tro att det kan bli bra. Jag vill utbilda mig och börja jobba. Tjäna pengar och försörja mig och mina barn.

 

Samira heter egentligen något annat. Några detaljer i hennes historia har ändrats för att värna hennes integritet. Barnen på bilden har ingenting med texten att göra. 

Vill du ge barn i Skåne en ljusare jul? Ge din julklapp här!

Var ska vi bo i jul?

I Skåne lever flera hundra barn i hemlöshet. Maria, snart elva år, är ett av dessa barn.

Hon har packat väskan, nu hjälper hon lillebror på med jackan. Det kommer att ordna sig, tröstar hon. Mamma jobbar nästan jämt, ändå räcker pengarna inte till. Familjen måste flytta. Igen.

Varje dag träffar vi barn som saknar ett eget hem. Barn som inte har allt som de behöver. Det är svårt
att föreställa sig hur det känns att inte veta var man ska bo nästa vecka. Vart ska vi ta vägen? Tänk dig
att ständigt ha den frågan malande i huvudet.

Julen ska vara en tid av värme och gemenskap. Istället är det en utsatt tid för många av de barn vi
möter. Vi vill, tillsammans med dig, ge fler barn en ljus och trygg jul. Med god mat, lek och en stunds
gemenskap. Naturligtvis kommer tomten med julklappar!

Med ditt stöd kan vi hjälpa fler barn och familjer som lever i fattigdom och hemlöshet. Köp en
julklapp och hjälp oss att skapa en ljusare jul: Ge julklapp här!

 

 

Av respekt för våra deltagares integritet avänder vi modeller i våra kampanjer. Flickan på bilden har alltså inget med texten att göra. 

”Någon gång kommer du att ha ditt namn på en dörr”

Ali Reza fick uppehållstillstånd via nya gymnasielagen. I vår rapport Unga i hemlöshet i Skåne berättar han om tiden som hemlös. 

Läs Ali Rezas historia och hela rapporten här.

Barn ska inte vräkas

Att ha tak över huvudet räcker inte. Barn behöver den trygghet och förutsägbarhet som det innebär att ha en fast punkt. Ett eget hem.

– Vi träffar mammor som har blivit vräkta och istället blivit placerade i kortsiktiga boenden, som hotell eller vandrarhem. Den osäkerheten skapar en långvarig stress hos både föräldrar och barn, säger Eva Sköld Vallette, som jobbar på Skåne Stadsmissions Trygga boende.

När nyheten kom om att antalet barn som berörs av vräkning, genom att en eller båda föräldrar vräkts från sin bostad, har ökat i Malmö, blev Eva Sköld Vallette inte överraskad. Hon har sett det hända flera gånger och hon ser hur illa barnen far över att förlora sin fasta punkt. Barn som tidigare mått bra drabbas av ångest och oro på grund av sin osäkra boendesituation.

Ny policy försvårar

Ännu värre har det blivit efter att Malmö stad börjat kräva att barnfamiljer i hemlöshet måste söka ny boendeplacering varje vecka. Tidigare har familjer kunnat få mer långsiktiga boendeplaceringar, med stödinsatser, för att själva få möjlighet att ordna en långsiktig boendelösning.
– Att behöva söka placering varje vecka skapar en ovisshet som orsakar mycket oro och som inte ger barnen den stabilitet som krävs för att må bra. Hur ska föräldrar hinna söka jobb? Hur ska barnen kunna hålla kontakten med sina vänner, och knyta an till lärare och förskolepersonal om de inte vet hur länge de får stanna på en plats?

Eva berättar om en familj som bott lång tid i ett hotellrum, dit barnen inte kunde ta med kompisar.
– Den lyckan som barnet visade över att kunna bjuda hem kompisar på kalas när familjen fick möjlighet att bo hos oss var oslagbar.

Barnperspektiv krävs

Skåne Stadsmission menar att alla politiska beslut måste ha ett tydligt barnrättsperspektiv.
–  Jag har träffat kvinnor med barn som placerats på vandrarhem där det också bott människor i aktivt missbruk, och jag har träffat barn som blivit antastade av vuxna som de tvingats dela boende med. Sådant får inte hända, säger Eva Sköld Vallette.

Det upprör henne när människor uttrycker åsikter om att den som blir vräkt får ”skylla sig själv”.
– Vi ser historierna bakom. Vi ser kvinnor som hamnat hos Kronofogden för att deras före detta partner tagit lån och köpt saker i kvinnans namn. Många av dessa kvinnor är också utsatta för våld och hot, inte minst om de lyckas ta sig ur förhållandet. Så saker är inte alltid i svart eller vitt, säger hon.

Vill du bidra till vårt arbete för barn och vuxna i hemlöshet? Klicka här!

Skåne Stadsmission polisanmäler bedrägeri

Skåne Stadsmission har idag lämnat in en polisanmälan mot en före detta medarbetare. Medarbetaren har bland annat gjort privata inköp för organisationens pengar.

Händelsen upptäcktes under sommaren och när medarbetaren konfronterades med uppgifterna valde vederbörande att omgående säga upp sig. Vid tillfället rörde det sig om privata inköp till ett värde av cirka 14 000 kronor, vilka medarbetaren erkände. Dessa har nu återbetalats.

Medarbetaren har arbetat på Skåne Stadsmission sedan 2017, och efter att medarbetaren avslutat sin anställning har organisationen hittat tecken på ytterligare oegentligheter, till ett värde av cirka 65 000 kronor, vilket föranleder polisanmälan. Arbetet med att skapa sig en helhetsbild av omfattningen av det inträffade pågår fortfarande.

– Vi ser oerhört allvarligt på det som hänt, och har omgående ändrat våra rutiner för att stärka vårt skydd mot bedrägeri och korruption, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor.

Presskontakt: Eva Emmelin, 0766-47 15 25
Direktor Lena Wetterskog Sjöstedt: 0708-34 16 75

Är du företagspartner och vill veta mer?
Kontakta pernilla.jonsson@skanestadsmission.se

Detta gör vi i jul

Julen ska vara värmens och glädjens högtid

Skåne Stadsmission har öppet årets alla dagar. Fattigdomen och hemlösheten är lika tuff oavsett när på året det är. Men med vintern kommer kylan, och när julen närmar sig gör ensamheten och utsattheten sig påmind.

Människor som lever i hemlöshet och fattigdom saknar ofta nätverk. Det finns ingen att låna av när det krisar, ingen att fira högtider med när det verkar som att alla andra är omgivna av värme och kärlek.

Under julen brukar vi därför alltid skapa en extra trygg och varm stämning:

  • Vi lagar god (och näringsriktig!) mat.
  • Vi pysslar tillsammans.
  • Vi går på julmarknad.
  • Vi bjuder in till julfester för familjer och unga.
  • Vi anordnar traditionsenligt julbord och nyårssupé på Café David.
  • Självklart kommer tomten på besök både till stora och små (kolla hur fint det var förra året i filmen nedan!).

Tack vare er som bidrar till vårt arbete kan vi ge fler en ljusare jul. Därför är vi särskilt tacksamma till alla er som stöttar vårt arbete året om, och ger oss möjlighet att göra julen god på riktigt!

Bli månadsgivare här!

Ge din julklapp här!

 

Film: Fredrik Ivansson
Musik: ”We Wish You a Merry Christmas” by United States Marine Band, Free Music Archive, PD

► Till företagssidan

► Till julkampanjen

”Jag får så mycket tillbaka”

Carola skulle bara lämna in några kläder, men när hon fick höra mer om Skåne Stadsmissions verksamhet i Kristianstad väcktes tanken på att bli volontär.

– Jag började faktiskt gråta när min kompis som var med sa ”detta vore väl något för dig”. Jag har två bröder som båda dött i missbruk och jag insåg att mina erfarenheter kunde vara användbara här, berättar hon.

Det är nu snart två år sedan, och Carola berättar med iver och glädje om allt som hänt sedan dess.

– Jag får så mycket tillbaka. Jag känner mig behövd och personalen har gett mig ansvar och förtroende vilket gett mig ett självförtroende jag inte hade innan.

Tio nätter i månaden jobbar hon som undersköterska på ett äldreboende i kommunen. Jobbet där ger henne gott om fritid, och den lägger hon på att vara volontär.

– I början var det tufft. Första julen jag var här grät jag när jag kom hem. Jag hade dåligt samvete för att jag cyklade hem till mitt hus, och allt som jag har. Nästa år kändes det snarare ”wow, vad häftigt att vara med”. Jag har insett att jag inte kan rädda världen, men jag kan ge stöd här och nu, säger hon.

Som volontär på Skåne Stadsmission finns stora möjligheter att hitta uppgifter som passar. Carola hjälper till med det mesta. Hon serverar frukost på Café David, och sorterar kläder och saker som skänks till stadsmissionen.

– Jag kan ju själv bestämma hur mycket jag jobbar, vill jag så kan jag sitta i caféet och prata hela dagen men jag gillar att göra annat också. Jag hjälper till i caféet och i garderoben, där de som kommer hit kan få nya rena kläder.

Hon berättar att personal, volontärer och deltagare ofta gör roliga saker tillsammans.

– Vi har bowlat, varit på teater och häromdagen grillade vi, då var jag grillmästare. I sommar åker vi nog till havet, berättar hon.

Hennes råd till den som funderar på att anmäla sig till volontär är ett rungande: ”gör det”.

– Det är tufft, för man träffar människor som har det svårt. Man ska veta att det kan vara bråkigt och högljutt och att man kan se saker man inte sett tidigare, men det ger så enormt mycket. Det gör det verkligen. Och fastän det är ett tungt liv som människorna här lever så finns här mycket skratt och glädje.

 

Vill du också bli volontär?

Skicka ett mejl och berätta lite mer om dig själv till volontar@skanestadsmission.se.
Under sommaren kan det ta lite längre tid att få svar. Läs mer om att vara volontär här: www.skanestadsmission.se/blivolontar/

”Även sådant som är gratis kostar” 

På sommaren finns många roliga och kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Men de familjer som bäst behöver det kan inte alltid utnyttja dessa möjligheter.
– Det kostar att åka buss. Och nej, det går inte att promenera långa sträckor med flera små barn, säger Liv Palm, verksamhetschef på Skåne Stadsmission Unga Forum. 

Hon har jobbat på Skåne Stadsmission i snart 15 år, och tycker sig se att familjerna hon träffar har det allt tuffare.  

 När jag började kunde vi hjälpa familjer att söka pengar hos socialtjänsten till det där ”lilla extra”, nu finns det inget utöver det allra mest nödvändiga  om ens det. Det skapar ett utanförskap när barn jämför sig med andra, säger hon. 

Hon understryker att fattigdom innebär en utsatthet alla tider på året, men att de ekonomiska klyftorna kan bli extra tydliga i samband med lov och helger. Sommarlovet förknippas med glass, badutflykter och skojiga upptåg, men en familj som har det svårt ekonomiskt har ofta små möjligheter att dra nytta av allt roligt som erbjuds. 

– Man kanske jobbar som timvikarie utan möjlighet att ta semester. Eller så har man inget jobb, och om barnen är hemma blir det extra kostnader för att alla mål mat ska ätas i hemmet, säger Liv Palm.  

Sommaren 2018, när Skånetrafiken delade ut Sommarkort som gjorde det möjligt för skolungdomar mellan femte klass och tvåan i gymnasiet att åka gratis inom hela Skåne, märkte hon en utjämnande effekt mellan barn från olika ekonomiska bakgrunder.  

 Det finns en frihet i att kunna åka vart man vill, och som förälder finns det en trygghet i att veta att ens barn alltid kan ta sig hem. Att barnen inte behöver vara ute och promenera sent på kvällen till exempel. 

I år har möjligheten dragits in, och det kommer att få konsekvenser: 

 Det finns en risk att barnfamiljer och unga vuxna har svårt att komma till våra aktiviteter. Under terminen har många busskort, men på sommaren får man varken det eller studiebidrag.  

Liv Palm, enhetschef Unga Forum

Liv Palm har noterat att samtal om fattigdom, särskilt när det handlar om föräldrar och barn, lätt blir moraliserande. 

– Lägger man pengar på något extra, för att barnen ska få ha roligt, har man dåligt samvete för att man sedan har svårt att klara det. Det är mycket som många tar för givet, man ser inte att några ”ynka tior” gör skillnad i en del familjers ekonomi. Att kunna gå på bio, bjuda barnen på glass och sådant utan att tänka på kostnader är ett privilegium, som en måste vara medveten om, säger hon.  

På Unga Forum finns aktiviteter, rådgivning och möjlighet att ansöka om matkasse för barnfamiljer och unga vuxna. På sommaren ligger fokus på att ha roligt tillsammans.  

 Vi grillar, åker och badar och ibland gör vi längre utflykter, säger Liv Palm. 

Torsdagarna är tjejernas kväll, då är det öppna tjejträffar där man umgås, lagar mat och gör olika aktiviteter. På onsdagskvällar är det öppet för unga vuxna. Varannan vecka är det familjeträff, till dessa är det bra att anmäla sig medan övriga aktiviteter är drop-in.  Läs mer här!

Livsberättargrupper minskar ångest och ensamhet hos äldre

Äldre personer som deltar i samtalsgrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Många känner också en större tilltro till framtiden och de var mer tillfreds med sina möjligheter att fortsätta åstadkomma saker i livet. Det visar en studie som Sveriges Stadsmissioner genomfört tillsammans med Linnéuniversitetet.

Syftet med beforskningen av projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa var att undersöka hur deltagande i samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, påverkar upplevd ensamhet, ångest, depression, hälsa och livskvalitet hos äldre personer.

Studien visar att äldre som utökat sitt sociala nätverk genom att delta i livsberättargrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Drygt hälften känner också en större tilltro till framtiden. Samtliga som intervjuades beskrev positiva erfarenheter av deltagandet i livsberättargrupper och 97 procent av deltagarna skulle rekommendera en vän att delta.

Under samtalsträffarna ventilerades både sorg och glädje. Deltagarna upplevde att det varit viktigt att man fått berätta om positiva händelser också. Man hade varit med om så mycket roligt och kunde känna sig nöjd med det liv man levt. Deltagarna beskrev även att de kunde se på tidigare händelser i livet på ett annat sätt nu när de fått lite distans till det.

– För många deltagare har träffarna haft livsavgörande betydelse och det är roligt att så många fortsätter att träffas på egen hand efter avslutade samtalsgrupper, säger Marie-Louise Söderberg, projektledare, Sveriges Stadsmissioner.

Metoden som använts i livsberättargrupperna har tidigare testats inom det så kallade HÄLP-projektet vid Karolinska Institutet. Där erbjöds samtalsgrupper för äldre personer som var i riskzon för depression.

– Tidigare studier har visat samband mellan ensamhet och såväl fysisk och psykisk ohälsa som dödlighet. Att hitta effektiva metoder som erbjuder äldre en social gemenskap och ett sammanhang för att lindra eller förhindra ensamhet är därför angeläget. Att erbjuda samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, med ett strukturerat upplägg är en relativt enkel och kostnadseffektiv insats som kan bidra till att lindra ensamhet hos äldre, säger Ulla Peterson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet Kalmar.

Konferens 9 maj
Resultaten från projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa kommer att presenteras under konferensen ”Hjälp till att synliggöra och förebygga äldres ensamhet”, som arrangeras av Sveriges Stadsmissioner med finansiering av Postkodlotteriet, den 9 maj i Stockholm. Deltagare från studien finns på plats, Gunilla Röör och Åke Lundqvist från Stadsteatern kommer att läsa ett urval av livsberättelser från skriften ”Livet – värt att dela” som beskriver projektet och deltar gör även Barbro Westerholm, riksdagspolitiker, och Dagny Carlsson, bloggare.

Om projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa
Hösten 2016 startade Sveriges Stadsmissioner projektet “Äldres existentiella och psykiska ohälsa”, tillsammans med Föreningen Mind och S:t Lukas och med finansiering av Svenska Postkodlotteriet. Syftet var att förebygga depression, ge ökad mening och delaktighet i livet för äldre som är ensamma. Livsberättagrupperna testades som modell först av Stockholms Stadsmission och när man såg att den var framgångsrik togs modellen vidare till andra stadsmissioner och även andra organisationer.
Deltagarna i livsberättargrupperna var i åldrarna 62-95 år och totalt har 31 livsberättargrupper genomförts av Stadsmissionen under perioden 2017 – 2018. Samtalsgrupperna har genomförts på åtta orter runtom i landet: Stockholm, Linköping, Uppsala, Västerås, Göteborg, Malmö, Kalmar och Eskilstuna. I utvärderingen fick deltagarna besvara en enkät före och efter deltagandet samt efter sex månader. Individuella intervjuer genomfördes också med elva deltagare.

Om Sveriges Stadsmissioner:
Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige, och består av de lokala stadsmissionerna i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro. På Stadsmissionens öppna mötesplatser välkomnas man med en värmande måltid, gemenskap, möjligheten att vila och tvätta sig. Du erbjuds vägledning ut ur din utsatta situation. För äldre finns mötesplatser, livsberättargrupper och äldreboende – det ser litet olika ut på olika orter.

Om PostkodLotteriet:
Svenska Postkodlotteriet är ett av Sveriges mest populära lotterier med nära en miljon kunder. Under varumärket finns även bingo och skraplotter online och en rad populära tv-program, bland annat Postkodmiljonären som sänds i TV4. Överskottet från Postkodlotteriets produkter går till fler än 50 ideella organisationer och effekten av medlen kommuniceras via #postkodeffekten. Sedan starten 2005 har Postkodlotteriet genererat 9,4 miljarder till välgörenhet och samtidigt gjort fler än 1 000 svenskar till miljonärer. Operatörsbolag för Svenska Postkodlotteriet är Novamedia Sverige AB som också äger konceptet.