”Även sådant som är gratis kostar” 

På sommaren finns många roliga och kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Men de familjer som bäst behöver det kan inte alltid utnyttja dessa möjligheter.
– Det kostar att åka buss. Och nej, det går inte att promenera långa sträckor med flera små barn, säger Liv Palm, verksamhetschef på Skåne Stadsmission Unga Forum. 

Hon har jobbat på Skåne Stadsmission i snart 15 år, och tycker sig se att familjerna hon träffar har det allt tuffare.  

 När jag började kunde vi hjälpa familjer att söka pengar hos socialtjänsten till det där ”lilla extra”, nu finns det inget utöver det allra mest nödvändiga  om ens det. Det skapar ett utanförskap när barn jämför sig med andra, säger hon. 

Hon understryker att fattigdom innebär en utsatthet alla tider på året, men att de ekonomiska klyftorna kan bli extra tydliga i samband med lov och helger. Sommarlovet förknippas med glass, badutflykter och skojiga upptåg, men en familj som har det svårt ekonomiskt har ofta små möjligheter att dra nytta av allt roligt som erbjuds. 

– Man kanske jobbar som timvikarie utan möjlighet att ta semester. Eller så har man inget jobb, och om barnen är hemma blir det extra kostnader för att alla mål mat ska ätas i hemmet, säger Liv Palm.  

Sommaren 2018, när Skånetrafiken delade ut Sommarkort som gjorde det möjligt för skolungdomar mellan femte klass och tvåan i gymnasiet att åka gratis inom hela Skåne, märkte hon en utjämnande effekt mellan barn från olika ekonomiska bakgrunder.  

 Det finns en frihet i att kunna åka vart man vill, och som förälder finns det en trygghet i att veta att ens barn alltid kan ta sig hem. Att barnen inte behöver vara ute och promenera sent på kvällen till exempel. 

I år har möjligheten dragits in, och det kommer att få konsekvenser: 

 Det finns en risk att barnfamiljer och unga vuxna har svårt att komma till våra aktiviteter. Under terminen har många busskort, men på sommaren får man varken det eller studiebidrag.  

Liv Palm, enhetschef Unga Forum

Liv Palm har noterat att samtal om fattigdom, särskilt när det handlar om föräldrar och barn, lätt blir moraliserande. 

– Lägger man pengar på något extra, för att barnen ska få ha roligt, har man dåligt samvete för att man sedan har svårt att klara det. Det är mycket som många tar för givet, man ser inte att några ”ynka tior” gör skillnad i en del familjers ekonomi. Att kunna gå på bio, bjuda barnen på glass och sådant utan att tänka på kostnader är ett privilegium, som en måste vara medveten om, säger hon.  

På Unga Forum finns aktiviteter, rådgivning och möjlighet att ansöka om matkasse för barnfamiljer och unga vuxna. På sommaren ligger fokus på att ha roligt tillsammans.  

 Vi grillar, åker och badar och ibland gör vi längre utflykter, säger Liv Palm. 

Torsdagarna är tjejernas kväll, då är det öppna tjejträffar där man umgås, lagar mat och gör olika aktiviteter. På onsdagskvällar är det öppet för unga vuxna. Varannan vecka är det familjeträff, till dessa är det bra att anmäla sig medan övriga aktiviteter är drop-in.  Läs mer här!

Livsberättargrupper minskar ångest och ensamhet hos äldre

Äldre personer som deltar i samtalsgrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Många känner också en större tilltro till framtiden och de var mer tillfreds med sina möjligheter att fortsätta åstadkomma saker i livet. Det visar en studie som Sveriges Stadsmissioner genomfört tillsammans med Linnéuniversitetet.

Syftet med beforskningen av projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa var att undersöka hur deltagande i samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, påverkar upplevd ensamhet, ångest, depression, hälsa och livskvalitet hos äldre personer.

Studien visar att äldre som utökat sitt sociala nätverk genom att delta i livsberättargrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Drygt hälften känner också en större tilltro till framtiden. Samtliga som intervjuades beskrev positiva erfarenheter av deltagandet i livsberättargrupper och 97 procent av deltagarna skulle rekommendera en vän att delta.

Under samtalsträffarna ventilerades både sorg och glädje. Deltagarna upplevde att det varit viktigt att man fått berätta om positiva händelser också. Man hade varit med om så mycket roligt och kunde känna sig nöjd med det liv man levt. Deltagarna beskrev även att de kunde se på tidigare händelser i livet på ett annat sätt nu när de fått lite distans till det.

– För många deltagare har träffarna haft livsavgörande betydelse och det är roligt att så många fortsätter att träffas på egen hand efter avslutade samtalsgrupper, säger Marie-Louise Söderberg, projektledare, Sveriges Stadsmissioner.

Metoden som använts i livsberättargrupperna har tidigare testats inom det så kallade HÄLP-projektet vid Karolinska Institutet. Där erbjöds samtalsgrupper för äldre personer som var i riskzon för depression.

– Tidigare studier har visat samband mellan ensamhet och såväl fysisk och psykisk ohälsa som dödlighet. Att hitta effektiva metoder som erbjuder äldre en social gemenskap och ett sammanhang för att lindra eller förhindra ensamhet är därför angeläget. Att erbjuda samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, med ett strukturerat upplägg är en relativt enkel och kostnadseffektiv insats som kan bidra till att lindra ensamhet hos äldre, säger Ulla Peterson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet Kalmar.

Konferens 9 maj
Resultaten från projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa kommer att presenteras under konferensen ”Hjälp till att synliggöra och förebygga äldres ensamhet”, som arrangeras av Sveriges Stadsmissioner med finansiering av Postkodlotteriet, den 9 maj i Stockholm. Deltagare från studien finns på plats, Gunilla Röör och Åke Lundqvist från Stadsteatern kommer att läsa ett urval av livsberättelser från skriften ”Livet – värt att dela” som beskriver projektet och deltar gör även Barbro Westerholm, riksdagspolitiker, och Dagny Carlsson, bloggare.

Om projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa
Hösten 2016 startade Sveriges Stadsmissioner projektet “Äldres existentiella och psykiska ohälsa”, tillsammans med Föreningen Mind och S:t Lukas och med finansiering av Svenska Postkodlotteriet. Syftet var att förebygga depression, ge ökad mening och delaktighet i livet för äldre som är ensamma. Livsberättagrupperna testades som modell först av Stockholms Stadsmission och när man såg att den var framgångsrik togs modellen vidare till andra stadsmissioner och även andra organisationer.
Deltagarna i livsberättargrupperna var i åldrarna 62-95 år och totalt har 31 livsberättargrupper genomförts av Stadsmissionen under perioden 2017 – 2018. Samtalsgrupperna har genomförts på åtta orter runtom i landet: Stockholm, Linköping, Uppsala, Västerås, Göteborg, Malmö, Kalmar och Eskilstuna. I utvärderingen fick deltagarna besvara en enkät före och efter deltagandet samt efter sex månader. Individuella intervjuer genomfördes också med elva deltagare.

Om Sveriges Stadsmissioner:
Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige, och består av de lokala stadsmissionerna i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro. På Stadsmissionens öppna mötesplatser välkomnas man med en värmande måltid, gemenskap, möjligheten att vila och tvätta sig. Du erbjuds vägledning ut ur din utsatta situation. För äldre finns mötesplatser, livsberättargrupper och äldreboende – det ser litet olika ut på olika orter.

Om PostkodLotteriet:
Svenska Postkodlotteriet är ett av Sveriges mest populära lotterier med nära en miljon kunder. Under varumärket finns även bingo och skraplotter online och en rad populära tv-program, bland annat Postkodmiljonären som sänds i TV4. Överskottet från Postkodlotteriets produkter går till fler än 50 ideella organisationer och effekten av medlen kommuniceras via #postkodeffekten. Sedan starten 2005 har Postkodlotteriet genererat 9,4 miljarder till välgörenhet och samtidigt gjort fler än 1 000 svenskar till miljonärer. Operatörsbolag för Svenska Postkodlotteriet är Novamedia Sverige AB som också äger konceptet.

Fler äldre kommer till oss

Vi på Skåne Stadsmission möter människor som av olika anledningar hamnat i hemlöshet och utsatthet. Vi ser ofta förändringar i samhället tidigt och på senare tid har vi upplevt en oroande ökning av äldre människor som lever i fattigdom.

2017 larmade vi om en ökning av äldre personer som kom till oss på Nattjouren. Under det året kom sex personer som var äldre än 70 år till Nattjouren, där de spenderade totalt 341 nätter. Deras komplicerade livssituation gör det svårt att hjälpa dem vidare till ett mer permanent boende.

Till Café David kommer många pensionärer för att äta frukost eller subventionerad lunch. De vittnar om hur svårt det är att få ekonomin på äldre dar att gå ihop. Även på Stadsmissionshälsan har vi sett en ökning av äldre personer som söker stöd och vård. Antalet besökare i åldern 51-70 år och uppåt har ökat och vi möter fler ekonomiskt utsatta äldre.

 

”Min fru är sjuk och alla våra pengar går till henne.
Jag har sådan värk men att gå till sjukgymnast kostar för mycket.”
Man, född 1953

 

 

Enligt en rapport från PRO från 2015 har antalet äldre med inkomster under EU:a relativa fattigdomsgräns ökat kraftigt. När rapporten släpptes handlade det om fler än 300 000 personer, sedan dess har siffran legat mellan 200 000 och 300 000. Enligt PRO finns dessutom ytterligare en halv miljon äldre som bara har den låga garantipensionen – trots att många av dem har arbetat hela livet. 80 % av dessa är kvinnor.

 

”Mina leder är väl använda och det börjar kännas. Jag skulle behöva en ny säng, men jag har inte råd. Den jag har är över 30 år gammal så jag är lite mörbultad då jag kliver upp.”
Kvinna, född 1937

 

Som mest kan garantipensionen bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta, enligt Pensionsmyndigheten. Den som får garantipension kan också få bostadstillägg. 2018 får cirka 290 000 pensionärer det tillägget. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad (2018), enligt Pensionsmyndigheten.

Konsekvensen av att leva på låg inkomst blir naturligtvis att det är svårt att få ihop till det nödvändigaste. Vi på Skåne Stadsmission möter äldre som när hyran är betald knappt har så det räcker till mat. Sociala aktiviteter, eller sådant som glasögon, läkarbesök, mediciner och tandvård blir då svårt att klara av.

”Jag lever på existensminimum. Nu klagar hemtjänsten på min dammsugare
och säger att jag behöver köpa en ny, men jag har inte råd.”

Man, född 1942

Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet, därför har personerna på bilderna ingenting med texten att göra. Citaten, som bearbetats språkligt men inte innehållsmässigt, kommer från äldre människor som Skåne Stadsmission haft kontakt med åren 2016-2018.

En väckarklocka varje gång vi fotograferar

I tre år har Fotobyrån Apelöga samarbetat med oss. Det är något vi är mycket glada för då vi tror på att berätta med hjälp av bilder, samtidigt som det är en utmaning att fotografera i vår typ av verksamhet. Christian Andersson, den fotograf som vi har jobbat mest, svarar på några frågor kring vårt samarbete.

Varför valde ni att jobba med Skåne Stadsmission?

Många av Apelögas bilder används kommersiellt för att marknadsföra olika företag och organisationer. Som fotograf kan det lätt bli att mycket handlar om kunder och pengar – ibland känns det skönt att ta ett steg tillbaka från allt det där. När vi fotograferar för Skåne Stadsmission gör vi det för att vi tror fullt ut på vad Stadsmissionen står för och vill vara med och bidra med det vi kan. Det är samtidigt skönt att det inte finns några pengar inblandade i vår relation.

Hur har det varit att skildra vår verksamhet? 

Vi har ju gjort det några år nu och det är alltid intressant att se verksamheter som Stadsmissionen från insidan. Det blir också en väckarklocka varje gång vi fotograferar om att människors liv kan se så olika ut. Och att våra behov av stöd kan se så olika ut.

Vad tänker du kring att fotografera människor som lever i utsatthet?

För mig personligen är det viktigt att aldrig vara förmer, vilket blir extra viktigt när jag möter människor i utsatta situationer. Man måste skilja människan från situationen hen befinner sig i. Alla människor kan köra i diket eller få sina liv omkullkastade – det måste man komma ihåg!

Hemlösheten ökar – men Nattjouren måste stänga

Efter 18 år stänger vi vår Nattjour. Detta eftersom Malmö stad valt att dra ner på antalet platser trots en ständigt växande akut hemlöshet. 

Vi kan inte ställa upp på de villkor som Malmö stad satt upp vid sin senaste upphandling av akutplatser.

– Malmö stad väljer att omdefiniera betydelsen av att leva i akut hemlöshet och lämnar därmed många människor utanför, säger Matilda Jägerdén, Enhetschef Café David och Nattjouren.

Kvällen den 30 december 2018 öppnas dörrarna till Nattjouren för sista gången. Under de senaste åren har vi haft 25 platser för människor i akut hemlöshet. De har varit öppna både för människor med social problematik (missbruk och/eller psykisk ohälsa) och människor i strukturell hemlöshet (hemlöshet som enkelt förklarat beror på brist på pengar eller brist på tillgång på bostäder). Dessa 25 platser har varit ständigt fullbelagda, och inte alltid räckt till – samtidigt som många människor har hänvisats dit av kommunen.

Men trots att hemlösheten i Malmö ökar drar Malmö stad nu ner antalet platser till 14, samtidigt som man minskar antalet platser i dygnsboenden och lågtröskelboenden för både kvinnor och män.

– Vi förstår inte hur Malmö stad menar att vi skulle kunna se på människor om de har en social problematik eller inte. Skulle vi göra en bedömning i dörren? Det faller på sin egen orimlighet, säger Matilda Jägerdén som tillägger att hon fortfarande inte har klart för sig vad som ska hända med de människor som nu stängs ute.

– Ett natthärbärge är ingen långsiktig lösning, men så länge de långsiktiga frågorna om fattigdom och bostadsbrist inte är lösta behöver Malmö stad ta ansvar för att ingen ska behöva sova ute.

I det akuta läget har vi på Skåne Stadsmission, tillsammans med Kontrapunkt, Malmökretsen av Svenska Röda Korset, Svenska Kyrkan och Svenska Röda Korset beslutat att hålla en värmestuga öppen under vintern.

– En värmestuga ersätter inte en nattjour, men ger i alla fall en varm och trygg plats att vara på under kalla nätter, säger Matilda Jägerdén.

Hemlösheten i Malmö
Enligt Malmö stads kartläggning 2018 lever 1 959 vuxna och 1 347 barn i hemlöshet. 2008 levde 862 vuxna i Malmö i hemlöshet. I statistiken ingår inte EU-migranter, papperslösa eller människor som flyttar från soffa till soffa utan en plats att kalla hemma.

Förklaringen till ökningen går att finna i den strukturella hemlösheten som i sin tur beror på bostadsbrist och en ökande fattigdom. Även om orsaken till hemlöshet i grunden inte beror på till exempel psykisk ohälsa, så medför hemlösheten att både barn och vuxna far väldigt illa.

Fem tips för en jul i gemenskap

Julen är tuff för många, särskilt för människor som lever i utsatthet och hemlöshet. I Malmö har antalet människor som saknar fast bostad ökat, och nyligen kom besked om att 1 347 barn är hemlösa. Känner du att du kan dela med dig av värme och gemenskap? Här är några sätt:

1. Ge julklappar som ger skillnad. Genom att köpa våra gåvokort slår du två flugor i en smäll. Du får fina kort att skänka bort, samtidigt som du bidrar till vårt arbete för att ge människor möjlighet att fira jul i gemenskap och värme. Handla i vår gåvoshop!

2. Starta en egen insamling. Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket. Du och dina vänner kan bidra till vår verksamhet via Facebook. Så här gör du:

  • Klicka på ”Samla in pengar” på Skåne Stadsmissions Facebook-sida.
  • Välj Skåne Stadsmission som ändamål, vilket belopp du önskar samla in och hur länge du vill att insamlingen ska pågå.
  • Skriv några ord om varför du engagerar dig och välj en omslagsbild till din insamling. Nu kan insamlingen börja!

3. Ge dina prylar och kläder nytt liv! Att återbruka är bra för både miljö och ekonomi. När du lämnar in kläder och saker till oss kan du vara säker på att de kommer till nytta. Antingen delar vi ut dem i våra verksamheter, eller så säljer vi dem i någon av våra butiker och använder pengarna för att kunna hjälpa fler. Här kan du läsa var och när du kan lämna in. Insamlingen i Malmö har julstängt från 22/12 till 1/1 2019.

4. Låt bli att köpa nytt. Som sagt, att återbruka är bra för både miljö och ekonomi. Handla dina julklappar second hand så gör du gott på många sätt. Här hittar du våra butiker!

5. Var volontär i vinter. Vi är i stort behov av volontärer till kvälls- och nattpassen i vår värmestuga i Malmö. Som volontär gör du det möjligt för oss att hålla värmestugan öppen för dem som är i behov av en varm och trygg plats. Du samtalar med besökare, hjälper till att skapa en trygg och trivsam miljö samt ger medmänskligt stöd till dem som efterfrågar det. Som volontär i akutinsatsen är du försäkrad via Röda Korset, erbjuds utbildning för uppdraget och du kommer även att ha en kontaktperson för stöd och råd under uppdraget.

De organisationer som står bakom samordningen av värmestugan vintern 2018/2019 är: Kontrapunkt, Malmökretsen av Svenska Röda Korset, Refugees Welcome Housing Sweden, Skåne Stadsmission, Svenska Kyrkan och Röda Korset. Anmälan skickas till: varmestuganmalmo@gmail.com

När gemenskap betyder allt

På Unga Forum kan Sara ge sin son det som förknippas med en riktig jul: klappar, gran, värme och massor av mat. Mest av allt betyder gemenskapen.
– Vi har alltid firat jul ensamma tidigare, berättar hon.

Det är julpyntat i varenda rum, tända ljus och mat står framme. Personalen på Unga Forum välkomnar alla som kommer in. Några barn springer raka vägen till leksakerna, andra sätter sig och äter.
– Ingen ska behöva vara ensam mot sin vilja, säger Sara.

För ett år sen såg hon ett inlägg om Skåne Stadsmissions julfirande på Facebook och hörde av sig. Några veckor senare var hon och sonen med på Unga forums julfirande.
– Här fanns allt. Julgran, tomte, god mat och många barn. Jag var så glad att se min son tillsammans med så många barn. Det är så julen ska vara.

Sara berättar att hon faktiskt grät en stund i köket när de kom hem. Överväldigad och glad.
– Jag kommer inte hit för maten eller julklapparna utan för gemenskapen, säger hon. Det är så otroligt viktigt att få vara tillsammans med andra.

Sara är sjukpensionär och lever ensam med sin son i Malmö. Hennes vardag består av mycket pusslande för att ge sonen allt han behöver. Det är svårt att få pengarna att räcka till och det blir nästan en sport att få ekonomin att gå runt.

Den nya gemenskap som Sara funnit på Unga forum har kommit att bli väldigt viktig. Ensamheten tär på henne och hon måste kämpa för att hon och sonen ska ha det bra.
– Unga Forum är en fantastisk plats. Personalen är underbar. De gör det så hemtrevligt och det känns aldrig som en institution.

Förra julen gick Saras son hem på kvällen med en påse julklappar som visade sig vara tre lådor Lego. Han vägrade gå och lägga sig innan allt var färdigbyggt. Fotografiet av sig och tomten satte han upp på väggen vid sin säng. Det sitter där än idag.

Vill du ge en medmänniska en jul i gemenskap? Klicka här!

 

 

Fakta: Fattigdom och hemlöshet
Fattigdom och hemlöshet får stora effekter på hälsan. Det leder inte sällan till psykisk ohälsa bland både barn och vuxna. Vi på Skåne Stadsmission ser hur fattigdomen och utsattheten bland människor i samhället ökar. Enligt Rädda Barnens senaste rapport* lever var fjärde barn i Malmö i fattigdom. Vid den senaste kartläggningen av hemlösheten i Malmö** visade det sig att 1 347 barn och 1 959 vuxna lever i hemlöshet i Malmö. 1 347 barn saknar ett stadigvarande boende, vilket är en ökning med 277 barn jämfört med 2017. Denna siffra inkluderar inte alla barn, till exempel ensamkommande flyktingbarn, EU-migranter eller asylsökande vilket gör mörkertalet stort. På Skåne Stadsmission möter vi många fler än de som ryms i denna siffra.

*Rädda Barnens rapport Barnfattigdom i Sverige (2018)
**Malmö stads årliga kartläggning av hemlösheten i kommunen (2018)

Ensamstående mamma? Vi möter Anna i Malmö

 

”Han är konstant hungrig”, skrattar Anna när hon beskriver sin son. Vi träffar Anna som är ensamstående mamma till Johan, 12 år. De bor i en tvåa i Malmö och det var inte så längesen som de kom i kontakt med Unga forum.  Nu kommer de på familjeträffar och andra aktiviteter som ordnas.

”När vi kan få en matkasse gör den stor skillnad för mig. Då kan vi ibland göra något annat för de pengarna som jag sparar, till exempel gå på bio tillsammans”, berättar hon.

Anna har varit helt ensam om att uppfostra sin son. När han var fyra månader bröt hon med pappan som var våldsam. Anna blev själv utsatt för våld som liten och lovade sig själv att hennes egna barn aldrig skulle växa upp så. Det är inte lätt att lämna en våldsam relation men Anna lyckades.

Anna växte upp i södra Europa. Hennes pappas vredesutbrott styrde familjens vardag och de var ofta riktade mot Anna. Till slut rymde hon hemifrån som 16-åring och efter att ha bott ensam ett år så fick hon komma till sin mormor i Malmö.

”Allt var så lugnt här.  Hon lyssnade på radio och löste korsord och utanför sjöng fåglarna. Jag bara väntade på katastrofen. Att någon skulle bli arg eller börja slå.”

Men lugnet fortsatte och Anna kunde skapa sig en tillvaro i Malmö och hon började jobba inom hemtjänsten. Hon träffade en man och blev gravid.

Anna beskriver livet som ensamstående mamma som just ensamt. Hon gör allt hon kan för att hon och hennes pojke ska få allt de behöver. Men det är svårt att hinna med vänner när hon är ensam att ta hand om Johan och sköta allt hemma. Han har en funktionsnedsättning och för att deras dagar ska fungera så måste de ha tydliga rutiner och schema för allting. Sommaren är svår. De långa lediga dagarna måste fyllas med aktiviteter och när pengarna inte räcker till så måste man använda fantasin.

”Vi har vår bubbla hemma”, säger hon. ”Vi ser på Let’s dance och Melodifestivalen. Vi lagar ofta mat tillsammans och ibland leker vi hamburgerbar. Man får välja tillbehör och så. ”

Ibland tar Johan och Anna bussen till Perstorps torg för att äta burek. Där finns nämligen stans godaste burek. Man måste ta två bussar för att komma dit, så det blir en liten utflykt. Det är tydligt att Anna gör allt hon kan för att skapa en trygg och varm barndom för Johan. Hon har också funderat mycket över vad som sker i Malmö. Som liten ville hon bli advokat och jobba för barn och kvinnor. Hon har ett stort samhällsengagemang och följer med i vad som händer både hemma i Malmö och i världen. När jag frågar vad hon har för tips till andra ensamstående mammor som inte har så mycket pengar blir listan lång.

Var inte blyg – sök upp andra och sök på nätet över vad som finns att göra som är gratis.

Finn gemenskap – här på Unga forum har jag och min son gemenskap. Vi möter människor från hela världen och dricker kaffe och umgås. Din gemenskap blir också ditt barns gemenskap.

Skäms aldrig! Malmö är en segregerad stad och barnfattigdomen är stor. Om alla istället slog ihop sig och hjälptes åt så skulle vi inte bli så ensamma. Vi skulle kunna hyra en stuga tillsammans, ordna högtider i MKBs festlokaler, passa varandras barn och så vidare.

Alla har en styrka – alla är bra på något som man kan hjälpa andra med.

* Anna och Johan heter egentligen något annat.

 

Vill du bidra till våra aktiviteter för barn i sommar? Lär mer!

 

 

Möt Malcolm på gåvomottagningen

Vem är du och vad har du för uppgifter här på Skåne Stadsmission?

Jag heter Malcolm och jag jobbar som handledare här på Skåne Stadsmission och det har jag gjort ungefär i 2 år. Dessutom är jag ansvarig för sortering av alla kläder och textilier som kommer in. Detta gör jag tillsammans med mina deltagare som kommer hit och arbetstränar. De får lära sig nya saker utifrån vad de redan är bra på och vad de har har lust med.  Jag gillar verkligen det här med kläder och vår second hand. En del kanske tänker att köpa second hand känns ofräscht, men allt som går ut till våra butiker är garanterat rent – annars sorteras det bort. Vi får till och med in helt nya produkter ibland, med prislapp och allt.

Vad är det bästa och roligaste med att jobba med gåvomottagningen?

Det är absolut kläderna. Det finns så mycket vackra kläder! Ibland kan det komma in något sällsynt vintageplagg eller något riktigt häftigt. Så det är det roligaste, att hitta riktiga fynd. Det är nästan som julafton! Man vet inte vad som kommer och det triggar oss som jobbar här, att få en överraskning som sen faktiskt kan hjälpa människor som behöver det. Det tråkigaste med gåvomottagningen är när det kommer in oanvändbara och trasiga kläder med stora hål.

Jag blir också glad av att sprida och lära ut ny kunskap till dem som kommer och arbetstränar. Det är så roligt att få följa varje persons egna utveckling och se hur mycket de har tagit till sig av ny kunskap. Jag strävar hellre efter kvalité än kvantitet och att folk som kommer och arbetstränar hos mig får samma tänk.

Vad är det häftigaste du har tagit emot i gåvomottagningen?

Det roligaste och häftigaste är när jag får ta emot riktigt glittriga plagg som verkligen lyser. Plagg med färger och häftiga mönster. Plaggen i vintagestuk som gör en glad. När man tänker att detta plagg kan någon fynda och bli riktigt glad för.

”Mannen lär sig vara fri och stark och kvinnan lär sig det motsatta”

händer kaffe

Hur upplever du att det är att vara kvinna i Sverige idag?

Jag tycker att det är mycket bra att vara kvinna i Sverige. Man kan gå i skolan, jobba och göra vad man vill. Det kan vara mindre bra att vara kvinna om man inte har uppehållstillstånd för då har man inga rättigheter, bara rätt till medicin och lite pengar, vilket gör det svårt att leva.

Vilken utveckling har du sett när det gäller kvinnors rättigheter i ditt eget liv?

Jag ser en stor skillnad från Yemen där jag växte upp till Sverige där jag bor idag. Det är svårt att vara kvinna i Yemen. Man måste gifta sig med äldre män och mannen bestämmer vad kvinnan ska göra. Kvinnan kan inte ens gå till affären själv utan måste vänta på mannen. Det finns städer i Yemen där kvinnor får gå på universitet och göra vad de vill som i Sverige, men i andra städer får de inte det. Mannen lär sig att vara fri och stark medan kvinnan lär sig det motsatta. Det är stor skillnad till Sverige.

Har du fått stöd av Skåne Stadsmission?

Ja, jag har fått stöd på flera sätt. Jag fick först boende på kvinnokollektivet på Värnhem, Trygga boende, genom Stadsmissionen och sedan när jag blev gravid pratade jag med min handläggare och fick flytta till en av de egna lägenheterna på Lindängen som Trygga boende också har. När jag var gravid följde min kontaktperson med mig till vårdcentralen för kontroller och hjälpte mig. De hjälper mig nu också med olika saker, till exempel att läsa post och följa med mig till arbetsförmedlingen och andra platser. En viktig sak som jag fått hjälp med är språket. Nu förstår jag lite men när jag först flyttade in kunde jag ingenting. Jag går också på språkcafé på torsdagar som Trygga boende har. Jag blir glad av att gå dit. Jag bor ensam så det känns bra att gå dit och prata med människor. Det handlar inte bara om att prata svenska utan också om att träffa andra människor.

Boende på  Trygga boende,