En väckarklocka varje gång vi fotograferar

I tre år har Fotobyrån Apelöga samarbetat med oss. Det är något vi är mycket glada för då vi tror på att berätta med hjälp av bilder, samtidigt som det är en utmaning att fotografera i vår typ av verksamhet. Christian Andersson, den fotograf som vi har jobbat mest, svarar på några frågor kring vårt samarbete.

Varför valde ni att jobba med Skåne Stadsmission?

Många av Apelögas bilder används kommersiellt för att marknadsföra olika företag och organisationer. Som fotograf kan det lätt bli att mycket handlar om kunder och pengar – ibland känns det skönt att ta ett steg tillbaka från allt det där. När vi fotograferar för Skåne Stadsmission gör vi det för att vi tror fullt ut på vad Stadsmissionen står för och vill vara med och bidra med det vi kan. Det är samtidigt skönt att det inte finns några pengar inblandade i vår relation.

Hur har det varit att skildra vår verksamhet? 

Vi har ju gjort det några år nu och det är alltid intressant att se verksamheter som Stadsmissionen från insidan. Det blir också en väckarklocka varje gång vi fotograferar om att människors liv kan se så olika ut. Och att våra behov av stöd kan se så olika ut.

Vad tänker du kring att fotografera människor som lever i utsatthet?

För mig personligen är det viktigt att aldrig vara förmer, vilket blir extra viktigt när jag möter människor i utsatta situationer. Man måste skilja människan från situationen hen befinner sig i. Alla människor kan köra i diket eller få sina liv omkullkastade – det måste man komma ihåg!

Hemlösheten ökar – men Nattjouren måste stänga

Efter 18 år stänger vi vår Nattjour. Detta eftersom Malmö stad valt att dra ner på antalet platser trots en ständigt växande akut hemlöshet. 

Vi kan inte ställa upp på de villkor som Malmö stad satt upp vid sin senaste upphandling av akutplatser.

– Malmö stad väljer att omdefiniera betydelsen av att leva i akut hemlöshet och lämnar därmed många människor utanför, säger Matilda Jägerdén, Enhetschef Café David och Nattjouren.

Kvällen den 30 december 2018 öppnas dörrarna till Nattjouren för sista gången. Under de senaste åren har vi haft 25 platser för människor i akut hemlöshet. De har varit öppna både för människor med social problematik (missbruk och/eller psykisk ohälsa) och människor i strukturell hemlöshet (hemlöshet som enkelt förklarat beror på brist på pengar eller brist på tillgång på bostäder). Dessa 25 platser har varit ständigt fullbelagda, och inte alltid räckt till – samtidigt som många människor har hänvisats dit av kommunen.

Men trots att hemlösheten i Malmö ökar drar Malmö stad nu ner antalet platser till 14, samtidigt som man minskar antalet platser i dygnsboenden och lågtröskelboenden för både kvinnor och män.

– Vi förstår inte hur Malmö stad menar att vi skulle kunna se på människor om de har en social problematik eller inte. Skulle vi göra en bedömning i dörren? Det faller på sin egen orimlighet, säger Matilda Jägerdén som tillägger att hon fortfarande inte har klart för sig vad som ska hända med de människor som nu stängs ute.

– Ett natthärbärge är ingen långsiktig lösning, men så länge de långsiktiga frågorna om fattigdom och bostadsbrist inte är lösta behöver Malmö stad ta ansvar för att ingen ska behöva sova ute.

I det akuta läget har vi på Skåne Stadsmission, tillsammans med Kontrapunkt, Malmökretsen av Svenska Röda Korset, Svenska Kyrkan och Svenska Röda Korset beslutat att hålla en värmestuga öppen under vintern.

– En värmestuga ersätter inte en nattjour, men ger i alla fall en varm och trygg plats att vara på under kalla nätter, säger Matilda Jägerdén.

Hemlösheten i Malmö
Enligt Malmö stads kartläggning 2018 lever 1 959 vuxna och 1 347 barn i hemlöshet. 2008 levde 862 vuxna i Malmö i hemlöshet. I statistiken ingår inte EU-migranter, papperslösa eller människor som flyttar från soffa till soffa utan en plats att kalla hemma.

Förklaringen till ökningen går att finna i den strukturella hemlösheten som i sin tur beror på bostadsbrist och en ökande fattigdom. Även om orsaken till hemlöshet i grunden inte beror på till exempel psykisk ohälsa, så medför hemlösheten att både barn och vuxna far väldigt illa.

Fem tips för en jul i gemenskap

Julen är tuff för många, särskilt för människor som lever i utsatthet och hemlöshet. I Malmö har antalet människor som saknar fast bostad ökat, och nyligen kom besked om att 1 347 barn är hemlösa. Känner du att du kan dela med dig av värme och gemenskap? Här är några sätt:

1. Ge julklappar som ger skillnad. Genom att köpa våra gåvokort slår du två flugor i en smäll. Du får fina kort att skänka bort, samtidigt som du bidrar till vårt arbete för att ge människor möjlighet att fira jul i gemenskap och värme. Handla i vår gåvoshop!

2. Starta en egen insamling. Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket. Du och dina vänner kan bidra till vår verksamhet via Facebook. Så här gör du:

  • Klicka på ”Samla in pengar” på Skåne Stadsmissions Facebook-sida.
  • Välj Skåne Stadsmission som ändamål, vilket belopp du önskar samla in och hur länge du vill att insamlingen ska pågå.
  • Skriv några ord om varför du engagerar dig och välj en omslagsbild till din insamling. Nu kan insamlingen börja!

3. Ge dina prylar och kläder nytt liv! Att återbruka är bra för både miljö och ekonomi. När du lämnar in kläder och saker till oss kan du vara säker på att de kommer till nytta. Antingen delar vi ut dem i våra verksamheter, eller så säljer vi dem i någon av våra butiker och använder pengarna för att kunna hjälpa fler. Här kan du läsa var och när du kan lämna in. Insamlingen i Malmö har julstängt från 22/12 till 1/1 2019.

4. Låt bli att köpa nytt. Som sagt, att återbruka är bra för både miljö och ekonomi. Handla dina julklappar second hand så gör du gott på många sätt. Här hittar du våra butiker!

5. Var volontär i vinter. Vi är i stort behov av volontärer till kvälls- och nattpassen i vår värmestuga i Malmö. Som volontär gör du det möjligt för oss att hålla värmestugan öppen för dem som är i behov av en varm och trygg plats. Du samtalar med besökare, hjälper till att skapa en trygg och trivsam miljö samt ger medmänskligt stöd till dem som efterfrågar det. Som volontär i akutinsatsen är du försäkrad via Röda Korset, erbjuds utbildning för uppdraget och du kommer även att ha en kontaktperson för stöd och råd under uppdraget.

De organisationer som står bakom samordningen av värmestugan vintern 2018/2019 är: Kontrapunkt, Malmökretsen av Svenska Röda Korset, Refugees Welcome Housing Sweden, Skåne Stadsmission, Svenska Kyrkan och Röda Korset. Anmälan skickas till: varmestuganmalmo@gmail.com

När gemenskap betyder allt

På Unga Forum kan Sara ge sin son det som förknippas med en riktig jul: klappar, gran, värme och massor av mat. Mest av allt betyder gemenskapen.
– Vi har alltid firat jul ensamma tidigare, berättar hon.

Det är julpyntat i varenda rum, tända ljus och mat står framme. Personalen på Unga Forum välkomnar alla som kommer in. Några barn springer raka vägen till leksakerna, andra sätter sig och äter.
– Ingen ska behöva vara ensam mot sin vilja, säger Sara.

För ett år sen såg hon ett inlägg om Skåne Stadsmissions julfirande på Facebook och hörde av sig. Några veckor senare var hon och sonen med på Unga forums julfirande.
– Här fanns allt. Julgran, tomte, god mat och många barn. Jag var så glad att se min son tillsammans med så många barn. Det är så julen ska vara.

Sara berättar att hon faktiskt grät en stund i köket när de kom hem. Överväldigad och glad.
– Jag kommer inte hit för maten eller julklapparna utan för gemenskapen, säger hon. Det är så otroligt viktigt att få vara tillsammans med andra.

Sara är sjukpensionär och lever ensam med sin son i Malmö. Hennes vardag består av mycket pusslande för att ge sonen allt han behöver. Det är svårt att få pengarna att räcka till och det blir nästan en sport att få ekonomin att gå runt.

Den nya gemenskap som Sara funnit på Unga forum har kommit att bli väldigt viktig. Ensamheten tär på henne och hon måste kämpa för att hon och sonen ska ha det bra.
– Unga Forum är en fantastisk plats. Personalen är underbar. De gör det så hemtrevligt och det känns aldrig som en institution.

Förra julen gick Saras son hem på kvällen med en påse julklappar som visade sig vara tre lådor Lego. Han vägrade gå och lägga sig innan allt var färdigbyggt. Fotografiet av sig och tomten satte han upp på väggen vid sin säng. Det sitter där än idag.

Vill du ge en medmänniska en jul i gemenskap? Klicka här!

 

 

Fakta: Fattigdom och hemlöshet
Fattigdom och hemlöshet får stora effekter på hälsan. Det leder inte sällan till psykisk ohälsa bland både barn och vuxna. Vi på Skåne Stadsmission ser hur fattigdomen och utsattheten bland människor i samhället ökar. Enligt Rädda Barnens senaste rapport* lever var fjärde barn i Malmö i fattigdom. Vid den senaste kartläggningen av hemlösheten i Malmö** visade det sig att 1 347 barn och 1 959 vuxna lever i hemlöshet i Malmö. 1 347 barn saknar ett stadigvarande boende, vilket är en ökning med 277 barn jämfört med 2017. Denna siffra inkluderar inte alla barn, till exempel ensamkommande flyktingbarn, EU-migranter eller asylsökande vilket gör mörkertalet stort. På Skåne Stadsmission möter vi många fler än de som ryms i denna siffra.

*Rädda Barnens rapport Barnfattigdom i Sverige (2018)
**Malmö stads årliga kartläggning av hemlösheten i kommunen (2018)

Ensamstående mamma? Vi möter Anna i Malmö

 

”Han är konstant hungrig”, skrattar Anna när hon beskriver sin son. Vi träffar Anna som är ensamstående mamma till Johan, 12 år. De bor i en tvåa i Malmö och det var inte så längesen som de kom i kontakt med Unga forum.  Nu kommer de på familjeträffar och andra aktiviteter som ordnas.

”När vi kan få en matkasse gör den stor skillnad för mig. Då kan vi ibland göra något annat för de pengarna som jag sparar, till exempel gå på bio tillsammans”, berättar hon.

Anna har varit helt ensam om att uppfostra sin son. När han var fyra månader bröt hon med pappan som var våldsam. Anna blev själv utsatt för våld som liten och lovade sig själv att hennes egna barn aldrig skulle växa upp så. Det är inte lätt att lämna en våldsam relation men Anna lyckades.

Anna växte upp i södra Europa. Hennes pappas vredesutbrott styrde familjens vardag och de var ofta riktade mot Anna. Till slut rymde hon hemifrån som 16-åring och efter att ha bott ensam ett år så fick hon komma till sin mormor i Malmö.

”Allt var så lugnt här.  Hon lyssnade på radio och löste korsord och utanför sjöng fåglarna. Jag bara väntade på katastrofen. Att någon skulle bli arg eller börja slå.”

Men lugnet fortsatte och Anna kunde skapa sig en tillvaro i Malmö och hon började jobba inom hemtjänsten. Hon träffade en man och blev gravid.

Anna beskriver livet som ensamstående mamma som just ensamt. Hon gör allt hon kan för att hon och hennes pojke ska få allt de behöver. Men det är svårt att hinna med vänner när hon är ensam att ta hand om Johan och sköta allt hemma. Han har en funktionsnedsättning och för att deras dagar ska fungera så måste de ha tydliga rutiner och schema för allting. Sommaren är svår. De långa lediga dagarna måste fyllas med aktiviteter och när pengarna inte räcker till så måste man använda fantasin.

”Vi har vår bubbla hemma”, säger hon. ”Vi ser på Let’s dance och Melodifestivalen. Vi lagar ofta mat tillsammans och ibland leker vi hamburgerbar. Man får välja tillbehör och så. ”

Ibland tar Johan och Anna bussen till Perstorps torg för att äta burek. Där finns nämligen stans godaste burek. Man måste ta två bussar för att komma dit, så det blir en liten utflykt. Det är tydligt att Anna gör allt hon kan för att skapa en trygg och varm barndom för Johan. Hon har också funderat mycket över vad som sker i Malmö. Som liten ville hon bli advokat och jobba för barn och kvinnor. Hon har ett stort samhällsengagemang och följer med i vad som händer både hemma i Malmö och i världen. När jag frågar vad hon har för tips till andra ensamstående mammor som inte har så mycket pengar blir listan lång.

Var inte blyg – sök upp andra och sök på nätet över vad som finns att göra som är gratis.

Finn gemenskap – här på Unga forum har jag och min son gemenskap. Vi möter människor från hela världen och dricker kaffe och umgås. Din gemenskap blir också ditt barns gemenskap.

Skäms aldrig! Malmö är en segregerad stad och barnfattigdomen är stor. Om alla istället slog ihop sig och hjälptes åt så skulle vi inte bli så ensamma. Vi skulle kunna hyra en stuga tillsammans, ordna högtider i MKBs festlokaler, passa varandras barn och så vidare.

Alla har en styrka – alla är bra på något som man kan hjälpa andra med.

* Anna och Johan heter egentligen något annat.

 

Vill du bidra till våra aktiviteter för barn i sommar? Lär mer!

 

 

Möt Malcolm på gåvomottagningen

Vem är du och vad har du för uppgifter här på Skåne Stadsmission?

Jag heter Malcolm och jag jobbar som handledare här på Skåne Stadsmission och det har jag gjort ungefär i 2 år. Dessutom är jag ansvarig för sortering av alla kläder och textilier som kommer in. Detta gör jag tillsammans med mina deltagare som kommer hit och arbetstränar. De får lära sig nya saker utifrån vad de redan är bra på och vad de har har lust med.  Jag gillar verkligen det här med kläder och vår second hand. En del kanske tänker att köpa second hand känns ofräscht, men allt som går ut till våra butiker är garanterat rent – annars sorteras det bort. Vi får till och med in helt nya produkter ibland, med prislapp och allt.

Vad är det bästa och roligaste med att jobba med gåvomottagningen?

Det är absolut kläderna. Det finns så mycket vackra kläder! Ibland kan det komma in något sällsynt vintageplagg eller något riktigt häftigt. Så det är det roligaste, att hitta riktiga fynd. Det är nästan som julafton! Man vet inte vad som kommer och det triggar oss som jobbar här, att få en överraskning som sen faktiskt kan hjälpa människor som behöver det. Det tråkigaste med gåvomottagningen är när det kommer in oanvändbara och trasiga kläder med stora hål.

Jag blir också glad av att sprida och lära ut ny kunskap till dem som kommer och arbetstränar. Det är så roligt att få följa varje persons egna utveckling och se hur mycket de har tagit till sig av ny kunskap. Jag strävar hellre efter kvalité än kvantitet och att folk som kommer och arbetstränar hos mig får samma tänk.

Vad är det häftigaste du har tagit emot i gåvomottagningen?

Det roligaste och häftigaste är när jag får ta emot riktigt glittriga plagg som verkligen lyser. Plagg med färger och häftiga mönster. Plaggen i vintagestuk som gör en glad. När man tänker att detta plagg kan någon fynda och bli riktigt glad för.

”Mannen lär sig vara fri och stark och kvinnan lär sig det motsatta”

händer kaffe

Hur upplever du att det är att vara kvinna i Sverige idag?

Jag tycker att det är mycket bra att vara kvinna i Sverige. Man kan gå i skolan, jobba och göra vad man vill. Det kan vara mindre bra att vara kvinna om man inte har uppehållstillstånd för då har man inga rättigheter, bara rätt till medicin och lite pengar, vilket gör det svårt att leva.

Vilken utveckling har du sett när det gäller kvinnors rättigheter i ditt eget liv?

Jag ser en stor skillnad från Yemen där jag växte upp till Sverige där jag bor idag. Det är svårt att vara kvinna i Yemen. Man måste gifta sig med äldre män och mannen bestämmer vad kvinnan ska göra. Kvinnan kan inte ens gå till affären själv utan måste vänta på mannen. Det finns städer i Yemen där kvinnor får gå på universitet och göra vad de vill som i Sverige, men i andra städer får de inte det. Mannen lär sig att vara fri och stark medan kvinnan lär sig det motsatta. Det är stor skillnad till Sverige.

Har du fått stöd av Skåne Stadsmission?

Ja, jag har fått stöd på flera sätt. Jag fick först boende på kvinnokollektivet på Värnhem, Trygga boende, genom Stadsmissionen och sedan när jag blev gravid pratade jag med min handläggare och fick flytta till en av de egna lägenheterna på Lindängen som Trygga boende också har. När jag var gravid följde min kontaktperson med mig till vårdcentralen för kontroller och hjälpte mig. De hjälper mig nu också med olika saker, till exempel att läsa post och följa med mig till arbetsförmedlingen och andra platser. En viktig sak som jag fått hjälp med är språket. Nu förstår jag lite men när jag först flyttade in kunde jag ingenting. Jag går också på språkcafé på torsdagar som Trygga boende har. Jag blir glad av att gå dit. Jag bor ensam så det känns bra att gå dit och prata med människor. Det handlar inte bara om att prata svenska utan också om att träffa andra människor.

Boende på  Trygga boende,

Kasta som en tjej

 

Livet som kvinna för mig i Sverige idag är att ständigt leva mellan två motpoler. Å ena sidan har jag rättigheter och lever med en stor frihet att utforma mitt liv som jag vill, medan jag å andra sidan känner jag mig begränsad i många rum och vet att det fortfarande krävs stora förändringar för att vi ska uppnå jämställdhet i samhället. Här pendlar jag från att känna tacksamhet över de förändringar som har åstadkommits till att känna frustration över de förändringar som fortfarande måste ske. Jag känner en styrka och är stolt över att leva som kvinna i Sverige idag, och jag ser fram emot att se och vara en del av de utvecklingar som ska ske för att vi ska bli mer jämställda.

En förändring jag har sett är hur man talar om och till kvinnor. Under min uppväxt var det vanligt att man använde ord som förknippades med det kvinnliga könet på ett nedlåtande sätt.

Uttrycket “kasta som en tjej” var slentrian på idrottslektionerna och varken lärare eller elever som reagerade över detta. Idag ser jag att kvinnor tar tillbaka uttrycken och ser till så att de förknippas med någonting starkt och eftersträvansvärt. Andra utvecklingar jag har sett är olika rörelser på sociala medier, exempelvis #metoo där många i min närhet delade med sig av sina erfarenheter och tankar. Det var otroligt att se vilken genomslagskraft den rörelsen fick på bara några dygn och vilka resultat och efterskalv det gav.

Som praktikant får jag ta del av Skåne Stadsmission och se vilket fantastiskt arbete de gör och vilket stöd de ger till människor. Jag är glad att få vara en del av en organisation som stöttar till egenmakt och ser den styrka som finns i alla kvinnor vi möter.

Socionomstudent och praktikant, Trygga Boende

”Min son vill bli advokat”

 

Maria är 49 år och kommer från Rumänien. För henne är livet som kvinna i Sverige svårt. ”Det finns folk som spottar på mig, sparkar på muggen och förolämpar mig. Men jag sväljer det och kämpar för att kunna hjälpa min familj. Om jag stannar hemma vi kan knappt överleva ”. Som kvinna är hon mer utsatt när hon tigger på gatan. Det är svårare att försvara sig.

”Jag känner inte mig hemma i Sverige”, säger hon. Hon är långt borta från sin familj men nöden tvingar henne att stanna i Sverige och tigga.

Maria har tre vuxna barn hemma i Rumänien som är 27, 20 och 19 år gamla. ”Min yngsta son har läshuvud och har alltid fått högsta betyg. Jag sväljer förolämpningarna för att kunna hjälpa honom att gå på universitet. Han vill bli advokat. Hur ska jag säga nej till att hjälpa honom om han vill bli någon och han kan det? Han är så ordningsam. Han har alla sina böcker i en låda bredvid sängen och låter mig inte röra dem. Han sitter ofta uppe sent och pluggar. Om jag stannar hemma kan jag inte hjälpa honom på något sätt, bara min mans medicin kostar en förmögenhet”, berättar Maria.

Maria är i Sverige tillsammans med sin man som också tigger. Hennes man har blodcancer och en hjärtsjukdom. Det är särskilt illa för honom som sjuk att sitta utomhus hela dagen i kyla och stress.

 

*Maria heter egentligen något annat.

”I Sverige kan alla kvinnor göra vad de vill”

 

Jag är en ung kvinna på 20 år. Sedan fem år bor jag och min familj i Sverige. Vi kommer från ett land i Afrika.

Det är skönt att vara i Sverige. Här känner jag mig fri och trygg. Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen där alla har samma rättigheter och frihet att forma sitt eget liv. Alla har samma rätt till samhället och ingen får till exempel diskrimineras på grund av sin religion. Här kan alla kvinnor göra vad de vill – jobba på vilket jobb som helst, köra bil eller rida. Det är ingen självklarhet i alla länder.

Nu går jag andra året på en gymnasieskola i Malmö. En dag fick jag en lapp där det stod ” Du är svart och bär slöja, du kommer inte lyckas med skolan”. Jag blev riktigt ledsen. Även om det känns bättre nu så läker inte tiden alla sår.

Tyvärr är det många kvinnor som inte fortsätter studera efter gymnasiet. Vissa muslimska män tycker atten kvinna som har gift sig inte ska studera. Det är pinsamt för mannen för kan uppfattas som att han inte kan försörja henne.

Kvinna, 20 år Unga forum