”Hur ska pengarna räcka till min astmamedicin när jag inte ens har råd med mat till mina barn?”

Att få vardagen att gå ihop som ensamstående mamma till två små döttrar kan vara en utmaning, särskilt när ekonomin är ansträngd och julen står för dörren. För Sara har Mötesplats Unga Forum blivit en ovärderlig tillflykt – en plats där hon och hennes barn inte bara får praktiskt stöd utan också en möjlighet till vila och gemenskap.

Som arbetslös, astmatiker och ensamstående med två döttrar på 3 och 7 år är det svårt att få livet att gå ihop. Att få tag i näringsrik mat och mat som räcker till att mätta dem alla är ett orosmoln som alltid hänger över henne.

– Det är svårt att klara allt själv som ensamstående mamma och att få ihop tillräckligt med mat och kläder är alltid ett problem. Jag har bara råd att köpa overall till ett av mina barn. Det är tufft att inte kunna ge allt till båda mina döttrar.

Nu går hon till Skåne Stadsmissions familjeträffar två gånger i veckan vilket har gett både henne och barnen ett efterlängtat andrum. Här får hon stöd med både mat och kläder så ofta det går och hon förklarar att det ibland är svårt att få tag i varma kläder så som overaller, mössor och regnkläder, särskilt till vintern.

– Jag kämpar verkligen med att få det att gå ihop. Förra månaden hade jag 17 kr på mitt konto den 9e. Hur gör man då? Hur ska pengarna räcka till min astmamedicin när jag inte ens har råd med mat till mina barn?

Tack vare Unga Forum och Julklappsbutiken har julen blivit en speciell tid för henne och hennes barn. Förra året fick hennes ena dotter lego vilket fortfarande är en favorit.

– Det bästa är att de får välja vad de vill ha. De längtar efter årets julfest redan i september. De älskar julmusiken, maten och alla som jobbar här. Det är tack vare detta som vi kan ta oss genom julen.

Var med och skapa en jul för alla, tillsammans med oss:


Ge bort den vackraste av gåvor – en jul för alla

Swisha en julklapp idag

 

Vill ditt företag hjälpa till?

Här kan du läsa mer om hur ni kan stötta vårt arbete

Din gåva betyder oändligt mycket.
Varmt tack och god jul!

 

*Skåne Stadsmission värnar sina deltagares integritet. Därför har personen på bilden inget med texten att göra. Sara heter egentligen något annat. 

Lägg bud på förra årets Nobelsnackis: klänningen från REMAKE

Mellan den 25 november och den 15 december pågår vår glittriga och färgsprakande auktion Galanätter på Tradera. Här auktioneras bland annat festkläder och accessoarer ut men även den uppmärksammade klänningen, designad av vårt klimatsmarta varumärke REMAKE, som bars på Nobelbanketten 2023 av Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi.

Vår glittriga och färgsprakande auktion Galanätter på Tradera sätter fokus på såväl hållbart mode och cirkulär konsumtion som socialt hållbart arbete.

Vi auktionerar bland annat ut den uppmärksammade klänningen, designad av Skåne Stadsmissions klimatsmarta varumärke REMAKE, som bars på Nobelbanketten 2023 av Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi. Klänningen är helt tillverkad av tyger från slipsar, blusar och tygprover i Italiensk bommulssatin av exklusiv kvalitet som donerats av en textilkonstnärinna.

Buda på Nobelklänningen eller många andra vackra festkläder och accessoarer på vår Traderaauktion!

Alla intäkter från auktionen går till det arbete som vi på Skåne Stadsmission bedriver varje dag.

 

Ingen ska lämnas utanför i jul

Nästa vecka är det första advent och julen kryper närmare. För många, en gemenskapens tid med magi, mat och julklappar. För andra innebär den ångest, ensamhet och otillräcklighet.  Just nu arbetar vi på Skåne Stadsmission för att ingen ska lämnas utanför i jul – och med din hjälp kan vi sätta mat på bordet, ge julklappar och skapa en tryggare framtid för Skånes barnfamiljer som lever i utsatthet och fattigdom.

Vi möter dem varje dag, människorna som inte har allt de behöver. Mamman som inte hämtar ut sin astmamedicin för att kunna köpa mat till sina barn. Mannen som sparar smörgåsarna från frukosten för att äta dem till middag. Syskonen som delar på ett regnställ. Storasystern som inte önskar sig något i julklapp så att lillebror kan få något litet. Historierna tar aldrig slut – och det handlar alltid om fattigdom. Det handlar om att inte ens kunna köpa det mest nödvändiga.

– Den ekonomiska utvecklingen i Sverige de senaste åren har gjort att fattiga människor nu har det mycket tuffare än för två år sedan. Numera tvingas människor stå inför omöjliga val. Tidigare kunde valet handla om att välja bort lördagsgodiset till förmån för till exempel schampo men nu kan frågan i stället lyda ”ska jag köpa toapapper eller tandkräm?” – Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission

Det är just därför som vi just nu arbetar hårt för att skapa en jul för alla. Vi planerar bland annat julfester och kommer också att dela ut matkassar till de familjer vi träffar.

Var med och skapa en jul för alla tillsammans med oss:


Ge bort den vackraste av gåvor – en jul för alla

Swisha en julklapp idag


Vill ditt företag hjälpa till?

Här kan du läsa mer om hur ni kan stötta vårt arbete

 

Din gåva betyder oändligt mycket.
Varmt tack och god jul!

 

Värmestugan i Malmö har öppnat

Ingen människa ska behöva riskera att frysa ihjäl. Värmestugan är en akut lösning på hemlöshet bland unga och vuxna i Malmö. Värmestugan är öppen mellan 20.00 och 07.00 för alla 18+ och här finns möjlighet för cirka 60 personer att äta, vila och värma sig när nätternas förlamande kyla sänker sig över staden.

Idag, måndagen den 18 november, öppnar dörrarna till den efterlängtade Värmestugan och håller öppet till mitten av april. Detta sker som ett samarbete mellan Skåne Stadsmission, Röda Korset Malmökretsen och Svenska Kyrkan Malmö på uppdrag av Malmö stad genom ett idéburet offentligt partnerskap.

NÄR: 20.00 – 07.00
VEM? Alla 18+ år
PLATSER: 60 stycken
HÄR FINNS: Trygg personal, vilstolar, täcken, kuddar, varm mat, kaffe och te
HUR: Kom hit, lämna av bagage, ät och spendera natten i någon av vilstolarna

Värmestugan handlar inte bara om att människor inte ska frysa ihjäl under kalla vinternätter. I och med att alla inblandade organisationer på olika sätt arbetar med mer långsiktigt stöd till människor i utsatthet kan värmestugan bli en första kontakt som leder till att en person får hjälp med hela sin situation.

Samarbetet kring värmestugan sätter individernas behov i centrum. Genom att samarbeta kan vi gemensamt skapa en bättre helhetslösning där våra olika kompetenser samverkar för att bistå människor med det stöd de behöver.

För mer information kontakta
Sandra Grahn, Socialchef och Verksamhetsansvarig Värmestugan
0766-47 15 34 / sandra.grahn@skanestadsmission.se

 

Boka besök när veterinären besöker Café David i Malmö

Boka besök hos vår veterinär som har mottagning på Mötesplats Café David i Malmö den 7 december mellan 10.00 – 14.00. Kom med din pälskling och gör en hälsokontroll, få hjälp med kloklippning eller mindre åkommor inför jul. Helt kostnadsfritt, såklart.

Boka tid hos veterinären

Boka tid genom personalen på Café David på Malmgatan 14 eller ring 040-664 22 52.
Uppge gärna vilken typ vårdinsats som du tror kan behövas.

OBS: Veterinären tar endast emot bokade besök.

Skåne Stadsmission Unga Forum söker juristpraktikant till våren 2025

Till våren 2025 söker vi en juristpraktikant som har studerat termin 6 på juristprogrammet och har ett genuint intresse för samhällsfrågor. Som praktikant hos oss kommer du att arbeta tillsammans med våra två jurister som arbetar huvudsakligen med migrations- och socialrätt. Du kommer att bistå juristerna i deras processföring vid myndigheter och domstolar, rättsutredning, rådgivning till deltagare och bevakning av rättsutvecklingen inom migrations- och socialrätt. Under praktiken kommer du att tilldelas en handledare och det finns utrymme att anpassa dina uppgifter efter dina särskilda kunskaper och intressen.

📌 Läs mer och ansök: https://emp.jobylon.com/jobs/260802-skane-stadsmission-skane-stadsmission-unga-forum-soker-en-juristpraktikant-till-varen-2025/

Kvalifikationer

Vi söker dig som har studerat termin 6 på juristprogrammet och har ett genuint intresse för samhällsfrågor. Vi ser gärna att du har engagerat dig i rättighetsfrågor genom studier, arbete eller ideellt engagemang. Då migrationsrätt är centralt i vårt arbete är det viktigt att du har ett intresse för dessa frågor och det är en fördel om du har kunskaper inom rättsområdet. Vi ser även gärna att du har erfarenhet av att möta personer i utsatthet.

Praktiken är oavlönad och på heltid under 18-20 veckor med start tidigast den 27 januari 2025. Vi arbetar huvudsakligen från kontoret och har trevliga lokaler på Malmgatan 1 i Malmö. Om du har frågor om praktikplatsen är du välkommen att kontakta Yvette du Plessis-Sjöblom på 076 647 15 36.

Välkommen med din ansökan senast den 24 november via vår annons på Jobylon.
Ansökan ska bestå av ditt CV (max en sida) och korta svar på följande frågor (max 300 ord totalt):

  • På vilket sätt har du engagerat dig i rättighetsfrågor?
  • Har du kunskaper inom migrationsrätt? Beskriv i så fall din erfarenhet.
  • På vilket sätt har du erfarenhet av att möta personer i utsatthet?

Skåne Stadsmission är en politiskt och religiöst obunden organisation med verksamheter runt om i Skåne. Vi erbjuder professionellt stöd, både akut och långsiktigt, till människor som lever i utsatta livssituationer. Målet är att förebygga utanförskap och stärka individers makt över sitt eget liv. Vi gör ingen skillnad på människor och till oss är alla välkomna.

Mötesplats Unga Forum är en verksamhet i Malmö som vänder sig till barnfamiljer och unga under 30 år som befinner sig i någon form av social utsatthet. Vi är ett team av socialarbetare och jurister som erbjuder stöd i olika livssituationer.

Fattigdomsrapporten 2024: läs och ladda ner

I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 med titeln ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp” har forskare kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av kommunerna som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheternas bristande förmåga att stötta människor i utsatthet beror på stora brister i handläggningen, tillgängligheten, bemötandet och kommunikationen. Utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället

Att fler besöker Stadsmissionen är inte konstigt. Siffror från Statistiska Centralbyrån som Sveriges Stadsmissioner granskat visar att fler än 33 000 skåningar, motsvarande antalet passagerare på cirka 66 dubbelkopplade Öresundståg, lever på 8 500 kronor (efter skatt) eller mindre per månad. Det kan jämföras med medianinkomsten i kommunen på 23 1600 kronor. Försörjningsstödet räcker idag inte för de utsatta att leva på. Matpriserna har ökat med 25 procent och hyrorna med 11 procent generellt sett, de senaste två åren, samtidigt har höjningarna av försörjningsstödet inte varit tillräckliga. Den ursprungliga intentionen att det ekonomiska biståndet ska följa den allmänna standardutvecklingen i samhället har inte hängt med.

Stadsmissionen i alla tio regioner, från Malmö i söder till Umeå i norr, berättar om att allt fler människor kommer till Stadsmissionen för hjälp med mat och annat basbehov. Majoriteten som kommer har försörjningsstöd som inte räcker till. Många som kommer får ingen hjälp alls av samhället, trots att de har rätt till det. I vår undersökning tillsammans med forskare vid Marie Cederschiöld högskola, kan vi också se att matinsatserna ökat över tid och idag utgör 66 procent av våra insatser i öppna sociala verksamheter. Matfattigdomen i Sverige ökar. När människor inte har råd med mat är det ett tydligt tecken på akut och reell ekonomisk fattigdom.

– Det yttersta svenska skyddsnätet har idag stora brister som behöver åtgärdas, för att inte svika människor i utsatta livssituationer. Därför behöver riksnormen för försörjningsstöd höjas och säkras så att den följer med i den allmänna standardutvecklingen. Kommunernas socialtjänst behöver samordna sina insatser med Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen på den hjälpsökandes uppdrag. Genom rätt hjälp i tid minskar både lidandet för människor i utsatta livssituationer och samhällskostnaderna. Dessutom ökar tilliten till vårt svenska välfärdssamhälle – ett samhälle som då finns där för människor i kris, säger Jonas Wihlstrand Generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner

Klicka här för att läsa Fattigdomsrapporten i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

 

Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

När Roger blev av med jobbet blev han också av med boendet som var tillhandahållet av arbetsplatsen. Bostadslös och med en alltför låg pension som knappt täckte vardagen kraschade Rogers liv fullständigt. Han är en av många som fallit mellan stolarna i en verklighet där det blivit allt svårare att kvalificera sig in i samhällets olika välfärdssystem.

I ett litet samhälle söder om Kristianstad bor Roger i sin etta. Han lever pensionärsliv sedan tre år tillbaka. Har du nu en skönmålad bild av vad det innebär att leva pensionärsliv kan det redan nu sägas att detta inte är verkligheten för Roger.

Han höjer koppen med svart kaffe och tittar ut genom fönstret i den lilla lägenheten.

– Det svåraste med vardagen är att få det gå ihop. Man är van att ha tvättmedel, och hygienartiklar – och sedan har man det inte längre. Jag kan inte ens betala för ett busskort och utan det är jag låst. Det tar tid att vänja sig vid den känslan.

Han tittar ner i mattan och tillägger med ett leende:

– Men kan inte få allt man vill ha.

För nästan tre år sedan kraschade allt för Roger. När han blev av med jobbet på lagret blev han samtidigt av med boendet som var tillhandahållet av arbetsplatsen. Efter att ha arbetat i 55 år blev den allmänna pension han hade börjat plocka ut när han var 61 år en livlina, men långt ifrån tillräckligt. När han förlorade boendet hamnade Roger på en boendebas (ett motivationsboende som hjälper människor att hitta tillbaka till ett värdigt liv) och gick in i olika vuxenbehandlingar, handledningar och motivationsgrupper.

”Man pendlar hela tiden mellan hopp och förtvivlan.
Det finns inga skyddsnät längre.”

– Man satte mig i alla möjliga möten men jag blev kvar på boendebasen. Efter det slussades jag till en lägenhet i ett hus där det bara bodde missbrukare och schizofrena. Det var det värsta jag varit med om. Jag jobbade i trädgården och klippte gräs för att avreagera mig. Jag var där ett år. Paniken var att få hamna på ett härbärge. Den ständiga paniken.

Det var nu, i en period som han själv beskriver som sin lägsta, som han fick kontakt med Veronica Börjlind, Kurator på Skåne Stadsmission i Kristianstad.

– Det var tack vare Veronica som jag fick kontakt med Bostad Först och lyckades få denna lägenhet. Det kändes såklart kanon. Det enda var att det blev en fördubbling av hyran vilket kraschade ekonomin totalt. Jag har bara 2 500 kronor kvar att leva på i månaden när hyran är betald.

Det är ingen osedvanligt dyr lägenhet som Roger bor i, men pensionen räcker helt enkelt inte till. I dagsläget går han enbart via Pensionsmyndigheten och inte via Försäkringskassan. När pengarna inte räcker till har han fått rådet att sjukskriva sig men det ser han inte som någon lösning.

– Sjukskriva mig? För vad? Jag är ju inte sjuk. Nej, då är det bättre att kämpa på. Jag har haft otur som föddes 1958, men hade allt fungerat hade det inte varat några problem.

Nu har han bott ett år i den nya bostaden och dessa tolv månader har för med sig både tacksamhet och många jobbiga känslor.

– Jag är tacksam över att jag har tak över huvudet. Tacksam på ena hållet och vacklar på andra. Klientelet som bor här har det betydligt bättre så man sätter på en mask inför grannar, barn och hon i kassan på Ica.

Roger tystnar och ställer ner kaffekoppen.

– Jag känner att jag behöver leva upp till en illusion att allting är okej. Det är så det känns.

På kvällen har han svårt att sova, tankarna snurrar, ovissheten gnager och rädslan för vad andra ska tycka smyger sig på. Roger vill inte störa grannarna och smörjer noga gångjärnen i dörrarna så att ingen ska märka när han går in och ut om natten.

”Man sätter på en mask inför grannar, barn och hon i kassan på Ica.
Jag känner att jag behöver leva upp till en illusion att allting är okej.”

– Man pendlar hela tiden mellan hopp och förtvivlan. Det finns inga skyddsnät längre. Jag vandrar som en zombie om natten och funderar på vad som är värt vad. I november fyller jag 66 år och då kan jag ansöka om bostadstillägg. Men det är inte säkert att de beviljar mig det.

Till personer i liknande sits som honom hänvisar han till hoppet och kämpaglöden.

– Det är bara att hålla ut och bita ihop. Man lever på hoppet att det blir bättre. Hoppet är där men man kan också trösta sig med att om det kraschar, då kraschar det. Då får man ta det därifrån och bestämma vad man ska göra.

______________________________________________________________

Roger är bara en av många människor i liknande situationer; med pensioner, försörjningsstöd eller olika ersättningar som inte räcker att leva på och ärenden som fastnar mellan stolarna. I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 har forskare kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av kommunerna som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheternas bristande förmåga att stötta människor i utsatthet beror på stora brister i handläggningen, tillgängligheten, bemötandet och kommunikationen. Utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället.

_______________________________________________________________

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Vad händer med din ekonomiska situation om du skiljer dig, blir sjuk, får en arbetsskada eller blir uppsagd från jobbet? Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission, ser mer och mer hur socialtjänsterna lägger resurser på att motarbeta utsatta människor snarare än att hjälp dem. Och att i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva deras hjälp.

– Människor måste förstå att den sociala tryggheten har börjat brista i Sverige och att bilden av att den skulle fungera utmärkt inte längre stämmer.

Sandra Grahn, Socialchef på Skåne Stadsmission förklarar att hon inte nog kan understryka att detta inte enbart gäller de mest utsatta i samhället.

– Av förklarliga skäl slår detta hårdast mot mest utsatta i samhället men i stort sett alla människor står två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp. Det räcker med att det händer någonting som ger dig väsentligt förändrade ekonomiska förutsättningar och så står du själv inför att behöva välfärdens skyddsnät. Står du där och Försäkringskassan t.ex. ifrågasätter din rätt till sjukpenning så kan det gå väldigt fort.

”Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.”

Utsattheten bland människor fortsätter att öka och allt fler kommer till Skåne Stadsmission för att få stöd i sin kontakt med olika myndigheter.

– Dessvärre ser vi att myndigheterna ofta försvårar handläggningen för den sökande och att handläggningen tar mycket längre tid än tidigare. Vi delar den oro som framkommer i Fattigdomsrapporten, att socialtjänsterna lägger resurser på att försvåra för utsatta människor snarare än att hjälp dem.

I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapporten 2024 ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp” som lanseras idag, har forskare från Marie Cederschiöld högskola kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av samhället som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheters bristande förmåga att stötta människor i ekonomisk utsatthet beror på stora brister i handläggning, tillgänglighet, bemötande och kommunikation. Människor bollas ofta mellan myndigheter, handläggningen tar lång tid och utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället.

Anledningarna till att människor faller mellan de allt större maskorna i samhällets skyddsnät är många men Sandra ser att några av dessa är okunskap om rättigheter, invecklad handläggning och åtstramade regelverk.

– En av anledningarna är okunskap; att man helt enkelt inte vet vad man har rätt till. Det i kombination med att ansökningarna är tungrodda, tar lång tid och är väldigt byråkratiska gör det oerhört svårt. Man har också dragit in på rättigheter genom att strama åt regelverket vilket innebär att andelen som inte har rätt till hjälp är större.

”Alla människor står i stort sett två livskatastrofer ifrån att behöva hjälp.”

Hon tystnar en stund och tillägger sedan:

– Något av det värsta som kan hända, till följd av minskat välfärdsstöd i tider av kris, är att människor tappar hoppet. Så länge man tänker att det kan bli bättre är det lättare att hålla ut. Men om man tappar det hoppet… Generellt finns det en tydlig koppling mellan fattigdom och psykisk ohälsa.

I samtal om människor i utsatthet i Sverige idag använder man ofta termen fattigdomsutveckling, men när Sandra hör frasen lyfter hon instinktivt på ögonbrynen.

– Utveckling är när man förbättrar någonting. Fattigdom är ingen utveckling, den är tragisk och efter hundra år av utveckling och ökad trygghet så går vi nu bakåt.

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Läs intervjun med Anna Angelin, Docent i socialt arbete
och lektor vid Socialhögskolan i Lund
När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

När skyddsnätet inte längre håller: ”Fattigdomsrapporten är jätteviktig.”

Vilka blir konsekvenserna av ett samhälle som inte tar sitt ansvar för människor i utsatthet? Anna Angelin, Docent i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kommenterar Sveriges Stadsmissioners nysläppta Fattigdomsrapporten och svårigheterna att kvalificera in i samhällets olika välfärdssystem.

– Det som förvånar mig är att samhället inte uppmuntrar till mer forskning som visar på konsekvenserna av att inte satsa på barn som lever i stark utsatthet. Detta sätt att leva är förenat med risker och ofta får barnen betydligt sämre förutsättningar senare i livet. Det är en kostsam affär för alla och för samhället.

På andra sidan skärmen sitter Anna Angelin, Docent i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan i Lund. Hon är socionomen som blev forskare på grunden att ”det fanns många systemfel” och att hon, ju mer hon arbetade med dessa, insåg att hon ville arbeta med förändring i stället. Fattigdom, socialpolitik, försörjningsstöd och matfattigdom är hennes huvudområden inom forskningen – ämnen som just nu är högaktuella.

– Det är svårare att kvalificera in i olika välfärds- och trygghetssystem idag. Förr plockade stora system upp människor men gör de inte längre i tillräcklig utsträckning. Det är svårt att söka hjälp och det är svårt att beviljas hjälp och många ser inte ens detta som en möjlig väg framåt då det är administrativt svårt. Socialtjänsten är inte så tillgänglig som den skulle behöva vara och det vi ser i vår forskning är att fler vänder sig till civilsamhället, menar Anna.

Fattigdomsrapporten är jätteviktig. Att regelbundet och långsiktigt
följa arbetet bidrar till en större kvalitetsutveckling.

Anna menar på att det saknas förståelse för hur parallella förändringar, så som bostads- och arbetsmarknad, och socialförsäkringssystemet, slår mot utsatta människor. Matpriserna har ökat med 25 procent och hyrorna med 11 procent generellt sett, de senaste två åren, samtidigt har höjningarna av försörjningsstödet inte varit tillräckliga. Den ursprungliga intentionen att det ekonomiska biståndet ska följa den allmänna standardutvecklingen i samhället har inte hängt med.

– Det är skamfyllt att vara fattig. Om man inte har tillräckligt för att känna sig trygg genomsyrar det allt och den ekonomiska situationen man har påverkar och präglar relationer till andra. Vi vet att många som kommer till Sveriges Stadsmissioner har försörjningsstöd men detta stöd räcker många gånger inte till för att skapa skäliga levnadsvillkor – det är svårt att klara sig på. Skammen är någonting som jag alltid kommer tillbaka till för den är så grundläggande, menar Anna.

Vilka samhälleliga konsekvenser kan det då bli om det visar sig att det är de ideella organisationerna och civilsamhället som står för det yttersta skyddsnätet?

– Detta kan leda till en urholkning av rättigheter, ansvarsförskjutning eller tillbakadragande från det offentliga ansvarstagandet. Risken finns att det inte är lika tydligt att det finns ett kommunalt ansvar, till exempel att alla ska ha rätt till skälig levnadsnivå; det är ett lagstadgat ansvar hos kommunerna som de inte kan lägga på civilsamhället.

Idag, torsdagen 17 oktober, släpps Sveriges Stadsmissioners årliga rapport Fattigdomsrapporten, i år med titeln ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp”. Att fler besöker Sveriges Stadsmissioner är inte konstigt. Siffror från Statistiska Centralbyrån som Sveriges Stadsmissioner granskat visar att fler än 33 000 skåningar, motsvarande antalet passagerare på cirka 66 dubbelkopplade Öresundståg, lever på 8 500 kronor (efter skatt) eller mindre per månad. Det kan jämföras med medianinkomsten i kommunen på 23 1600 kronor.

Sedan 2014 har Sveriges Stadsmissioner bedrivit ett systematiskt kartläggningsarbete i samarbete med Magnus Karlsson, professor på Marie Cederschiöld högskola. Vi har med detta arbete fått en gemensam bild av vårt arbete och bidragit till grundforskningen om fattigdomen i Sverige.

Socialtjänsten är inte så tillgänglig som den skulle behöva vara
och det vi ser i vår forskning är att fler vänder sig till civilsamhället.

– Fattigdomsrapporten är jätteviktig. Att regelbundet och långsiktigt följa arbetet bidrar till en större kvalitetsutveckling även om det kräver mycket jobb och resurser. Att ta de kritiska diskussionerna i Fattigdomsrapporten är ett sätt att visa på arbetet man lägger ner och att följa, dokumentera och kvalitetssäkra över tid, säger Anna och tillägger:

– Det är lätt att ha kravretoriken, att människor i utsatthet borde gjort si eller så, jobba hårdare eller inte ens vill försöka men man måste förstå hur omöjligt det är att möta kraven när man inte har stabilitet eller inte är inne på vare sig bostads- eller arbetsmarknad. Speciellt som ensamstående mamma; man ska hitta barnomsorg, skola, flyttar runt… Med kvalitativ forskning kan man förmedla en inblick och skapa förståelse genom att följa livssituationer över längre tid och visa på hur det fungerar, egentligen.

Läs Fattigdomsrapporten 2024 i sin helhet

Läs intervjun med Skåne Stadsmissions Socialchef Sandra Grahn
Två livskatastrofer från att behöva välfärdens skyddsnät

Läs intervjun med pensionären Roger i Kristianstad
som inte får ekonomin att gå ihop
Att leva i mellanrummet mellan hopp och förtvivlan

Ta del av Anna Angelins forskning