Arkiv för kategorier: Nyheter

Du är här: Startsida / Blogg & Nyheter / Nyheter

EU-projekt ska motverka hatbrott mot utsatta EU-medborgare

/i /av

Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders inleder ett samarbete för att synliggöra och motverka hatbrott mot romska EU-medborgare i Malmö.

”Han kommer varje morgon och varje kväll, på väg till och från jobbet. Jag skäms för att berätta vad han kallar mig. Han visar fula tecken och spottar på mig. Detta har pågått i mer än tre år nu. Jag är rädd att han en dag gör något värre.”
Kvinna, 50 år, besökare på Crossroads Malmö

Sedan Skåne Stadsmission startade Crossroads, ett råd- och stödcenter för utsatta EU-medborgare i Malmö, 2015 har det stått klart att gruppen är hårt drabbad av olika typer av övergrepp.

– Vi har kunnat se en bred och systematisk diskriminering av romska EU-medborgare som försörjer sig i Malmös gatumiljö. Hatbrott, både i form av tal och handling, förekommer som den röda tråden i flertalet av berättelserna vi tar del av, säger Adriana Holmberg Milea, projektkoordinator på Skåne Stadsmission.

Redan för två år sedan var omfattningen så stor att Skåne Stadsmission bestämde sig för att dokumentera dessa händelser specifikt.

Få övergrepp anmäls

– Vi kan se att dessa övergrepp begås regelbundet av såväl privatpersoner som personer i tjänst, så som parkeringsvakter, ordningsvakter, poliser och andra myndighetsrepresentanter, säger Adriana Holmberg Milea.

Det är anmärkningsvärt hur få av dessa hatbrott som anmäls, vilket är ett problem på flera plan. Om ett brott inte registreras så kan det inte utredas och offren får därför ingen upprättelse. Därtill räknas det inte in i den officiella statistiken vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att få en korrekt uppfattning av omfattningen av övergreppen.

För att få till en ändring startar Skåne Stadsmission nu, tillsammans med Civil Rights Defenders, ett EU-projekt med syfte att belysa och motverka hatbrott riktade mot utsatta EU-medborgare av romskt ursprung, som befinner sig i Malmö och försörjer sig i gatumiljö.

Syftet med projektet är att:

  • kartlägga och aktivt bemöta de fördomar som oftast utgör grunden för hatbrott mot just romer från andra EU-länder.
  • öka kännedomen hos lokala myndigheter och rättsaktörer om de hatbrott som riktas specifikt mot just denna målgrupp.
  • öka anmälningsbenägenheten och rättsförtroendet hos de drabbade.

– Civil Rights Defenders har under en längre tid arbetat för utsatta EU-medborgares rättigheter och ser samarbetet med Crossroads i Malmö som en unik möjlighet att fördjupa arbetet i konkreta handlingar. Samtidigt kommer arbetet kunna ge kunskap som bidrar till att åter lyfta frågan om brister i respekten för dessa personer rättigheter, något som Sverige fått återkommande kritik för från FN, säger Katri Linna, människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Läs mer om projektet här!

FAKTA:

Crossroads är ett råd- och stödcenter för utsatta EU-medborgare. Förutom att tillgodose de mest akuta basbehoven i form av mat, kläder och möjlighet att duscha så har Crossroads drivit det vi kallar för Infodesk, en bred rådgivningsverksamhet som består av dels generell information om hur det svenska samhället fungerar, dels specifikt ge våra besökare svar på relevanta frågor som rör kontakten med arbetsgivare, myndigheter, rättsinstanser och vårdgivare. Vid sidan har vi också drivit mer tidskrävande fall som rört diskriminering och andra former av övergrepp på individ- och gruppnivå.

Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation som är politiskt och religiöst obunden. Vi försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker människorättsförsvarare som är utsatta för risker. Vi är aktiva i Sverige och de länder i världen där respekten för mänskliga rättigheter är som sämst.

Inom ramen för verksamheten i Sverige bedriver Civil Rights Defenders ett arbete för minoriteters rättigheter och mot hatbrott och diskriminering, till exempel arbetar vi för att stärka skyddet för utsatta EU-medborgares rättigheter.

 

”Politikerna skjuter över ansvaret för en ogenomtänkt lagstiftning på de ensamkommande unga.”

/i /av

De politiker som drev på och röstade igenom gymnasielagen väljer att ignorera de svårigheter som de ensamkommande unga måste övervinna. Det skriver Hanna Scott och Anders Roos, projektledare respektive jurist vid Skåne stadsmission i en debattartikel i Sydsvenskan:

Gymnasielagen riskerar att bli en utdragen utvisning – även för dem som ”sköter skolan och håller sig i skinnet” som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) nyligen hävdade att ensamkommande unga behöver göra för att få stanna i Sverige.
Nästan 6 000 ungdomar har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Det handlar om unga som sökte skydd i Sverige för nästan fyra år sedan: ensamma barn och unga på flykt som upplevt åratal av oviss väntan och kringflyttningar mellan kommuner. Under lång tid har de varit slagträn i den politiska debatten, burit bördan av rättsosäkra åldersbedömningar och de tre senaste årens inhumana migrationspolitik.
När de första uppehållstillstånden löper ut i höst är risken stor att det då finns tusentals unga i Sverige som inte uppfyller kraven för fortsatt uppehållstillstånd. Om regeringen och riksdagen menade allvar med lagens syfte krävs det insatser snarast såväl från staten som kommunerna:
  • Skolverket, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, måste börja samarbeta för att ge kunskapsstöd till skolor och studievägledare så att de i sin tur kan ge tydlig och rätt information till ungdomarna. Det är bråttom – redan i maj behöver vissa söka de utbildningar som ska ligga till grund för förlängt uppehållstillstånd. Idag är det inte lätt för ungdomarna att få reda på vilken utbildning som ger dem rätt till förlängt uppehållstillstånd. När de väl lyckats boka tid hos en studievägledare kan hen ofta inte besvara frågan.
  • Fler platser måste inrättas på utbildningar med lägre behörighetskrav, som de yrkespaket som vuxenutbildningen i Malmö stad planerar till hösten. För den som levt länge i utanförskap, som papperslös, är det svårt att ta sig in i samhället. Så som gymnasielagen är utformad har ungdomarnas liv blivit en kamp mot klockan. De behöver komma in på utbildningar som ger dem rätt till förlängning innan deras första uppehållstillstånd löper ut.
  • De behövs tydligare nationella riktlinjer som klargör socialtjänstens ansvar gentemot de ungdomar som ännu inte har rätt till studiemedel. Dessutom måste de lokala riktlinjer som finns följas, och gälla alla. Till exempel säger Malmö stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd att de unga som kommit till Sverige först i skolåldern ska kunna fullfölja sina studier utan att behöva ta lån, men socialtjänsten har valt att inte inkludera gruppen som omfattas av den nya gymnasielagen.
Gymnasielagen ställer krav på prestation men ger inte ungdomarna rätt till stöd. De som genom gymnasielagen fått uppehållstillstånd omfattas inte av bosättningslagen eller av etableringsinsatser. Ungdomarna bor ofta i husvagnar, kolonistugor eller på madrasser med fem andra i en tvårumslägenhet.
I Malmö tillbringar unga med uppehållstillstånd varje natt i en värmestuga.
Bostadslösheten är bara en del av den komplexa problematik och de många praktiska hinder som ungdomarna möter i vardagen. De flesta har väntat så länge att de hunnit bli för gamla, eller skrivits upp i ålder, för att ha möjlighet att återgå till gymnasieskolan. Eftersom de under sin tid i Sverige flyttats runt mellan olika kommuner saknar de ofta fullständiga betyg och behöver därför först läsa in grundskolan innan de kan komma in på de komvux- eller folkhögskoleutbildningar som ger rätt till förlängt uppehållstillstånd. Allt detta ska enligt gymnasielagen ske inom loppet av 13 månader.
Vad händer när uppehållstillståndet dröjer och ungdomarna därför varken kan folkbokföra sig, söka studiemedel eller skaffa bankkonto? Det tar tid – månader – innan studiemedel och bidrag från CSN kommer igång. Vissa får hjälp av socialtjänsten, andra nekas hjälp. Socialtjänsten i olika kommuner, och i olika områden i samma kommun, gör olika bedömningar.
När de politiker som drev på och röstade igenom gymnasielagen väljer att ignorera de svårigheter som de ensamkommande unga måste övervinna och istället skjuter över ansvaret för en ogenomtänkt lagstiftning på dem, riskerar lagen att bli en utdragen utvisning istället för en möjlighet att få stanna i Sverige.

 

 

Fler äldre kommer till oss

/i , /av

Vi på Skåne Stadsmission möter människor som av olika anledningar hamnat i hemlöshet och utsatthet. Vi ser ofta förändringar i samhället tidigt och på senare tid har vi upplevt en oroande ökning av äldre människor som lever i fattigdom.

2017 larmade vi om en ökning av äldre personer som kom till oss på Nattjouren. Under det året kom sex personer som var äldre än 70 år till Nattjouren, där de spenderade totalt 341 nätter. Deras komplicerade livssituation gör det svårt att hjälpa dem vidare till ett mer permanent boende.

Till Café David kommer många pensionärer för att äta frukost eller subventionerad lunch. De vittnar om hur svårt det är att få ekonomin på äldre dar att gå ihop. Även på Stadsmissionshälsan har vi sett en ökning av äldre personer som söker stöd och vård. Antalet besökare i åldern 51-70 år och uppåt har ökat och vi möter fler ekonomiskt utsatta äldre.

 

”Min fru är sjuk och alla våra pengar går till henne.
Jag har sådan värk men att gå till sjukgymnast kostar för mycket.”
Man, född 1953

 

 

Enligt en rapport från PRO från 2015 har antalet äldre med inkomster under EU:a relativa fattigdomsgräns ökat kraftigt. När rapporten släpptes handlade det om fler än 300 000 personer, sedan dess har siffran legat mellan 200 000 och 300 000. Enligt PRO finns dessutom ytterligare en halv miljon äldre som bara har den låga garantipensionen – trots att många av dem har arbetat hela livet. 80 % av dessa är kvinnor.

 

”Mina leder är väl använda och det börjar kännas. Jag skulle behöva en ny säng, men jag har inte råd. Den jag har är över 30 år gammal så jag är lite mörbultad då jag kliver upp.”
Kvinna, född 1937

 

Som mest kan garantipensionen bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta, enligt Pensionsmyndigheten. Den som får garantipension kan också få bostadstillägg. 2018 får cirka 290 000 pensionärer det tillägget. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad (2018), enligt Pensionsmyndigheten.

Konsekvensen av att leva på låg inkomst blir naturligtvis att det är svårt att få ihop till det nödvändigaste. Vi på Skåne Stadsmission möter äldre som när hyran är betald knappt har så det räcker till mat. Sociala aktiviteter, eller sådant som glasögon, läkarbesök, mediciner och tandvård blir då svårt att klara av.

”Jag lever på existensminimum. Nu klagar hemtjänsten på min dammsugare
och säger att jag behöver köpa en ny, men jag har inte råd.”
Man, född 1942

Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet, därför har personerna på bilderna ingenting med texten att göra. Citaten, som bearbetats språkligt men inte innehållsmässigt, kommer från äldre människor som Skåne Stadsmission haft kontakt med åren 2016-2018.

Viktig information om gymnasielagen

/i /av

Tillsammans med flera andra organisationer har Skåne Stadsmission varit med och tagit fram ett informationsunderlag om vad som gäller för de ungdomar som fått uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen.

– Vi märkte att många viktiga vuxna kring de här ungdomarna saknade kunskap, och såg att vi kunde bidra för att stötta både dem som arbetar med gruppen och ungdomarna själva, säger Hanna Scott på Skåne Stadsmission.

Den nya gymnasielagen kom till för att ge unga ensamkommande möjlighet att fortsätta sin utbildning och söka jobb. På Skåne Stadsmission ser vi dock att de krav som ställs på ungdomarna, i kombination med att de inte har rätt till stöd för att få bostad skapar en otrygg situation och mycket lidande.

– Att ha lättillgänglig information om vad som gäller är viktigt för rättssäkerheten. En ung människa som går i skolan och investerar i sin och Sveriges framtid ska inte behöva oroa sig för att förlora sitt uppehållstillstånd på grund av att reglerna är så svåra att förstå, säger Hanna Scott.

Här hittar du materialet.

Återvunnet skapar hemkänsla i Trygga boende

/i /av

Trygga boende är inte bara tak över huvudet. Att vara trygg, få känna sig hemma, gör det lättare att ta tag i sådant som är svårt.  

– De som kommer hit har ofta flyttat runt, inte en eller två gånger utan ännu fler. Här ska de boende ha en trygg bas för att kunna återhämta sig och få stöd för att sedan komma vidare till en mer långsiktig boendelösning, säger Anna-Frida Eriksson, enhetschef för Trygga boende på Skåne Stadsmission.

Sovrumslampa

Trygga boende har både kollektivboenden och lägenheter, där de boende har tillgång till stöd. Fokus ligger på psykisk och fysisk hälsa, och individuell hjälp att hitta en långsiktig boendelösning.

När en av lägenheterna i Trygga boende skulle inredas tog Anna-Frida Eriksson hjälp av vårt sociala företag REMAKE, som skapar nytt av tyger och kläder som lämnas in på Stadsmissionen. Resultatet blev en mysig lägenhet för en barnfamilj, med glada färger och roliga detaljer.

– Det känns bra att kunna erbjuda en så fin boendemiljö, säger Anna-Frida Eriksson.

Samarbetet mellan Trygga boende och REMAKE visar vilken styrka det är att vara en så bred organisation som Skåne Stadsmission. Här knyts gåvoinlämningen, arbetsträningen och arbetet för hållbarhet och second hand ihop med mer akuta insatser för människor i hemlöshet och det långsiktiga stödet som skapar varaktig förändring.

I vardagsrummet finns flera produkter från REMAKE, bland annat väggprydnad, kuddar och blomkruka.

Om Skåne Stadsmissions Trygga boende
Att bara erbjuda en trygg och säker boendemiljö är inte tillräckligt, menar Skåne Stadsmission. Trygga boende står för stabilitet och långsiktighet. Kombinationen av erfarenhet, kunskap och ett brinnande engagemang hos våra medarbetare gör oss unika. Eftersom vi verkar inom Skåne Stadsmission har de som bor hos oss möjlighet att få stöd både under och efter vistelsen hos oss. Vi kan erbjuda bland annat juridisk rådgivning och kontakt med vår hälso- och sjukvårds mottagning.  Vi kan även erbjuda praktikplatser i våra sociala företag, gemenskap i våra öppna verksamheter och aktiviteter för barnen.

Om REMAKE
Skåne Stadsmission får ibland in möbler, textilier och prylar där tiden gjort sitt. REMAKE tar hand om dessa och ger dem nytt liv. Varje REMAKE-produkt är unik och handgjord. På REMAKE arbetar människor som är på väg in i arbetslivet. Genom arbetsträning och praktik ges möjlighet att växa och ta sig vidare i livet.

Foto: Fredrik Ivansson

​En värmestuga räcker inte

/i /av

Samtidigt som fler och fler människor hamnar utanför samhällets skyddsnät dras insatserna för de mest utsatta grupperna ner. Om vi vill se ett hållbart Malmö måste fler aktörer samarbeta, menar de fem organisationer som driver vinterns värmestuga.

– Till värmestugan kommer cirka 90 personer varje natt, och inte ens det räcker. Det är ett bevis på att det som görs inte räcker till. Vi vill se en större samverkan, där Malmö stad, fastighetsägare, hyresvärdar och civilsamhälle jobbar tillsammans, säger Johanna Saunders, Svenska Röda Korset.

Syftet med värmestugan, som drivs av Svenska Kyrkan – Malmö pastorat, Skåne Stadsmission, Svenska Röda Korset, Malmökretsen av Röda Korset och Kontrapunkt, är att erbjuda en trygg plats under årets kallaste nätter. Men problemet med hemlöshet finns året runt.

”Vi hemlösa slutar inte existera bara för att
Malmö Stads tar bort oss ur sin budget”
Besökare Värmestugan 2018/2019

De som kommer till värmestugan gör det för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Det rör sig inte, som många tror, enbart om de som går under benämning strukturellt hemlösa, utan även om de socialt hemlösa som egentligen har rätt till stöd från Malmö stad.

– Både Malmö stad och allmänheten verkar ha en bild av att de som lever i akut hemlöshet är de som Malmö stad inte tycker är deras ansvar, som EU-medborgare och papperslösa. Vi ser att det är människor i alla grupper som kommer hit för att de inte har någon annanstans att vända sig. Vi möter också människor med psykisk ohälsa, människor med missbruk och pensionärer på värmestugan, säger Kenneth Brusquini, Röda Korset Malmökretsen.

Organisationerna bakom värmestugan vill särskilt belysa att samtidigt som statistiken visar att allt fler människor lever i hemlöshet dras stödet till dessa grupper ner och färre bedöms ha rätt till samhällets stöd. Vid årsskiftet minskades antalet platser på akuthärbärge när Malmö stad drog ner från 25 till 14 akuta nattplatser. Dessutom stramades reglerna för vilka som har rätt till akut nattplats åt.

– Förutom att minska antalet platser, trots att vi i princip alltid hade fullbelagt, skulle personalen på plats sortera människor enligt ett urvalssystem som inte var värdigt, det kunde Skåne Stadsmission inte ställa upp på, säger Liv Palm, enhetschef på Stadsmissionen.

Nytt för i år är att så många organisationer gått samman för att driva den värmestuga som öppnade i en källare i centrala Malmö den 17 december 2018. Tidigare år har Kontrapunkt, en organisation som drivs helt av ideella krafter, tagit ett stort ansvar, med hjälp av Svenska Kyrkan och Röda Korset.

– Ingen organisation vinner på detta, det här gör vi för att vi ser att det är nödvändigt. Malmö stad fick senast för några veckor sedan intern kritik från sina revisorer för bristen på samordning och ansvarstagande för hemlösheten, men i den rapporten nämns civilsamhället inte alls. Vi finns här och sitter på stor kunskap, men det är inte hållbart att vi ska göra det på egen hand, säger Ninni Smedberg, Svenska kyrkan.

Besökarna som kommer till värmestugan får förutom tak över huvudet och möjlighet att sitta ner och vila också varm mat. Maten, som organisationen Kontrapunkt står för, är matsvinn i form av lagad mat som samlas in från restauranger, caféer och skolor. Den serveras både varm och delas ut i form av matlådor att ta med sig.

– Det är mat som blivit över och som annars skulle ha kastats, säger Johanna Anemalm, Kontrapunkt.

Det är viktigt för organisationerna att poängtera att även om situationen just nu är mycket allvarlig är det inte omöjligt att lösa problemen om man gör det tillsammans.

– Vi vet att det går. Vi har kapacitet, vilja och engagemang men som det ser ut nu så det tas det inte tillvara. Det behövs mer samarbete och att fler delar av samhället går in och agerar tillsammans. Vi driver en värmestuga i en källare där ingen får sova, vi är helt övertygade om att det inte är det bästa Malmö kan erbjuda, Malmö kan bättre än så, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt.

Bättre information till papperslösa föräldrar

/i /av

När en kvinna som just fött barn inte vill eller vågar uppge sitt personnummer kan det få förödande konsekvenser för både henne och barnet.  Därför har Skåne Stadsmission kämpat för tydligare information till både blivande föräldrar och vårdpersonal.

Under slutet av 2017 började personal på Skåne Stadsmission komma i kontakt med kvinnor utan papper som fött barn på sjukhus i Skåne, men där födseln inte registrerats hos Skatteverket.

– Om barnets födsel inte registrerats saknar barnet, juridiskt sett, föräldrar och föräldrarna kan inte heller till exempel ansöka om asyl för barnet. Barnet kan inte heller få ett pass, säger Hanna Scott, jurist på Skåne Stadsmissions Unga Forum.

Upptäckten fick Skåne Stadsmission att vända sig till Skatteverket och Region Skåne och förespråka behovet av tydlig information till föräldrar och vårdpersonal, för att öka tryggheten för föräldrar och barn. Äntligen – mer än ett år senare – är den här:

1177s information till blivande föräldrar och vårdpersonal

Nu är det dags för en vänlig vägg i Helsingborg

/i , /av

Den 15 februari 2019 öppnar Helsingborgs egen Wall of Kindness, Vänlighetens vägg, på Planteringen i Helsingborg. Det är Helsingborgshem som tagit initiativet till samarbetet med Skåne Stadsmission. 

Den specialbyggda gröna väggen är full med krokar där vem som helst hänga en jacka man inte använder. Förhoppningen är att någon som behöver får en ny jacka.

– Vi är väldigt glada att Helsingborgshem tagit initiativ till detta. Ju fler aktörer i samhället som tillsammans jobbar för ett medmänskligare Skåne desto bättre, säger Alireza Mobasheri, projektledare för Skåne Stadsmissions gåvoinlämning.

Själva idén till Wall of Kindness kommer ursprungligen från Iran, ett medborgarinitiativ som sedan plockats upp av flera städer i Sverige, bland annat Malmö och Lund, även där i samarbete med Skåne Stadsmission. På fredag och en månad framåt, 15 februari till 15 mars, är det alltså dags för Helsingborg att få sin egen vägg av mellanmänsklig vänlighet och omtanke.

– Wall of Kindness är både återbruk och en fantastiskt fin möjlighet att föra människor närmare varandra genom att göra det lättare att ge, och få, berättar Dragana Curovic, bosocial utvecklare på Helsingborgshem, som varit med och sytt ihop initiativet, tillsammans med Skåne Stadsmission.

Väggen finns på Wienertorget på Planteringen.

– Här fanns det en tillgänglig plats. Vi tyckte också det var Planteringens tur att stå värd för ett av våra evenemang och kanske kan det få några helsingborgare att upptäcka en ny stadsdel i sin stad, säger Dragana Curovic.

Själva väggen är 2,5 meter bred och 1,20 meter hög, större delen under skyddande tak. Förhoppningen är att många kommer och lämnar en jacka eller kappa.

Varje vardag kommer personal från Helsingborgshem att titta till väggen och göra plats för nya jackor. En gång i veckan kommer personal från Skåne Stadsmission och hämtar jackor som ingen tagit med sig hem och som samlats ihop i en näraliggande lokal. Dessa jackor ska sedan delas ut till behövande av Skåne Stadsmission.

– Med Wall of Kindness blir kretsloppet från dem som har över till dem som behöver tydligt och enkelt. Det påminner människor om hur lätt det är att dela med sig och ta ansvar för varandra, säger Alireza Mobasheri.

Vill din kommun eller ditt företag arrangera en Wall of Kindness? Vi hjälper gärna till. Kontakta foretagssamarbeten@skanestadsmission.se. 

Kraftringen firar ny webb med viktigt quiz

/i , /av

Energibolaget Kraftringen lanserar sin nya webbsida och firar med att bidra till Skåne Stadsmissions arbete för barn och unga som lever i utsatthet. För varje genomfört quiz om framtidens energi skänker Kraftringen ett mellanmål, motsvarande 100 kronor.

När ungdomar droppar in hos Unga Forum, Skåne Stadsmissions ungdomsverksamhet, efter skolan får de hjälp med läxorna. Här står mackor, frukt och te på bordet. Mellanmålet blir en chans att varva ner, fylla på energi och prata igenom dagen med en vuxen.
– Jag trodde läxhjälp skulle vara som ett litet rum med några lärare i, men här är som ett hem, säger en av ungdomarna.

”Det är ett fint arbete som vi på ​Kraftringen vill stödja. Under hela februari kommer vi därför att satsa på att skapa så många mellanmål som möjligt. Du kan bidra genom att fylla i quizen, eller genom att passa på och teckna ett nytt elavtal.” skriver Kraftringen på sin hemsida.

Företagssamarbeten är ett viktigt sätt för Skåne Stadsmission att finansiera sina verksamheter.
Är du intresserad av att veta mer? Kontakta foretagssamarbeten@skanestadsmission.se.

Fantastiskt engagemang på S:t Petri

/i /av

Över 50 frukostar och ett helt ton kläder har kommit in på bara några veckor. På gymnasieskolan S:t Petri i Malmö är engagemanget för människor i hemlöshet stort.

– När vi hörde att det finns fler än 1 300 hemlösa barn i Malmö förstod vi hur stort problemet är. Vi tänkte att om inte vi visste det, så finns det nog många som inte vet – och det vill vi ändra på, säger Emma Unnborn Rydén, en av de sex gymnasieelever som startat projektet @100kgkläder.

Gensvaret för deras initiativ, att samla ihop 100 kilo kläder till barn och ungdomar i hemlöshet, har varit enormt. De fick in tio gånger så mycket kläder som de hoppats på, ett helt ton.

Kläderna som samlats in hämtades upp av Skåne Stadsmissions lastbil och går till barn och unga i våra verksamheter. Men tjejerna i @100kgkläder nöjer sig inte med att samla in, de vill också sprida kunskap. På sin Facebooksida delar de en intervju om hemlöshet i Malmö som de gjort med Sedat Arif, kommunalråd (S) Malmö med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst och snart kommer de att publicera en intervju med Liv Palm, enhetschef på Skåne Stadsmissions Unga Forum.

I projektgruppen @100kgkläder ingår Tilde Richtendorff, Emma Unnborn Rydén, Izabella Sköld, Sara Hegborn Joksimovic, Tilde Sjögren och Tilde Griwell. Gruppen har samlat in ett helt ton kläder till barn och unga i Skåne Stadsmissions verksamheter.

@100kgkläder är en del av S:t Petris Påverkansprojekt, där de elever som går beteendevetarinriktning får välja ett ämne att lära sig mer om och driva opinion kring. Två grupper i klass SA17E har valt att fokusera på hemlöshet. Projekt Frukosthjälpen valde att samla in pengar genom att lösa ett vanligt problem för stressade gymnasieelever: de sålde frukost i korridoren till förmån för Skåne Stadsmission.

– Vi tänker på det som ett ”win-win”-projekt. Vi ber inte bara om pengar utan sålde kaffe, frallor och kakor, berättar Alice Gustafsson.

– Vi visste inte själva hur stort problemet med hemlöshet är, och jag tror att det är många som tänker att det finns ”större problem” att engagera sig i. Därför vill vi sprida kunskap samtidigt som vi samlar in pengar, säger Nora Thuestad.

Totalt har de fått in över 2000 kronor, vilket ger Skåne Stadsmission möjlighet att servera fler än 50 frukostar.

Vill du engagera dig? Det behöver inte vara svårt!

  • Samla in pengar. Det är enkelt att göra på till exempel Facebook och behöver inte vara i samband med en födelsedag utan kan handla om att väcka uppmärksamhet kring ett samhällsproblem.
  • Samla in saker. Många har kläder och saker liggande hemma, och uppskattar om någon hjälper dem att komma till skott och lämna in dem. Se till att grejerna är hela och rena!
  • Anmäl dig som volontär. Mejla volontar@skanestadsmission.se för att få mer information.
  • Bli månadsgivare! För Skåne Stadsmission är det oerhört värdefullt med trogna givare, som skänker varje månad. Kan du avvara 50 eller 100 kronor i månaden (eller mer!) så anmäl dig här.