Brist på kläder just nu

VI BEHÖVER ER HJÄLP!

Sommaren är på gång men det betyder inte att det är lättare att leva i hemlöshet.

Lådorna är nästan tomma och vi är i stort behov av:
– Kalsonger strl M, L
– Herrskor (gympaskor, sandaler) strl 42, 43, 44
– Strumpor
– Träningsbyxor
– Ryggsäckar
– Sovsäckar
– Skärp/bälte
– Rakhyvlar

Lämna på vår gåvoinlämning, Grönegatan 36 i Malmö! Begagnat som nytt, men helt och rent.

”Även sådant som är gratis kostar” 

På sommaren finns många roliga och kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Men de familjer som bäst behöver det kan inte alltid utnyttja dessa möjligheter.
– Det kostar att åka buss. Och nej, det går inte att promenera långa sträckor med flera små barn, säger Liv Palm, verksamhetschef på Skåne Stadsmission Unga Forum. 

Hon har jobbat på Skåne Stadsmission i snart 15 år, och tycker sig se att familjerna hon träffar har det allt tuffare.  

 När jag började kunde vi hjälpa familjer att söka pengar hos socialtjänsten till det där ”lilla extra”, nu finns det inget utöver det allra mest nödvändiga  om ens det. Det skapar ett utanförskap när barn jämför sig med andra, säger hon. 

Hon understryker att fattigdom innebär en utsatthet alla tider på året, men att de ekonomiska klyftorna kan bli extra tydliga i samband med lov och helger. Sommarlovet förknippas med glass, badutflykter och skojiga upptåg, men en familj som har det svårt ekonomiskt har ofta små möjligheter att dra nytta av allt roligt som erbjuds. 

– Man kanske jobbar som timvikarie utan möjlighet att ta semester. Eller så har man inget jobb, och om barnen är hemma blir det extra kostnader för att alla mål mat ska ätas i hemmet, säger Liv Palm.  

Sommaren 2018, när Skånetrafiken delade ut Sommarkort som gjorde det möjligt för skolungdomar mellan femte klass och tvåan i gymnasiet att åka gratis inom hela Skåne, märkte hon en utjämnande effekt mellan barn från olika ekonomiska bakgrunder.  

 Det finns en frihet i att kunna åka vart man vill, och som förälder finns det en trygghet i att veta att ens barn alltid kan ta sig hem. Att barnen inte behöver vara ute och promenera sent på kvällen till exempel. 

I år har möjligheten dragits in, och det kommer att få konsekvenser: 

 Det finns en risk att barnfamiljer och unga vuxna har svårt att komma till våra aktiviteter. Under terminen har många busskort, men på sommaren får man varken det eller studiebidrag.  

Liv Palm, enhetschef Unga Forum

Liv Palm har noterat att samtal om fattigdom, särskilt när det handlar om föräldrar och barn, lätt blir moraliserande. 

– Lägger man pengar på något extra, för att barnen ska få ha roligt, har man dåligt samvete för att man sedan har svårt att klara det. Det är mycket som många tar för givet, man ser inte att några ”ynka tior” gör skillnad i en del familjers ekonomi. Att kunna gå på bio, bjuda barnen på glass och sådant utan att tänka på kostnader är ett privilegium, som en måste vara medveten om, säger hon.  

På Unga Forum finns aktiviteter, rådgivning och möjlighet att ansöka om matkasse för barnfamiljer och unga vuxna. På sommaren ligger fokus på att ha roligt tillsammans.  

 Vi grillar, åker och badar och ibland gör vi längre utflykter, säger Liv Palm. 

Torsdagarna är tjejernas kväll, då är det öppna tjejträffar där man umgås, lagar mat och gör olika aktiviteter. På onsdagskvällar är det öppet för unga vuxna. Varannan vecka är det familjeträff, till dessa är det bra att anmäla sig medan övriga aktiviteter är drop-in.  Läs mer här!

Många utsatta EU-medborgare vittnar om hatbrott

Fler än hälften av de tillfrågade EU-migranter som lever i hemlöshet i Malmö uppger att de blivit utsatta för hatbrott i Sverige det senaste året. Det visar en undersökning som Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders lanserar i dag.

Vid seminariet ”Hur motverkar vi hatbrott mot romska migranter i Malmö?” som hålls i Malmö i eftermiddag presenterar Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders resultaten av en undersökning som genomförts under våren.

Totalt har 96 personer deltagit i studien och av dessa svarar 54 personer att de utsatts för hatbrott i Sverige under de senaste tolv månaderna. Av de personer som uppgett att de drabbats av hatbrott anger en majoritet att deras romska ursprung varit det bakomliggande motivet för den eller de attacker de utsatts för. En stor del anger också sättet de försörjer sig på – tiggeri och att samla pantburkar – som ett motiv för trakasserier och kränkningar. Enbart sju personer har valt att, med Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders hjälp, anmäla till polisen.

Dagens seminarium, liksom studien, ingår i ett tvåårigt EU-finansierat projekt som Skåne Stadsmission driver tillsammans med Civil Rights Defenders för att bekämpa hatbrott mot utsatta EU-medborgare i Malmö. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hatbrott, både bland de utsatta och hos allmänheten, och på så sätt öka anmälningsbenägenheten och på sikt minska antalet hatbrott. Kartläggningen av omfattningen av hatbrott mot utsatta EU-medborgare kommer att pågå under hela projektet och resultaten som nu presenteras är preliminära.

Adriana Holmberg Milea, projektkoordinator på Skåne Stadsmission, är inte överraskad över rapportens siffror:

– På Crossroads, som är Skåne Stadsmissions öppna mötesplats för utsatta EU-medborgare, har vi under flera år upplevt hur drabbad den här gruppen är. Genom det här projektet kan vi nu undersöka frågan djupare men också sprida kunskap om problemet, säger hon.

Färre för ett tiggeriförbud
Tillsammans med undersökningen presenteras i rapporten också resultaten av två studier genomförda av forskare vid Malmö respektive Uppsala Universitet. Erik Hansson vid Uppsala Universitet återger utdrag från sin doktorsavhandling som handlar om diskrepansen mellan den upplevda självbilden och den skavande känslan som framträder i mötet med människor som tigger. Simon Wallengren vid Malmö Universitet har undersökt Malmöbornas attityder gentemot romska EU-medborgare som tigger.

– Det är intressant att konstatera att det inte finns någon entydig bild. Många Malmöbor uppger att de är medvetna om romska EU-migranters utsatthet och andelen personer som i undersökningen sagt sig vara för ett tiggeriförbud är betydligt lägre än i andra undersökningar som gjorts på nationell nivå, säger Katri Linna, jurist på Civil Rights Defenders.

Åtgärder för att minska antalet hatbrott
Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders menar att det behövs en översyn av vad som inkluderas i begreppet hatbrott för att bättre fånga upp de fall av våld och kränkningar där det inte kan bevisas att det är just, eller enkom, offrets etnicitet som är orsaken till dådet.

– I vår slutrapport som kommer hösten 2020 kommer vi att ha fler konkreta åtgärdsförslag. Historiskt kan vi se att människor i alla tider diskriminerat och behandlar människor som lever i extrem fattigdom illa, så det är klart att en åtgärd är att angripa roten till den extrema utsatthet och fattigdom som romska EU-medborgare lever i, säger Adriana Holmberg Milea.

Läs hela rapporten på svenska här och på engelska här.

Ny stadsmission i Umeå

Vi är glada över att berätta att Sveriges Stadsmissioner nu finns i tio regioner. Nyligen anslöt sig Umeå Stadsmission som ny medlem i Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner. Tre nya stadsmissioner under de senaste tre åren är ett tydligt tecken på ökad fattigdom, utsatthet och utanförskap i Sverige.

Stadsmissionerna möter fler och fler människor som på olika sätt lever i utsatthet. Människor som faller mellan stolarna och inte får den hjälp som ett välfärdssamhälle förväntas ge. Många lever på marginalen när sjukpeng, pension och försörjningsstöd inte räcker och allt för många står helt utanför samhället och dess stöd.

– Vi är glada att få välkomna Umeå Stadsmission som ny medlem i Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner. Med den ökning av människor som lever i utsatthet behövs fler stadsmissioner och andra ideella organisationer som arbetar mot fattigdom och hemlöshet, säger Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner.

Vill få ett inkluderande Umeå
Umeå Stadsmission uppfyller de formella krav som Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner ställer på organisation, verksamhetsinriktning och värdegrund och innebär en ombildning av föreningen Öppen Gemenskap som har drivit social verksamhet i Umeå sedan 1972. Behoven och utsattheten i Umeå är stora och Umeå Stadsmission har ökade ambitioner att göra mer för fler, med stöd och i samverkan med riksföreningen Sveriges Stadsmissioner.

– Vi på Umeå Stadsmission vill bidra till att fler människor i social utsatthet får tillgång till ett inkluderande Umeå med möjlighet till delaktighet för alla. Jag ser fram emot den gemenskap och kompetens som finns inom Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner och hoppas kunna bidra med våra norrländska perspektiv, säger Katarina Markström, direktor Umeå Stadsmission.

 

Sveriges Stadsmissioner är en medlemsförening för stadsmissioner runtom i landet. Riksföreningen bedriver insamling, opinionsbildning och samverkan, och är en garant för att medlemmarna håller en viss kvalitet i både verksamhet och organisation. Samtliga stadsmissioner är medlemmar i FRII och innehar 90-konto. Utöver den nytillkomna Umeå Stadsmission finns Stadsmissionen i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro.

Många barn har en klump i magen inför sommaren

Sommaren kan vara en härlig tid, med sol, bad och glass. Men det kan också vara en tid av oro. En klump i magen hos barn och föräldrar.

– På sommaren ska man plötsligt laga alla mål mat hemma, det är en extra utgift och då finns inte pengarna till annat, säger Eva Sköld Vallette.

Trygga boende är ett stödboende där det bor många kvinnor med barn. Hemlöshet är den gemensamma nämnaren och fattigdom är vanligt förekommande. Varje extra utgift tär på ekonomin.

– Barn växer fort, varje år behövs det nya sommarkläder och det kostar pengar, säger Eva Sköld Vallette som arbetar på Skåne Stadsmissions Trygga boende.

Eva har lång erfarenhet av att jobba med familjer som lever i ekonomisk utsatthet i Skåne. Hon har sett vad fattigdomen gör med barnen.

– Barn som inte har tillräckligt med mat i kylskåpet äter sig mätta i skolan. Barn som far illa hemma, kanske för att det förekommer våld i hemmet, har en klump i magen inför sommarlovet, säger hon.

På Trygga boende anordnas gemensamma aktiviteter, anpassade till de som bor i kollektiv och lägenheter just för tillfället.

– Vi har roligt tillsammans, vi kan avlasta föräldrar som mår dåligt och vara ute och göra somriga saker. Vi kan spela kubb, grilla tillsammans, göra små utflykter, berättar Eva och skiner upp vid minnet av en utflykt till Folkets Park sommaren 2018.

– Barnen ville aldrig gå hem. Innan vi skulle åka åt vi tillsammans på restaurang, det var oerhört uppskattat för det är många som aldrig har råd att äta ute.

På Trygga boende arbetar socionomer, socialpedagoger och behandlingsassistenter för att tillsammans med de boende sätta upp mål för tiden de bor här. Fokus är på framtiden.

– Det är häftigt att se hur människor hittar trygghet och kan samla kraft här. Leendena kommer tillbaka och barnen som ofta bott på många ställen, farit runt, kan landa här. Att se dem växa, se den styrka de har när de lämnar oss, är guldkornen i mitt arbete, säger Eva Sköld Vallette.

Fotnot: Flickan på bilden har ingenting med texten att göra.

Fakta/Trygga boende
På Trygga boende finns träningslägenheter, kollektivboende och lägenheter i varierande storlekar för familjer. All placering sker via socialtjänsten.

De som bor här får:

  • Stöd i att hitta en långsiktig boendelösning
  • Kontaktperson
  • Individuell planering med mål och delmål
  • Stödsamtal
  • Stöd i kontakt med myndigheter och sjukvård
  • Stöd i föräldrarollen
  • Studiehjälp
  • Möjlighet att utveckla språket i vårt språkcafé
  • Möjlighet till arbetsträning eller praktik
  • Aktiviteter – såväl individuella som i grupp
  • Uppföljning efter avslutad boendetid
  • Stöd av volontär/fadder efter avslutad boendetid

Vill du stödja vårt arbete i sommar? Klicka här!

Vad gör Skåne Stadsmission för barn och unga i sommar?

Till Unga Forum kommer barn och unga, ensamma eller med sina föräldrar. Vi har verksamhet året runt och kan ge stöd och råd, hjälpa till med skolarbete och ge juridisk hjälp. Vi lagar mat tillsammans och umgås. På sommaren ser vi till att utnyttja soliga dagar för uteaktiviteter, vi besöker Barnens scen, äter glass och ibland åker vi på utflykt tillsammans. Finns det pengar så arrangerar vi ett läger för familjer.

Trygga boende bor föräldrar som behöver extra stöd, med sina barn. Sommaren kan vara en härlig period, men också en krävande period om du mår dåligt.
– Vi i personalen kan avlasta föräldrar som inte mår bra, vi kan stötta dem och göra saker tillsammans. Förra året var vi till exempel i Folkets Park i Malmö tillsammans, det var underbart. Barnen ville aldrig gå hem. Efteråt gick vi ut och åt på restaurang, det upplevde många som en lyxig avslutning, berättar Eva som jobbar på Trygga boende.

Några av våra sommaraktiviteter:

  • Öppen tjejverksamhet
  • Aktiviteter för ungdomar
  • Språkcafé
  • Aktiviteter och utflykter för familjer och barn

Under sommaren fortsätter utdelningen av matkassar till barnfamiljer med medlemskap.

 

► Jag vill ge alla barn en sommar att minnas

Tre år med Ensamma barn på flykt

När projektet Ensamma barn på flykt drog igång 2016 kändes målet om att nå 40 personer per år högt satt. Nu när bokslutet skrivs har 560 unga människor fått stöd genom projektet.

– Det är en unge varannan dag som gått in genom dörren här. Ett barn eller en ung person som inte har någonstans att vara, som hamnat utanför. Det är en humanitär katastrof, säger Hanna Scott, projektledare.

”På Unga Forum känner jag mig hemma. Den öppna verksamheten är jätteviktig för mig. Jag träffar kompisar och hjälper till i köket. Här kan jag glömma mina problem, glömma oron. Här finns en plats för mig och jag känner mig trygg.”

Även om Hanna Scott tog över som projektledare först 2017 har hon följt processen från start, eftersom hon tidigare arbetade som jurist på Stadsmissionens Unga Forum, där projektet haft sin bas. Projektet Ensamma barn på flykt har pågått 2016-2019, och många av de barn och unga man mött kom till Sverige 2015.

– De finns kvar här, och vår uppgift har varit att följa dem. Eftersom det politiska läget förändrats har vårt arbete också förändrats. I början arbetade vi förebyggande, vi var ute på boenden, informerade gode män, gav stöd under asylprocessen. Nu på slutet har vårt arbete snarare handlat om att plocka upp spillrorna av det som systemet slagit sönder. Vi har mött barn och unga som förlorat alla sina rättigheter, som lever i hemlöshet och utanförskap i Sverige, säger Hanna Scott.

Hon beskriver hur situationen ändrats i takt med att Sverige mer och mer gått mot en hårdare och mindre human migrationspolitik.

– Lagar har ändrats snabbt, och för att möta en kritisk opinion. Det här har skapat en rättsosäker miljö som påverkar individer på ett väldigt negativt sätt. Och det handlar inte bara om migrationslagarna, utan vi ser också en förskjutning i välfärd och ansvar. Människor hamnar snabbare i utanförskap samtidigt som vi ser att socialtjänsten gör hårdare bedömningar.

”Genom Unga Forum fick jag hjälp att söka pengar från socialtjänsten. Det var väldigt viktigt för mig, för jag behövde pengar till mat.”

Projektet har jobbat uppsökande, men också haft en öppen verksamhet dit barn och unga kunnat söka sig. I början, innan den öppna verksamheten var känd, krävdes många långa turer på stan. Bagher Koshar, som jobbat uppsökande, berättar att misstänksamheten var stor i början.

– Många trodde att vi var anlitade av Migrationsverket, eller var civilpoliser. Det tog tid att bygga upp förtroende, säger han.

Men allt eftersom blev fältarbetarna kända ansikten och fler och fler sökte sig till Unga Forums öppna verksamhet. Här har det funnits trygghet, värme och gemenskap. Man har lagat mat tillsammans och pratat.

– Vad den öppna verksamheten betytt? Den har betytt allt, utbrister en av ungdomarna som brukar komma hit.

Flera av de andra nickar instämmande.

– Här fick jag träffa andra i samma situation som jag. Och här fick jag hjälp och stöd. Ingen annanstans har jag blivit så väl behandlad som här. Om jag får stanna i Sverige ska jag ge tillbaka. Jag ska jobba med att hjälpa andra som behöver hjälp.

”Vi har förlorat fyra år. Hade vi fått en bra behandling 2015 hade vi kunnat gå i skolan, fokusera, utbilda oss. Man hinner mycket på fyra år, men allt som man kommer hit med kastas bort – att hamna i papperslöshet innebär att man förlorar allt. Vad kommer att hända de afghaner som är i min ålder – som hamnar på gatan? Jag hör många svenskar som frågar varför afghanska ungdomar ”hänger på gatorna” – det är för att vi inte har något liv här. Tänk vad mycket vi hade kunnat göra om vi fått utbilda oss?”

Ungdomarna som deltagit i projektet har fått individuellt stöd och rådgivning. Det juridiska arbetet har haft tre delar:

  • Uppehållstillstånd
  • Sociala rättigheter
  • Information och strukturell påverkan

Den första punkten har handlat om att se till att varje individ får en rättvis möjlighet att få stanna i Sverige.

– Det har handlat om att utreda vilka möjligheter att få uppehållstillstånd som finns. Det kan vara skyddsbehov som inte kommit fram, kanske för att man inte haft ett bra ombud, handlingar som tappats bort eller saker man inte vågat prata om, säger Anders Roos, en av projektets jurister.

Det kan också handla om att man fått jobb, och har rätt till arbetstillstånd. Eller att man fått en anknytning till någon i Sverige sedan man kom. En partner eller ett barn.

Den andra punkten handlar om att angripa den enorma utsatthet den innebär att leva som papperslös i Sverige. Att se till att varje individ får sina sociala rättigheter tillgodosedda. Ofta har det handlat om att följa med ungdomar till socialtjänsten, hjälpa till att föra fram argument och ta fram handlingar.

– I takt med att socialtjänstens bedömningar har blivit tuffare har det blivit svårare att navigera i systemet. Ett problem har varit att socialtjänsten kräver att man ska styrka att man vistas i kommunen, men många vågar inte ange en adress eftersom de vet att om polisen frågar socialtjänsten om var de finns måste socialtjänsten ange detta. Så trots att även den som befinner sig i Malmö utan uppehållstillstånd ska ha rätt till nödbistånd så är det i praktiken väldigt svårt att få. Där har vi kunnat styrka att personer vistas i kommunen, säger Anders Roos.

”I nästan tre månader bodde jag på gatan, och på soffor hos andra. När jag fick avslag på min ansökan om uppehållstillstånd hade jag en vecka på mig att lämna mitt boende. Jag hade ingenting, ingen plats, ingen mat, inga kläder. När jag kom till Unga Forum och fick prata med en som jobbar här bara grät jag. Efter en månad ringde han mig och sa att han fixat boende och skolplats. Nu har jag fått uppehållstillstånd genom nya gymnasielagen, men jag är orolig för att jag inte ska klara mig. Jag har gått i skolan sedan jag kom till Sverige, men jag har flyttat så många gånger så jag har inte kunnat få betyg. Nu måste jag klara studierna så att jag kommer in på ett yrkesprogram.”

Anders Roos lyfter också brottsutsatthet som ett stort problem bland ensamma barn och unga som lever som papperslösa. Eftersom de lever i en så utsatt situation råkar de lätt ut för kriminalitet, men de vågar inte anmäla. Risken att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare är också stor.

– Ibland har det räckt att vi ringt och sagt några väl valda ord så har lönen som hållits inne betalats ut.

Punkt tre, information och strukturell påverkan handlar mycket om att sätta sig in i lagar som är så snåriga att de som ska tillämpa dem knappast själva förstår dem. Tillsammans med andra organisationer har projektet tagit fram ett informationsmaterial om nya gymnasielagen. Parallellt med detta har man försökt skapa opinion kring de orimliga krav som den nya gymnasielagen ställer på de ungdomar som fått uppehållstillstånd genom den.

– Det migrationsrättsliga är över huvud taget inte anpassat till skolvärden. Kraven som ställs går inte att uppfylla eftersom de inte är anpassade efter skolornas ansökningssystem och så vidare. I lagen såg det enkelt ut, men det är allt annat än enkelt och vi är väldigt oroliga över vad som händer när de tillfälliga uppehållstillstånd som utfärdats snart går ut och ungdomarna inte kan uppfylla kraven, säger Anders Roos och fortsätter:

– Då står vi återigen med mängder av barn och unga som lever i papperslöshet. Att återvända till Afghanistan är inget alternativ. Det är bara att se på hur antalet dödade civila ökat för att förstå att säkerhetsläget inte är sådant att någon återvänder frivilligt, säger han.

Fotnot: Citaten i texten kommer från ungdomar som varit del i projektet.

Klart med ny direktor

Lena Wetterskog Sjöstedt anställs som direktor för Skåne Stadsmission.
– Vi är väldigt glada att få in Lenas kompetens och erfarenhet, säger Carina Brorman, ordförande Skåne Stadsmission.

Skåne Stadsmission är en idéburen organisation med över hundra års erfarenhet av socialt arbete för människor i utsatthet i Skåne.

2017 gick tidigare direktor Birthe Wallin i pension efter 25 år på posten. Under rekryteringstiden har Marie Hendra, Skåne Stadsmissions socialchef varit tillförordnad direktor. När stiftelsens ordförande Carina Brorman presenterar den nya direktorn är det med stark övertygelse om att Lena Wetterskog Sjöstedt kommer att ta organisationen framåt.

– Behovet av idéburen social omsorg och vård ökar i samhället och där har Stadsmissionen en viktig plats att fylla. Med Lena får vi nu en strategisk förstärkning i arbetet med att synliggöra det värde vi gör och skapa en långsiktig och hållbar framtid för våra verksamheter, säger hon.

”Spännande och viktigt uppdrag”
Lena Wetterskog Sjöstedt är socionom och har en bakgrund inom HR och hållbarhet. Hon kommer närmast från jobbet som chef för hållbarhetskansliet i Malmö stad och har tidigare varit stadsområdesdirektör för Stadsområdesförvaltning Söder samt konsult inom ledarskaps- och organisationsutveckling i privat och offentlig verksamhet.

– Det känns väldigt roligt att få bli en del av Skåne Stadsmission. Ett spännande och viktigt uppdrag som passar mitt värdebaserade ledarskap. Jag hoppas att min kompetens och mina erfarenheter ska komma till nytta och bidra till ett medmänskligare Skåne, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Fotnot: Direktor är den högsta chefstjänsten inom Stadsmissionen, organisatoriskt direkt underställd stiftelsens styrelse.

Livsberättargrupper minskar ångest och ensamhet hos äldre

Äldre personer som deltar i samtalsgrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Många känner också en större tilltro till framtiden och de var mer tillfreds med sina möjligheter att fortsätta åstadkomma saker i livet. Det visar en studie som Sveriges Stadsmissioner genomfört tillsammans med Linnéuniversitetet.

Syftet med beforskningen av projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa var att undersöka hur deltagande i samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, påverkar upplevd ensamhet, ångest, depression, hälsa och livskvalitet hos äldre personer.

Studien visar att äldre som utökat sitt sociala nätverk genom att delta i livsberättargrupper upplever minskad ångest och ensamhet. Drygt hälften känner också en större tilltro till framtiden. Samtliga som intervjuades beskrev positiva erfarenheter av deltagandet i livsberättargrupper och 97 procent av deltagarna skulle rekommendera en vän att delta.

Under samtalsträffarna ventilerades både sorg och glädje. Deltagarna upplevde att det varit viktigt att man fått berätta om positiva händelser också. Man hade varit med om så mycket roligt och kunde känna sig nöjd med det liv man levt. Deltagarna beskrev även att de kunde se på tidigare händelser i livet på ett annat sätt nu när de fått lite distans till det.

– För många deltagare har träffarna haft livsavgörande betydelse och det är roligt att så många fortsätter att träffas på egen hand efter avslutade samtalsgrupper, säger Marie-Louise Söderberg, projektledare, Sveriges Stadsmissioner.

Metoden som använts i livsberättargrupperna har tidigare testats inom det så kallade HÄLP-projektet vid Karolinska Institutet. Där erbjöds samtalsgrupper för äldre personer som var i riskzon för depression.

– Tidigare studier har visat samband mellan ensamhet och såväl fysisk och psykisk ohälsa som dödlighet. Att hitta effektiva metoder som erbjuder äldre en social gemenskap och ett sammanhang för att lindra eller förhindra ensamhet är därför angeläget. Att erbjuda samtalsgrupper, så kallade livsberättargrupper, med ett strukturerat upplägg är en relativt enkel och kostnadseffektiv insats som kan bidra till att lindra ensamhet hos äldre, säger Ulla Peterson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet Kalmar.

Konferens 9 maj
Resultaten från projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa kommer att presenteras under konferensen ”Hjälp till att synliggöra och förebygga äldres ensamhet”, som arrangeras av Sveriges Stadsmissioner med finansiering av Postkodlotteriet, den 9 maj i Stockholm. Deltagare från studien finns på plats, Gunilla Röör och Åke Lundqvist från Stadsteatern kommer att läsa ett urval av livsberättelser från skriften ”Livet – värt att dela” som beskriver projektet och deltar gör även Barbro Westerholm, riksdagspolitiker, och Dagny Carlsson, bloggare.

Om projektet Äldres existentiella och psykiska hälsa
Hösten 2016 startade Sveriges Stadsmissioner projektet “Äldres existentiella och psykiska ohälsa”, tillsammans med Föreningen Mind och S:t Lukas och med finansiering av Svenska Postkodlotteriet. Syftet var att förebygga depression, ge ökad mening och delaktighet i livet för äldre som är ensamma. Livsberättagrupperna testades som modell först av Stockholms Stadsmission och när man såg att den var framgångsrik togs modellen vidare till andra stadsmissioner och även andra organisationer.
Deltagarna i livsberättargrupperna var i åldrarna 62-95 år och totalt har 31 livsberättargrupper genomförts av Stadsmissionen under perioden 2017 – 2018. Samtalsgrupperna har genomförts på åtta orter runtom i landet: Stockholm, Linköping, Uppsala, Västerås, Göteborg, Malmö, Kalmar och Eskilstuna. I utvärderingen fick deltagarna besvara en enkät före och efter deltagandet samt efter sex månader. Individuella intervjuer genomfördes också med elva deltagare.

Om Sveriges Stadsmissioner:
Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige, och består av de lokala stadsmissionerna i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro. På Stadsmissionens öppna mötesplatser välkomnas man med en värmande måltid, gemenskap, möjligheten att vila och tvätta sig. Du erbjuds vägledning ut ur din utsatta situation. För äldre finns mötesplatser, livsberättargrupper och äldreboende – det ser litet olika ut på olika orter.

Om PostkodLotteriet:
Svenska Postkodlotteriet är ett av Sveriges mest populära lotterier med nära en miljon kunder. Under varumärket finns även bingo och skraplotter online och en rad populära tv-program, bland annat Postkodmiljonären som sänds i TV4. Överskottet från Postkodlotteriets produkter går till fler än 50 ideella organisationer och effekten av medlen kommuniceras via #postkodeffekten. Sedan starten 2005 har Postkodlotteriet genererat 9,4 miljarder till välgörenhet och samtidigt gjort fler än 1 000 svenskar till miljonärer. Operatörsbolag för Svenska Postkodlotteriet är Novamedia Sverige AB som också äger konceptet.

EU-projekt ska motverka hatbrott mot utsatta EU-medborgare

Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders inleder ett samarbete för att synliggöra och motverka hatbrott mot romska EU-medborgare i Malmö.

”Han kommer varje morgon och varje kväll, på väg till och från jobbet. Jag skäms för att berätta vad han kallar mig. Han visar fula tecken och spottar på mig. Detta har pågått i mer än tre år nu. Jag är rädd att han en dag gör något värre.”
Kvinna, 50 år, besökare på Crossroads Malmö

Sedan Skåne Stadsmission startade Crossroads, ett råd- och stödcenter för utsatta EU-medborgare i Malmö, 2015 har det stått klart att gruppen är hårt drabbad av olika typer av övergrepp.

– Vi har kunnat se en bred och systematisk diskriminering av romska EU-medborgare som försörjer sig i Malmös gatumiljö. Hatbrott, både i form av tal och handling, förekommer som den röda tråden i flertalet av berättelserna vi tar del av, säger Adriana Holmberg Milea, projektkoordinator på Skåne Stadsmission.

Redan för två år sedan var omfattningen så stor att Skåne Stadsmission bestämde sig för att dokumentera dessa händelser specifikt.

Få övergrepp anmäls

– Vi kan se att dessa övergrepp begås regelbundet av såväl privatpersoner som personer i tjänst, så som parkeringsvakter, ordningsvakter, poliser och andra myndighetsrepresentanter, säger Adriana Holmberg Milea.

Det är anmärkningsvärt hur få av dessa hatbrott som anmäls, vilket är ett problem på flera plan. Om ett brott inte registreras så kan det inte utredas och offren får därför ingen upprättelse. Därtill räknas det inte in i den officiella statistiken vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att få en korrekt uppfattning av omfattningen av övergreppen.

För att få till en ändring startar Skåne Stadsmission nu, tillsammans med Civil Rights Defenders, ett EU-projekt med syfte att belysa och motverka hatbrott riktade mot utsatta EU-medborgare av romskt ursprung, som befinner sig i Malmö och försörjer sig i gatumiljö.

Syftet med projektet är att:

  • kartlägga och aktivt bemöta de fördomar som oftast utgör grunden för hatbrott mot just romer från andra EU-länder.
  • öka kännedomen hos lokala myndigheter och rättsaktörer om de hatbrott som riktas specifikt mot just denna målgrupp.
  • öka anmälningsbenägenheten och rättsförtroendet hos de drabbade.

– Civil Rights Defenders har under en längre tid arbetat för utsatta EU-medborgares rättigheter och ser samarbetet med Crossroads i Malmö som en unik möjlighet att fördjupa arbetet i konkreta handlingar. Samtidigt kommer arbetet kunna ge kunskap som bidrar till att åter lyfta frågan om brister i respekten för dessa personer rättigheter, något som Sverige fått återkommande kritik för från FN, säger Katri Linna, människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Läs mer om projektet här!

FAKTA:

Crossroads är ett råd- och stödcenter för utsatta EU-medborgare. Förutom att tillgodose de mest akuta basbehoven i form av mat, kläder och möjlighet att duscha så har Crossroads drivit det vi kallar för Infodesk, en bred rådgivningsverksamhet som består av dels generell information om hur det svenska samhället fungerar, dels specifikt ge våra besökare svar på relevanta frågor som rör kontakten med arbetsgivare, myndigheter, rättsinstanser och vårdgivare. Vid sidan har vi också drivit mer tidskrävande fall som rört diskriminering och andra former av övergrepp på individ- och gruppnivå.

Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation som är politiskt och religiöst obunden. Vi försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker människorättsförsvarare som är utsatta för risker. Vi är aktiva i Sverige och de länder i världen där respekten för mänskliga rättigheter är som sämst.

Inom ramen för verksamheten i Sverige bedriver Civil Rights Defenders ett arbete för minoriteters rättigheter och mot hatbrott och diskriminering, till exempel arbetar vi för att stärka skyddet för utsatta EU-medborgares rättigheter.