När det är som värst behövs vi som mest

/i , , /av

Coronaviruset påverkar oss alla, men framförallt drabbar det människor som redan lever i utsatthet. För hemlösa, äldre och barnfamiljer i fattigdom är läget akut. Skåne Stadsmission ställer om sina verksamheter, istället för att ställa in. Allt för att kunna hjälpa samhällets mest utsatta under utbrottet av covid-19.

Med anledning av den rådande pandemin gör vi på Skåne Stadsmission vårt yttersta för att kunna ge akut hjälp till behövande människor. Läget förändras ständigt och vi följer utvecklingen och de råd som kommer från Folkhälsomyndigheten. Men en sak är säker, och det är att vi behövs, nu kanske mer än någonsin!

Våra öppna verksamheter är prioriterade för att människor ska fortsätta ha tillgång till akut hjälp i form av mat, kläder och vila/boende.

Vi håller våra öppna mötesplatser öppna, men med extra fokus på hygien och begränsade kontaktytor mellan såväl medarbetare som gäster och deltagare. Vi ser naturligtvis också till att vi aldrig är för många personer i lokalerna.

Detta är en del av det stöd vi ger:

  • Vi bjuder på frukost på Café David i Kristianstad och Malmö samt Crossroads i Malmö. Vi har glesat ut mellan borden och begränsar antalet personer i lokalen. Vid misstänkt smitta kontaktas kommunens socialtjänst som kan tillhandahålla tillfälliga platser i isoleringsboende.
  • Vi serverar som vanligt lunch för 30 kr på Café David i Kristianstad och Malmö. Vi har glesat ut mellan borden och begränsar antalet personer i lokalen.
  • Vi ger möjlighet att duscha och byta kläder.
  • Hos oss finns personal som lyssnar och sjuksköterska och kurator redo att ta hand om den som är orolig. Tandläkarmottagningen har öppet och använder naturligtvis skyddsutrustning i patientnära kontakt.
  • Vi delar som vanligt ut matkassar till barnfamiljer och ungdomar. Vi begränsar antalet personer i lokalen och arbetar aktivt för att undvika köbildning och folksamling. Volontärer bistår med hemkörning för den som är i karantän eller i riskgrupp. Läs mer här.
  • Vi håller Nattjouren i Kristianstad öppen för dem som akut behöver tak över huvudet. I samråd med Smittskydd Skåne har bedömningen gjorts att det går att hålla tillräckligt avstånd, samt att verksamheten är så viktig att den behöver vara öppen.
  • Vi driver tillsammans med andra organisationer två värmestugor där människor kan komma undan vinterkylan nattetid. Värmestugan är ett samarbete med Malmö stad. Läs mer här.
  • Möjlighet att bok tid för stöd och råd till barn, unga och familjer.
  • Juridisk rådgivning per telefon eller bokade möten.
  • Ungdomsträffar med begränsat antal personer, för att ge råd och stöd till unga utan en trygg plats att vara. Personer som har en trygg plats att vara på uppmanas att stanna hemma och kontakta oss per telefon eller digitalt.
  • Studiehjälp för den som behöver stöd med läxor eller skoluppgifter.

Deltagare som känner sjukdomssymtom ombedes att stanna hemma, om det är möjligt, eller kontakta oss via telefon: 040-664 22 40. Behöver du stöd? Här kan du hitta mer information om våra verksamheter!

Behöver du någon att prata med? Vår kurator är plats under arbetsveckan, och nås på telefon: 040-664 22 48 Utanför arbetstid kan du ringa Röda Korsets stödtelefon. Mer information här!

Information från Malmö stad

Information från Kristianstads kommun

Information från Helsingborgs stad

 

VILL DU HJÄLPA TILL? 

Vi behöver resurser för att kunna ställa om och ställa upp. Alla bidrag är värdefulla. Swisha till 900 32 52 eller se fler sätt att ge under ”Ge stöd”. Vill du vara volontär och hjälpa till på pluggstugan eller köra ut matkassar kan du mejla volontar@skanestadsmission.se.

Ny modell ska ge hemlösa barnfamiljer en fast bostad

/i , , /av

Bostadsfrågan har blivit akut i Sverige. Bostadsmarknaden präglas av ojämlikhet och många faller utanför. Det vill vi ändra på. Tillsammans med forskaren Martin Grander vid Malmö universitet, Rädda Barnen och AFRY har vi tagit fram modellen ”Barns bostad först” för att motverka hemlöshet för barnfamiljer. En modell som Malmö stad nu vill titta närmare på. 

Över 15 000 barn i Sverige lever i hemlöshet och allt fler familjer drabbas. I Sverige har vi länge varit vana vid att se sociala problem som en orsak till hemlöshet. Det vi nu i allt större utsträckning ser är att människor utan annan problematik än en svag ekonomi drabbas av hemlöshet och att själva hemlösheten i sig leder till sociala problem som till exempel psykisk ohälsa.

Konsekvenserna är allvarliga: att inte ha ett stadigvarande hem begränsar barns möjlighet att klara av skolan, ha en meningsfull fritid, skapa relationer och upprätthålla rutiner för mat, lek och vila. En dålig start i livet minskar möjligheterna till god hälsa och arbete i vuxen ålder. Bostadskrisen i Sverige står i vägen för tillväxt och riskerar att cementera en negativ utveckling för individer, familjer och samhället.

Samarbete mellan en rad aktörer
Projektet Barns bostad först är ett samarbete mellan Malmö universitet, Skåne Stadsmission, Rädda Barnen och AFRY. Dessutom har Malmö stad, Göteborg stad, privata och kommunala fastighetsägare, Kronofogdemyndigheten och Länsstyrelsen medverkat i projektet.

– Jag tycker Barns bostad först är ett väldigt bra exempel på hur forskning kan göra skillnad i praktiken, genom samverkan med aktörer som har praktisk och empirisk kunskap om fältet, säger Martin Grander, som är föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.

– Vi studerar, analyserar, delar kunskap och opinionsbildar och vill med vår forskning arbeta för en mer jämlik och socialt hållbar bostadsförsörjning i Sverige, säger Martin Grander,

”Behövs forskning om metoder och tillvägagångssätt som ger effekt”
Lena Wetterskog Sjöstedt är direktor på Skåne Stadsmission. Organisationen möter barnfamiljer som flyttar mellan tillfälliga boenden, människor som desperat söker tak över huvudet och människor som försöker få stöd och hjälp utan att lyckas hamna rätt i systemen.

– Mål 17 i Agenda 2030 är en nyckel för en hållbar utveckling i Malmö, Skåne, Sverige och världen. Vi ser samverkan mellan samhällets olika parter – idéburen verksamhet, näringsliv, offentlig sektor, politik och akademi – som enda framkomliga väg. Vi arbetar för ett samhälle där människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter och utnyttja sin egenmakt. Därför behövs forskning kring vilka metoder och tillvägagångssätt som faktiskt ger den effekten och därför behöver dessa områden ständigt beforskas, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Ny modell färdig att använda
Projektet Barns bostad först slutredovisades till Vinnova i augusti 2020 med förslag på lösningar både på kort och lång sikt. På kort sikt föreslogs att alla barnfamiljer i hemlöshet skulle garanteras en bostad från dag ett och under tre månader med individuellt anpassat stöd med målet att familjerna efter tre månader har en långsiktigt hållbar boendelösning. På lång sikt föreslogs en socialt hållbar bostadspolitik med ett politiskt ramverk som ser bostaden som en social rättighet.

Barns bostad först bygger på den beprövade modellen Bostad först, och går ut på att ge förtur till hemlösa barnfamiljer. Genom ett förstahandskontrakt samt individuellt anpassat stöd och kontakt med berörda sociala parter, ska hemlösa barnfamiljer få en fast bostad och ett tryggare liv.

– Modellen är färdig att implementeras inom ramen för svensk lagstiftning, givet att finansiering finns, säger Martin Grander.

– Inom områdena bostadsutveckling och socialt arbete vid Malmö universitet finns modiga forskare som ifrågasätter systemen och olika förhållningssätt. Det behövs för att vi ska komma vidare med alla barns rätt till en bostad. Därför känns det extra roligt att gå in i detta tillsammans, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Malmö stad vill titta närmare på modellen
Nu har arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö stad beslutat att titta närmare på modellen för att motverka hemlöshet bland barnfamiljer.

– Vi vill få olika intressenter och samhällsaktörer att prova modellen. För satsningen behövs förstahandskontrakt hos en fastighetsägare som godkänner försörjningsstöd som inkomst. Och så behöver vi hitta finansiering för våra stödinsatser för eget boende, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

– Genom Barns bostad först kan Malmö stad nu visa att man är beredd att göra en social investering för nästa generation, tillägger hon.

Om Skåne Stadsmission startar en verksamhet enligt Barns bostad först kan Malmö stads roll i projektet exempelvis vara att i samarbete med aktörerna erbjuda arbetsmarknadsinsatser till deltagande familjer.

AB Småland + Skåne Stadsmission REMAKE = Sant

/i /av

På måndag lanseras en helt unik klädkollektion i ett nytt spännande samarbete mellan AB Småland och REMAKE Skåne. Den cirka 100 plagg stora kollektionen är början på något större!

– Vi har så många beröringspunkter att detta bara är en start. Tanken med REMAKE, att återbruka gamla plagg och textilier och dessutom göra det som ett socialt företag där människor kan arbetsträna och komma tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning eller arbetslöshet, är mitt i prick för oss, säger Bruno Bergenholtz, AB Småland.

Bruno är mannen bakom butiken och livsstilskonceptet och när han kontaktade Christel Breum, ansvarig för Skåne Stadsmissions second hand-butiker och återbruksvarumärke REMAKE, var det som att han läst hennes tankar.

– Jag hade en lista i huvudet med aktörer i Malmö som jag ville samarbeta med, och AB Småland fanns så klart i topp. Jag hade bara inte hunnit kontakta Bruno ännu, säger Christel Breum som kom till Skåne Stadsmission 2019, efter en lång karriär på H&M.

Bara återbruk

Kollektionen som släpps på måndag, 29 mars 2021, består av unika plagg, helt sydda av återbrukat material. Plaggen är av modell herr, dam och unisex och mönstren har tagits fram i samarbete mellan Bruno Bergenholtz och REMAKES Vanja Hultberg. AB Smålands vision är att vara ett livsstilskoncept där det oväntade möter det traditionella. Redesignad heminteriör och mode blandas med nydesignat i ekologiskt eller återvunnet material.

– Vår ambition är att erbjuda en inspirerande mötesplats med en kreativ atmosfär där alla känner sig välkomna. Det rimmar oerhört väl med Skåne Stadsmissions vision om ett medmänskligt Skåne, säger Bruno Bergenholtz.

Arbetsträning i kreativ miljö

Christel Breum berättar att REMAKE är Skåne Stadsmissions eget klimatsmarta varumärke.

– Främst produceras kläder och accessoarer, men vi klär också om en del möbler och syr upp profilprodukter åt företag på beställning. Våra snygga och funktionella produkter tillverkas lokalt, tillsammans med personer i arbetsträning. När du handlar REMAKE bidrar du alltså både till ett bättre klimat och ett socialt hållbart samhälle, säger hon.

För att kunna erbjuda bra arbetsuppgifter till människor med olika förutsättningar och kunskap ser Skåne Stadsmission till att det finns olika svårighetsgrad i tillverkningsprocessen, vilket gör att människor med olika kunskap och bakgrund kan arbetsträna. Vinsten vid försäljning går till att finansiera Skåne Stadsmissions sociala verksamheter för människor i hemlöshet och fattigdom i Skåne.

Genom att återanvända, laga eller göra om produkter och material som annars skulle gå förlorade ges materialet eller produkten en andra chans. På så sätt värnas miljön. 

– När nya produkter tas fram utgår vi alltid från material som skänkts. Materialet och fantasin bestämmer vad det blir, och att få in AB Småland i denna kreativa process känns oerhört givande, avslutar Christel.

Nytt affärsråd för ökat samarbete mellan näringsliv och idéburen sektor

/i /av

Ett medmänskligt och socialt hållbart Skåne är ett gemensamt ansvar för alla som verkar i regionen. Därför är det med stor glädje som Skåne Stadsmission presenterar sitt nya affärsråd, där flera skånska näringslivsprofiler finns med för att bidra till en positiv framtid för fler människor.

– Idéburen sektor har många fördelar när det gäller sociala tjänster och sociala företag. I dagsläget har icke vinstdrivna och idéburna organisationer som Skåne Stadsmission en väldigt liten andel av Sveriges välfärdstjänster. Vi är övertygade om att våra sociala verksamheter har ett stort mervärde för de människor som kommer till oss, och därför behöver vi också bli mer affärsmässiga och konkurrenskraftiga så att vi kan göra mer för fler, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Som ett led i organisationens utveckling och i takt med att allt fler företag i regionen visar genuint intresse för social och miljömässig hållbarhet, har Skåne Stadsmissions affärsråd skapats. Det är Alumni, nordens ledande företag inom chefs- och talangförsörjning samt utveckling, som står bakom rådets sammansättning, där representanter för flera branscher och kompetenser samlats. Alumnis arbete har skett pro bono.

– För oss har det varit spännande att se vilka behov en organisation som Skåne Stadsmission har och hitta rätt personer till det här sammanhanget. Vi är mycket nöjda med resultatet och ser att alla rådets ledamöter både kommer att ha mycket att bidra med och själv få värdefull kunskap och insikter genom arbetet i rådet, säger Lars Navéus, partner och konsult på Alumni, som själv är en av rådets sju ledamöter.
I övrigt består rådet av Filip Bucin, advokat och medgrundare MAQS Advokatbyrå, Lars Ljungälv, vd Bergendahls-sfären, Kristoffer Valiharju, vd CDON, Ulrika Hallengren, vd Wihlborgs, Sofia Götmar-Blomstedt, vd PWC Sverige och Henrik Hjalmarsson, vd Inwido.

Just nu ringer vi kanske till dig

/i /av

Anledningen till att vi ringer är enkel: så länge människor lever i fattigdom och utsatthet så är det vårt uppdrag att göra allt vi kan för att finnas till hands. Vi är tacksamma att det finns privatpersoner som vill stödja vårt arbete.

Vi arbetar med Prorespektera Kommunikation, ett externt telemarketingföretag som vi har ett långsiktigt samarbete med och stort förtroende för. Om du får ett samtal så kommer de alltid att presentera sig och berätta att de ringer på uppdrag av Skåne Stadsmission.

Vi ringer från telefonnummer 040-622 92 92.

Har du frågor angående vår telemarketing kontakta Emilia Johansson: emilia.johansson@skanestadsmission.se.

Goda nyheter i migrationsärenden

/i , /av

Migrationsverket prövar nu flera ungdomars ansökningar om förlängt uppehållstillstånd på nytt. Detta efter att bland andra Skåne Stadsmissions jurist överklagat tveksamma beslut.

Oklarheterna kring den så kallade gymnasielagen är många, och Skåne Stadsmission har vid flera tillfällen lyft fram de orimliga och ibland omöjliga krav som ställs på ungdomar som redan lever i en utsatt situation. Att klara studier och sedan krav på en varaktig anställning utan stöd till basbehov som boende och mat är bara en del – dessutom har det varit väldigt svårt för ungdomarna att få klara besked om vilka utbildningar som varit godkända, något som även myndigheter och skolor haft svårt att reda ut.

– Vi har lagt mycket kraft på att reda ut oklarheter i lagtexten, och sedan arbetat intensivt med att stötta såväl skolor som myndighetsrepresentanter men framförallt ungdomarna själva i att förstå denna snåriga lag, säger Anders Roos, jurist på Skåne Stadsmission och en av de personer som är mest insatta i lagen.

Anders Roos, jurist på Skåne Stadsmission. Foto: Mikael Jägerskog

Efter att ha beviljats uppehållstillstånd i 13 månader enligt den så kallade nya gymnasielagen var det många ungdomar som fick avslag när de sedan ansökte om förlängt uppehållstillstånd. Inte sällan var det för att ungdomarna inte studerade på ”rätt” utbildning.

– Detta var något som vi tidigare varnat om. Kunskapsbristen om vilka utbildningar som ger rätt till förlängning har varit utbredd hos viktiga aktörer. Dessutom har förutsättningar för många ungdomar – oaktat egna prestationer – gjort det nästintill omöjligt att hinna påbörja en sådan utbildning innan ansökan om förlängning.

Anders berättar att han därför sedan våren 2020 försökt få Migrationsverket att pröva nya ansökningar om förlängt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen för ungdomar som fått ett slutgiltigt avslag på sina ansökningar, men därefter lyckats komma in på ”rätt” typ av utbildning. Migrationsverket har inte velat pröva dessa ansökningar med motiveringen att det inte är möjligt när ungdomarna har gällande utvisningsbeslut. Istället har ansökningarna behandlats som så kallade verkställighetshinder, vilket gjort att besluten inte kunnat överklagas.

Nu har dock Migrationsöverdomstolen avgjort ett vägledande mål i vilket det konstaterades att Migrationsverket inte kan avvisa en ansökan om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen för att den kommit in efter att tidigare uppehållstillstånd löpt ut. Detta avgörande har även fått betydelse för frågan om en ny ansökan om förlängning enligt gymnasielagen.

– Migrationsöverdomstolens förtydligande har lett till att Migrationsverket nu tagit emot och prövar flera nya ansökningar om förlängt uppehållstillstånd som jag hjälpt ungdomar att skicka till Migrationsverket. Detta är väldigt goda nyheter eftersom det innebär att ungdomar som beviljades uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen men sen fick ett slutgiltigt avslag på sin förlängningsansökan kan få en ansökan om förlängning prövad på nytt om de nu studerar på en utbildning som ger rätt till förlängt uppehållstillstånd, säger Anders Roos.

Skåne Stadsmission värnar sina deltagares integritet. Därför har personerna på bilden inget med texten att göra. Bilden i topp är tagen av Apelöga bildbyrå.

Skåne Stadsmission planerar social matbutik i Malmö

/i , /av

Utveckling av Skåne Stadsmissions matbank ska minska matsvinnet och motverka matfattigdom. Sedan 2018 har Skåne Stadsmission omfördelat cirka 200 ton överskottsmat per år till människor som lever i utsatthet. Med nästan två miljoner kronor i stöd från Kavli ska verksamheten nu utvidgas och vidareutvecklas med en social matbutik.

– Genom bidraget från Kavli kan vi stärka kapacitet i vår matbank och dessutom öppna en matbutik för människor som lever i fattigdom. Det känns fantastiskt bra, inte minst när vi ser hur matfattigdomen i Skåne ökar, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Foto: Christian Andersson/Apelöga

Uppskattningsvis når stadsmissionen 750 personer som lever i matfattigdom varje vecka, med bland annat frukostservering och matkasseutdelning, men behovet i Skåne och Malmö är mycket större.

Kavlifonden äger och delar ut hela överskottet från Kavli, Planti och flera andra kända varumärken till välgörande ändamål. I Sverige har Kavlifonden sedan 2018 stöttat Göteborgs matcentral och Uppsala Stadsmission.

– Som en del av utvecklingen av vårt engagemang i Sverige är det nu glädjande att också utöka stödet till att omfatta Skåne Stadsmission och deras goda arbete, säger vd för Kavlifonden, Inger Elise Iversen.

I Skåneregionen finns några av Sveriges största livsmedelsproducenter. Det finns därför en stor potential att få in mer mat och bidra till att minska matsvinnet, genom att utveckla Skåne Stadsmissions matbank.

Alireza Mobasheri, enhetschef Sociala företag Foto: Dick Svedenborn

– För att kunna omfördela en större andel överskottslivsmedel till människor i social och ekonomisk utsatthet behöver vi utveckla logistiken i matbanken med ännu ett kylrum och en kylbil, berättar Alireza Mobasheri, enhetschef Sociala företag.

Matbanken ska samarbeta med andra ideella aktörer

Trots att det finns olika små ideella aktörer som arbetar med olika former av matsvinnshantering, som till exempel matkasseutdelning, ser Skåne Stadsmission att insatserna kan effektiviseras, genom samordning. Genom att utveckla matbanken vill Skåne Stadsmission erbjuda fler aktörer att få mat till sina insatser samt säkerställa att maten de får uppnår kraven om till exempel spårbarhet.

– Vår befintliga matbank tar hand om matsvinn från livsmedelskedjor och delar med hjälp av insamlade matvaror, och med pengar från privatpersoner och företag, ut matkassar till barnfamiljer och unga i Malmö, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

– Att utveckla och utöka detta med en social matbutik, Matmissionen, innebär att familjer själva kan välja den mat de behöver och vill ha. En viktig del i vårt arbete är stödet för långsiktig förändring – en frukost, eller en matkasse, är aldrig bara det, utan kombineras med professionellt stöd och rådgivning. På det här sättet kommer vi också att ha möjlighet att hjälpa fler människor och det är viktigt eftersom efterfrågan i dagsläget är större än vår kapacitet, fortsätter hon.

Nya distributionskanaler – en social matbutik som ska bidra till ökad egenmakt!

Skåne Stadsmission kommer under slutet av 2021 att öppna en Matmissionen Mini livsmedelsbutik. Matmissionen är ett butikskoncept som går ut på att mat som annars skulle ha gått till spillo tas tillvara och säljs i en social butik där medlemmar får handla för en kraftigt reducerat pris. Konceptet utvecklades av Stockholm Stadsmission tillsammans med Axfood.

Matmissionen Mini bidrar till ökad egenmakt eftersom medlemmarna själva väljer vilken mat de vill köpa och äta. Genom att vara betalande kund, kan man också ställa krav på kvalitet och service. Matmissionen mini bidrar även till minskad matfattigdom och ökat välmående.

– Kavli är ett annorlunda företag. Vårt enda syfte är att skapa värden för goda ändamål, vilket innebär att hela vårt överskott delas ut till projekt som gör vår värld lite bättre att leva i. Därför är vi särskilt glada över bidraget till Skånes Stadsmission och deras projekt att både minska matsvinnet och se till att överbliven mat kommer utsatta människor tillgodo, säger Gerhard Bley, vd på Kavli Sverige.

– Matsvinn har länge varit en viktig fråga för oss på Kavli och tillsammans med Stadsmissionen ges nu möjlighet att kombinera den ambitionen med att vara en god samhällsaktör och värna om de som behöver mat kanske allra mest, säger Bley.

I projektet kommer Skåne Stadsmission att ge stöd för att främja deltagarnas långsiktiga förändring, det kan t.ex. handla om samtalsstöd och rådgivning. Projektet kommer att bidra till minskade inköpskostnader av mat för Skåne Stadsmissions och andra aktörers sociala verksamheter, på så sätt kan resurserna istället användas mer effektivt för att stödja målgruppen i sociala verksamheter.

– Matmissionen är ett koncept som har utvecklats av Stockholm Stadsmission tillsammans med Axfood, och vi har länge velat göra en liknande satsning. Därför är det här bidraget så viktigt för oss, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Arbetsintegration

Foto: Christian Andersson/Apelöga

Matbanken och Matmissionen är också en arbetsplats, där Skåne Stadsmission kommer att fortsätta att jobba med arbetsintegration. Genom att öka utbudet av arbetsträningsplatser till människor med psykisk, fysisk och/eller psykosocial funktionsnedsättning kommer projektet bidra till att målgruppen kommer närmare arbetsmarknaden.

 

Läs mer om Matfattigdom här.

Är du privatperson och vill stötta arbetet mot matfattigdom? 
När du skänker gåvan En matkasse till oss bidrar du till att vi kan dela ut mat till behövande familjer. Det är oerhört mycket värt! Vi strävar efter att allt vi gör ska vara hållbart och att den hjälp vi ger ska vara långsiktig. Alla gåvor hos oss är symboliska gåvor, de bidrar till vår verksamhet och är en del av allt det vi gör. En matkasse är så mycket mer än själva maten. Den kommer med ett mänskligt möte som också innebär rådgivning och annat stöd. Den mat vi tar hand om, och som livsmedelsföretag annars hade varit tvungna att kassera, är en stomme i vår matservering. Det är vårt bidrag till en hållbar livsmedelshantering och en viktig del i vårt arbete mot matfattigdom. Men maten vi omdistribuerar, från matsvinn till att mätta hungriga, räcker inte – vi behöver komplettera med varor och vi behöver resurser för att förvara, packettera, transportera, dela ut och ge socialt stöd.
Därför är din gåva oumbärlig för att vi ska kunna fortsätta dela ut matkassar!

Köp gåvokortet Matkasse här!

Oroande signaler om boendebistånd i Malmö – Barn och vuxna drabbas

/i , , , /av

Skåne Stadsmission känner stor oro över hur de skärpta riktlinjerna för boendebistånd drabbar såväl barn som vuxna, och har med anledning av rapporten från SSR skickat en kompletterande skrivelse till politikerna för att berätta om vad vi ser.

I slutet av januari slog personal på socialtjänsten, via fackförbundet Akademikerförbundet SSR, larm om vad de anser är negativa konsekvenser av stadens nya skärpta riktlinjer för boendebistånd. Detta är något som Skåne Stadsmission vittnat om tidigare, så sent som i höstas i samband med att hemlöshetskartläggningen med statistik över antalet hemlösa i Malmö presenterades.

Vi vill att förvaltningsledningen och politikerna i nämnden ska ha hela bilden klar för sig och har därför nedan samlat aktuella exempel som vi ser i våra olika verksamheter, såväl i vår rådgivning för barnfamiljer och unga som i vårt stödboende, i vår frukostservering och på värmestugan som vi driver med andra organisationer i samarbete med Malmö stad.

”Som civilsamhällesaktör i Malmö känner vi ansvar för att konstruktivt bidra till att människor som lever i utsatthet får den hjälp och det stöd som de har rätt till, och som varje människa bör kunna förvänta sig i ett välfärdssamhälle som Sverige. Det handlar om vilket samhälle vi vill skapa tillsammans.
Vi vet att hemlöshet är en komplex fråga där lösningen ofta kräver flera olika insatser. Men ska vi få en långsiktig hållbar utveckling och en stad där inget barn lever i hemlöshet, så krävs det att många samhällsaktörer arbetar tillsammans. Skåne Stadsmission, med lång och gedigen erfarenhet av att möta människor som lever i utanförskap, vet att det går att hitta kloka lösningar för den som vill – och vi gör det gärna tillsammans med Malmö stad. Vi tror att politikerna i nämnden är eniga med oss om att det som vi och många andra vittnar om i detta ärende inte är värdigt det Malmö vi vill leva och verka i.”

Så skriver Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission, i skrivelsen till nämnden.

Här kommer ett antal aktuella exempel, avidentifierade och ibland något modifierade av integritetsskäl, för att tydliggöra den verklighet Skåne Stadsmission möter idag:

• En person blir av olika omständigheter i livet av med sitt boende. Personen saknar socialt kontaktnät och har ingen att bo hos tillfälligt. Eftersom personen inte anses ha någon social problematik kategoriseras hen som strukturellt hemlös och anses därför själv kunna lösa sin situation. Då inga andra alternativ finns hamnar personen till slut på värmestugan. I samtal med personal konstaterar personen att det ”kanske hjälper att börja missbruka” för att hamna i kategorin socialt hemlösa och därmed ha annan rätt till hjälp.

• Ung kvinna med ett barn där mamman har upplevt våld, som barnet bevittnat, beviljas stödboende i vårt boende. Barnet är aktuellt hos barn och familj och mamman har ett stort stödbehov i att strukturera upp vardag och tillvaron för henne och barnet. Hotbilden minskar och familjen bedöms då som strukturellt hemlös. Mamman får en vecka på sig att flytta. Vart hon och dottern ska hamna får hon reda på tre dagar innan flytt. Nu får de bistånd för boende en vecka i taget. Kvinnan får från socialtjänsten reda på att om hon missar att lämna information om de lägenheter hon söker varje vecka så hamnar hon och dottern på gatan. De placeras i en liten etta utan stöd från personal i ett stökigt hus där det bor många med beroendeproblematik. Efter flytten ringer kvinnan nästan dagligen till personal på vårt stödboende och uttrycker att de känner sig otrygga.

• Ung person utan familj, med psykiatrisk diagnos, saknar ordnad ersättning/ekonomiskt bistånd men får avslag på boende och bor runt där hen bäst kan, vilket utöver sjukdom skapar stress, oro och svårighet att få ordning på rutiner och livet.

• Person som beviljats bistånd under två och ett halvt års tid fick i december 2020 besked om uppsägningsbeslut, på grund av ny bedömning av hens situation. Det som tidigare bedömts som social hemlöshet bedömdes nu som strukturell. Hen fick veta att hen skulle flytta ut veckan därpå. Personen befinner sig nu i akut hemlöshet och söker boende natt för natt. För att få möjlighet att bli beviljad en akutlösning för natten behöver hen visa kontoutdrag och en lista på sökta boende varje dag för socialsekreteraren. Hen har ett läkarintyg som styrker hens psykiska sårbarhet med upprepade depressioner, ångest och livsleda. Läkaren bedömer hens psykiska ohälsa som kronisk vilket bland annat ger sig i uttryck i en nedsatt koncentrationsförmåga, motivationssvårigheter samt en kraftig nedsatt initiativförmåga. Men socialtjänsten har – vi vet inte hur och uppfattar inte att någon med medicinsk kunskap deltagit i beslutet – plötsligt svängt om och avgjort att personen inte är socialt hemlös. Hen står långt fram i kön på Boplats syd, med ytterligare några månaders bistånd hade hen kanske kunnat flytta vidare på egen hand. I stället har hens mående försämrats på grund av ökad stress och den tiden som hen hade kunnat lägga på att söka boende måste hen nu lägga på att ordna tak över huvudet för natten.

• Ung tjej som nyligen tagit sig ur en våldsam relation och som lever med psykisk ohälsa får bistånd en vecka i taget, vilket skapar stress och ett försämrat mående vilket försvårar hennes möjligheter att återhämta sig och få ordning på sitt liv.

• En person som varit hemlös under en längre tid och lider av beroendeproblematik får avslag på sin ansökan om bistånd till boende därför att hen inte lyckades komplettera ansökan på grund av svårigheter att ta in information. Personen har svårt att boka in ett nytt möte eftersom pengarna på telefonen är slut. Istället för att få hjälp att komplettera ansökan lämnas personen, utan uppföljning, på gatan.

• Ung mamma med litet barn, tidigare hotbild som i nuläget inte bedöms akut. Blir av med sitt boende via socialtjänsten vilket skapar stor stress hos en redan pressad mamma som vidare skapar oro och stress hos barnet. Barnperspektivet saknas helt.

• Ung suicidal person blir nekad boende av socialtjänsten och vågar inte lägga in sig på psykakut, av rädsla för att bli utskriven och hamna på gatan.

• En person saknar boende och är svårt sjuk. Personen hamnar för en tid på sjukhus för akut vård. När vårdbehovet inte längre klassas som akut skrivs personen ut med anvisningar om livsviktig eftervård. Då personen inte har ett hem att skrivas ut till skrivs den helt enkelt ut på gatan. Personen misslyckas med att sköta sin eftervård eftersom det är svårt att göra det utan bostad. Personen missar också ny kallelse till sjukhus för uppföljning då den inte har en adress och därmed inte kan ta emot post och telefonen är trasig och hen har inte råd med en ny. Personens hälsoläge förvärras och efter nästa besök på akuten skickas personen i sjuktransport till värmestugan. När värmestugan stänger på morgonen sitter personen på en bänk i stan med sår som behöver läggas om och recept på mediciner som behöver hämtas ut och väntar på kvällen då värmestugan öppnar igen.

• Ung mamma med två små barn. Mamman har en hotbild mot sig och ett av barnen vägrar lämna mamman ensam, barnet mår mycket dåligt, är innesluten i sig själv och har svårt att komma till skolan. Efter några månader i vårt stödboende börjar barnet gå i skolan igen. Mamman mår bättre och hotbilden har av flera anledningar minskat. Familjen får bistånd till boende var tredje månad tills boendehandläggaren beslutar att kvinnan inte längre tillhör målgruppen socialt hemlösa. Familjen flyttas till ett tillfälligt boende via socialtjänsten där hon får förnyat bistånd per vecka. Sist vi pratade hade hon flyttat två gånger till inom Malmö stad och barnet hade börjat försvinna in i sig själv igen. Att socialsekreteraren ringer en gång i veckan och frågar om vilka bostäder hon sökt ser hon inte som någon hjälp. Hon upplever att ingen lyssnar på henne eller tar hennes oro för barnen på allvar.

Allmänna kommentarer från personal i våra verksamheter:
“Uppdelningen i socialt och strukturellt hemlösa skapar en problematik då den senare kategorin hemlösa anses kunna lösa sin situation själva då de varken har beroendeproblematik, psykisk ohälsa eller andra sociala problem. Då arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är tuffa att ta sig in på riskerar strukturellt hemlösa att falla mellan stolarna. Hemlöshet är ändå hemlöshet oavsett hur vi kategoriserar den. I vårt möte med dessa människor hör vi ofta uppgiva kommentarer som: det kanske är bäst att jag börjar missbruka så att jag kan få hjälp.”

“Vi möter många unga utan vuxennätverk och som lever i social utsatthet men som inte ingår i socialtjänstens restriktiva kriterier och därför inte får hjälp av socialtjänsten. Dessa personer har därför inte tillgång till ett tryggt och långvarigt boende utan bor runt där de bäst kan. Detta skapar oro och stress vilket omöjliggör att få ordning på andra delar i livet som till exempel skola och försörjning, rutiner och mående, vilket ofta leder till uppgivenhet och nedstämdhet och en misstro till myndigheter. Hemlösheten sätter livet på “paus” och skapar en ännu större utsatthet hos dessa ungdomar som kan få förödande konsekvenser.”

“Vi har gett ett konkret exempel från vår verksamhet ovan, men vi ser många fler. Jag anser att bedömningarna i många fall vi får kännedom om ofta är rättsosäkra och godtyckliga.”
“Jag träffar regelbundet barnfamiljer som beviljas boende veckovis eller som flyttar runt mellan olika boendelösningar, vilket innebär att dessa familjer som redan befinner sig i en påfrestande situation utsätts för ännu mer negativ stress. Jag ser hur detta påverkar övrig hälsa negativt och leder till större samhällskostnader på sikt. Jag ser också hur detta påverkar barnens skolgång, psykosociala hälsa och utveckling negativt. Jag träffar föräldrar som kämpar för att möta sina barns behov av trygghet när samhället vänder dem ryggen.”

“Jag träffar bara föräldrar som vill lösa sin situation själva, men som inte har möjlighet att göra det utifrån den situation de befinner sig i. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet och arbeta för att frigöra enskildas egna resurser. I realiteten möter jag föräldrar som ständigt får det stöd de har rätt till villkorat. Socialt arbete kan inte göras kortsiktigt eftersom det vilar på en annan logik än ekonomiska premisser, och det är därför nödvändigt att Malmö stad ser till de behov som de facto finns istället för de behov staden väljer att se. Det är inget barns bästa att få en barndom där ens förälders behov av hjälp och stöd ifrågasätts eller villkoras av myndigheter. Det krävs handlingsutrymme för att socialtjänsten ska kunna stärka föräldrars möjlighet till egenmakt över sina liv, och Malmö stad måste agera för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Ett hem är ett barns grund för trygghet, hälsa, utveckling och möjlighet att delta i samhället på samma villkor som andra barn. Det är inget krav som ska behöva ställas, utan en rättighet alla barn har.”

“En snårig byråkrati med många fallgropar och låg tolerans för misstag gör att det är svårt för många att över huvud taget komma in i processen, att alls lämna in en ansökan om bistånd. På värmestugan kommer vi i kontakt med personer som tillhör gruppen socialt hemlösa men fått avslag på sin ansökan om hjälp med boende eller ekonomiskt bistånd därför att de inte lyckats komplettera sin ansökan. Om du har svårt att föra dig på myndighetssvenska, om du på grund av beroendeproblematik eller psykisk ohälsa (eller en kombination av båda) har svårt att ta till dig information eller hålla dig till tidsramar löper du stor risk att misslyckas och därmed falla utanför systemet. Hjälpen ska finnas till för de mest utsatta men ändå är processen för svår och otillgänglig för många som behöver den som mest.”

“Vi ser hur människor som kämpar för att bli fria från sin beroendeproblematik hänvisas till platser där droger förekommer. Om de nekar denna hjälp med anledning att de är rädda att falla tillbaka i beroendeproblematik om de tvingas vistas i sådana miljöer anser man att de inte samarbetar. Valet står då mellan risken att återgå till droger eller ett nyktert liv på gatan. Eller värmestugan, så länge som den håller öppet. Sedan blir det kallt.”

”Vi ser att barnfamiljer som kommer till oss på grund av att de har ett stödbehov snabbt flyttas från den sociala gruppen, med rätt till bistånd, till den strukturella gruppen och i och med det placeras på ej barnanpassade boenden. Vi ser gång på gång att barnets bästa inte tas i beaktande när det gäller rätten till ett tryggt hem.”

”Uppdelningen där man sätter hemlösa mot varandra är otroligt problematisk. Hur kan man avgöra vilken grupp en person tillhör? De som bor hos oss har ofta ett fortsatt stödbehov även om dom mår bättre efter en tid i boendet. Psykisk ohälsa tex, är ju inte konstant. Detsamma med hotbild. Den kan ju förändras över tid. Tidigare hade vi möjlighet att arbeta fullt ut med de boende och när de flyttade ut från oss så var det ofta till ett eget boende. Nu har vi precis hunnit börja skrapa på ytan när en flytt planeras.”

”Som jurist reagerar jag ofta på att socialtjänsten i beslut om bistånd för boende inte utgår från en bedömning av människors individuella behov. Behov definieras istället schablonmässigt utifrån tillhörighet till vissa grupper som Malmö stad anser ha särskilda svårigheter. Jag ser också att barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning beaktats utifrån en adekvat barnkonsekvensanalys av förhållanden i enskilda ärenden.”

Barnet på bilden har inget med texten att göra. 

Skicka ditt personnummer för skattereduktion

/i /av

Du vet väl att du kan få pengar tillbaka på skatten när du som privatperson skänker pengar till oss? Men för att skatteverket ska kunna göra avdrag krävs att vi har ditt personnummer. 

Om du är osäker på om vi har ditt personnummer, så mejla ditt namn, din adress och ditt personnummer till emilia.johansson@skanestadsmission.se så ser vi till att det registreras. Filen skickas till skatteverket i mitten av januari.

Vi hanterar dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.

För att få skattereduktion krävs att varje enskild gåva uppgår till minst 200 kronor, och att du totalt under året skänker minst 2 000 kronor till en organisation som är godkänd av Skatteverket.

Du kan få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor. Skattereduktionen är 25 procent av det totala gåvobeloppet och maximal skattereduktion får du om du under ett kalenderår skänker sammanlagt 6 000 kronor. Minsta avdrag är 500 kronor, och gäller om du under året gett gåvor till ett värde av 2 000.

Förtrycks i deklarationen

Skattereduktionen redovisas i inkomstdeklarationen för det år då du lämnat gåvan. Det innebär att gåvor som du gett under år 2020 redovisas i den deklaration som du lämnar år 2021.

Förutsatt att du lämnat dina personuppgifter, inklusive personnummer, när du skänkt en gåva till oss skickar vi in alla underlag till Skatteverket och det avdragsgrundande beloppet kommer att finnas förtryckt på din skattedeklaration för nästa år. Så var noga med att ange namn, adress, personnummer och gärna även e-postadress, när du ger en gåva!

Att tänka på:

  • Varje gåva måste uppgå till minst 200 kronor.
  • Du måste totalt skänka minst 2 000 kronor under ett år.
  • Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket (Skåne Stadsmission är en godkänd gåvomottagare sedan 28 januari 2020)
  • Gåvomottagaren måste ha dina personuppgifter.
  • Gäller endast privatpersoner som fyllt 18 år vid beskattningsårets utgång.
  • Gåvor som skänks via ombud, t.ex. Facebook, ger inte rätt till skattereduktion.
  • Det är endast den som är inbetalare till oss som har avdragsrätten. Du kan alltså inte räkna samman gåvor som olika familjemedlemmar har gett.

Viktigt avgörande för ungdomar med uppehållstillstånd för gymnasiestudier

/i , /av

I dagarna avgjorde Migrationsöverdomstolen ett principiellt mycket viktigt fall, som kommer att betyda mycket för ungdomar med uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen. Skåne Stadsmissions jurist Anders Roos, som specialiserat sig på lagen, var ombud i ärendet.

– Att Migrationsöverdomstolen gick på vår linje är väldigt viktigt för många ungdomar som lever i en oerhört svår situation. Beslutet blir vägledande för framtiden, säger Anders Roos.

Sedan våren 2018 har han, genom sitt arbete på Skåne Stadsmissions Unga Forum, arbetat mycket med allt som rör den så kallade gymnasielagen.
– Jag har givit rådgivning direkt till ungdomar och kostnadsfritt agerat ombud i ett stort antal enskilda ärenden. En del av mitt arbete har också gått ut på att bevaka rättsläget och tillvarata ungdomarna som omfattas av gymnasielagens rättigheter exempelvis genom strukturell påverkan, informationsinsatser och myndighetskontakt, berättar han.

Våren 2020 såg Anders att Migrationsöverdomstolen beviljat prövningstillstånd i ett mål som rörde en viktig fråga som det varit oklarheter kring sedan bestämmelsen infördes 2018. Frågan var om det skulle vara möjligt att studera på sammanhållna yrkesutbildningar i kombination med svenska på grundskolenivå. Regeringen hade vid införandet av lagen sagt i förarbetena att det skulle vara möjligt och Migrationsverket delade initialt den bedömningen. Under tiden ändrade dock Migrationsverket inställning i frågan och även vissa migrationsdomstolar, vilket ledde till att ungdomar fick avslag för just sådana studier. Samtidigt har de inte kunnat komma in på heltidsstudier på andra utbildningar utan grundläggande språkbehörighet.
– Det blir ett olyckligt ”moment 22” och är som så mycket annat i den här lagen en effekt av att lagstiftaren, alltså politikerna, hastade igenom nya gymnasielagen istället för att ge ungdomar rimliga förutsättningar att skapa sig ett liv i Sverige.

Anders Roos, jurist Unga Forum. Foto: Mikael Jägerskog

När Anders Roos läste om målet i Migrationsöverdomstolen blev han nyfiken. När han fick reda på att ungdomen drev sin egen överklagan och inte hade ett juridiskt ombud kontaktade han ungdomen och erbjöd sin hjälp.
– Jag skrev ett brev och berättade om Unga Forums verksamhet och vad jag kunde hjälpa till med. Ungdomen hörde av sig till mig och jag blev ombud i ärendet.

Och i dagarna kom alltså domen: Migrationsdomstolen håller med om att det saknas stöd för att kräva att den sammanhållna yrkesutbildningen måste bedrivas på gymnasial nivå på heltid för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Migrationsöverdomstolen bedömer därför att även kurser på grundläggande nivå som syftar till att utlänningen kan tillgodogöra sig utbildningen, till exempel grundläggande svenska som andraspråk, kan ingå i en sådan utbildning.

Vad innebär detta?
– För den enskilda ungdomen innebär det att han får uppehållstillstånd för att slutföra sina studier, samt i ytterligare sex månader då han behöver få en fast anställning för att få stanna kvar i Sverige. Men det viktiga är att detta är vad som kallas en ”prejudicerande dom”, vilket innebär att Migrationsverket måste följa beslutet i alla liknande ärenden i framtiden. Därför är det en stor lättnad att beslutet blev som det blev, säger Anders Roos.

Om domstolen avslagit överklagandet hade det istället fått förödande konsekvenser för många ungdomar med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Samtidigt återstår frågan om vad som ska hända med de som redan fått avslag för studier på sådana utbildningar av Migrationsverket och domstolarna.
Han är glad att Migrationsöverdomstolen kom till den här slutsatsen, och berättar att ungdomen som han företrätt känner en tillfällig lättnad, efter mer en ett års väntan på ett slutgiltigt svar på sin förlängningsansökan.
– Men nu återstår det fortfarande för honom, precis som för så många andra, att efter sin utbildning hitta ett arbete som uppfyller de villkoren som lagen kräver för att han ska få stanna i Sverige. Och som situationen är nu, men ökad ungdomsarbetslöshet på grund av rådande pandemi, är det naturligtvis en extra svår situation, säger Anders Roos.