Taggarkiv: Barn & unga

Du är här: Startsida / Blogg & Nyheter / Barn & unga

Inlägg

När gemenskap betyder allt

/i , /av

På Unga Forum kan Sara ge sin son det som förknippas med en riktig jul: klappar, gran, värme och massor av mat. Mest av allt betyder gemenskapen.
– Vi har alltid firat jul ensamma tidigare, berättar hon.

Det är julpyntat i varenda rum, tända ljus och mat står framme. Personalen på Unga Forum välkomnar alla som kommer in. Några barn springer raka vägen till leksakerna, andra sätter sig och äter.
– Ingen ska behöva vara ensam mot sin vilja, säger Sara.

För ett år sen såg hon ett inlägg om Skåne Stadsmissions julfirande på Facebook och hörde av sig. Några veckor senare var hon och sonen med på Unga forums julfirande.
– Här fanns allt. Julgran, tomte, god mat och många barn. Jag var så glad att se min son tillsammans med så många barn. Det är så julen ska vara.

Sara berättar att hon faktiskt grät en stund i köket när de kom hem. Överväldigad och glad.
– Jag kommer inte hit för maten eller julklapparna utan för gemenskapen, säger hon. Det är så otroligt viktigt att få vara tillsammans med andra.

Sara är sjukpensionär och lever ensam med sin son i Malmö. Hennes vardag består av mycket pusslande för att ge sonen allt han behöver. Det är svårt att få pengarna att räcka till och det blir nästan en sport att få ekonomin att gå runt.

Den nya gemenskap som Sara funnit på Unga forum har kommit att bli väldigt viktig. Ensamheten tär på henne och hon måste kämpa för att hon och sonen ska ha det bra.
– Unga Forum är en fantastisk plats. Personalen är underbar. De gör det så hemtrevligt och det känns aldrig som en institution.

Förra julen gick Saras son hem på kvällen med en påse julklappar som visade sig vara tre lådor Lego. Han vägrade gå och lägga sig innan allt var färdigbyggt. Fotografiet av sig och tomten satte han upp på väggen vid sin säng. Det sitter där än idag.

Vill du ge en medmänniska en jul i gemenskap? Klicka här!

 

Ge en gåva!

 

Fakta: Fattigdom och hemlöshet
Fattigdom och hemlöshet får stora effekter på hälsan. Det leder inte sällan till psykisk ohälsa bland både barn och vuxna. Vi på Skåne Stadsmission ser hur fattigdomen och utsattheten bland människor i samhället ökar. Enligt Rädda Barnens senaste rapport* lever var fjärde barn i Malmö i fattigdom. Vid den senaste kartläggningen av hemlösheten i Malmö** visade det sig att 1 347 barn och 1 959 vuxna lever i hemlöshet i Malmö. 1 347 barn saknar ett stadigvarande boende, vilket är en ökning med 277 barn jämfört med 2017. Denna siffra inkluderar inte alla barn, till exempel ensamkommande flyktingbarn, EU-migranter eller asylsökande vilket gör mörkertalet stort. På Skåne Stadsmission möter vi många fler än de som ryms i denna siffra.

*Rädda Barnens rapport Barnfattigdom i Sverige (2018)
**Malmö stads årliga kartläggning av hemlösheten i kommunen (2018)

Alla barn längtar inte till jul

/i /av
Läs mer

Risk att uppdraget blir otydligt

/i /av

Idag, den 28 november, ska socialnämnden i Malmö rösta om nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Ett beslut som påverkar måga. Allt pekar på att de antas och det drabbar en av de mest utsatta grupperna i samhället, papperslösa barn och unga. Vi som möter dem varje dag i vår verksamhet och ser att risken stor att de och deras familjer hamnar på gatan.

De nuvarande riktlinjerna har på ett tydligt sätt satt barnets bästa i centrum och säger att papperslösa barn ska behandlas på samma sätt som alla andra barn bosatta i Malmö.

Vi skriver i dagens Sydsvenskan tillsammans med företrädare för andra frivilligorganisationer och Svenska kyrkan, samt en grupp forskare.

Läs hela inlägget här

 

Ensamma barn på flykt

/i , , /av
Läs mer

Alla barn längtar inte till sommarlovet

/i /av

160524_0148_bb_ribbanVi träffar familjer som behöver hjälp med det mest nödvändiga. Många bor trångt och pengarna räcker inte till. Barnen i de här familjerna bär en tung börda, både sin egen och sina föräldrars oro.

En ensamstående mamma vi möter vid matutdelningen berättar att hon oroar sig inför sommaren. När barnen inte får mat i skolan blir det ännu svårare att få pengarna att räcka till.

I Malmö lever vart tredje barn i fattigdom*.

Snart är sommarlovet här. En tid som de flesta av oss förknippar med glädje, frihet och äventyr. I skolan pratar många barn om vad de ska hitta på.

Men det finns barn som inte längtar efter sommarlovet. De vet att sommaren blir lång och ensam och får en klump i magen långt innan skolaulan fylls av den blomstertid nu kommer. De vet att det inte finns resurser hemma som räcker till något extra. Vi träffar många av de här barnen i vår verksamhet Unga forum.

Vi kommer att hitta på saker tillsammans med barnen och ungdomarna vi träffar. Vi ska åka och bada, äta glass, grilla och besöka nya platser tillsammans. Allt för att barnen ska få njuta av sitt sommarlov och få ljusa minnen att bära med sig.

Vill du bidra tillv år sommarverksamhet för barn och deras familjer kan du swisha till 123 9003252 eller använda vårt gåvogiro 900-3252.

Ett varmt tack,

Birthe Wallin
Direktor

*Rädda Barnen: Barnfattigdomsrapport 2015

Läs mer om Unga forum – vår verksamhet för barn och unga!

”Att avslå de unga ensamkommandes asylansökan strider mot att barnkonventionen ska bli svensk lag.”

/i /av

Många av de barn och ungdomar som vi möter mår oerhört dåligt. De har ångest, är deprimerade. En del äter inte och kan inte sova. De säger sådant som ”Ingen kommer att döda mig här i Sverige, men åker jag tillbaka vet man inte vad som händer” och ”Enda möjligheten är att fly igen”. Det skriver Klas Herrmansson och Bagher Koshar, företrädare för Skåne stadsmissions projekt Ensamma barn på flykt.

Sedan en tid tillbaka får barn och ungdomar som kommit ensamma till Sverige från Afghanistan i stor utsträckning avslag på sin asylansökan. Inte nog med det, många får samma dag besked om att Migrationsverket skrivit upp den ålder de angett till 18, något som innebär att de räknas som myndiga och därför ska avvisas från Sverige.
Har Migrationsverket slagit fast att de är 18 medför det att ungdomarna omedelbart förlorar sin gode man, vars uppgift det har varit att tillvarata deras rättigheter och skyldigheter i Sverige. De tvingas också flytta från det HVB-boende där de levt de senaste åren. Där får bara barn och ungdomar upp till 18 år bo.
Ungdomarna förlorar sin plats i skolan, sitt hem, sina vänner, och de kontakter som de byggt upp, till exempel i föreningslivet. Många är engagerade i idrottsklubbar.
Ett stort antal gode män kontaktar nu oss i Skåne stadsmissions projekt Ensamma barn på flykt. De är djupt oroade att de ungdomar som de tagit sig an ska fara illa på grund av de många tunga besked som de fått på en och samma gång. I de fall ungdomarna skickas tillbaka till Afghanistan löper de stor risk att utsättas för diskriminering, eftersom många tillhör landets minoritetsgrupper.
Som ett resultat av de skärpta reglerna har de senaste veckorna ett tjugotalungdomar sökt sig till vårt projekt där vi erbjuder juridisk rådgivning, stödjande samtal, samhällsinformation, dusch, tvätt och olika sociala aktiviteter, som idrott och gemensam matlagning.
Ungdomarna kan överklaga Migrationsverkets beslut. Om överklagandet bifalls kan de beviljas asyl i Sverige. Sker det har deras trygghet i onödan raserats.
Justitieminister Morgan Johansson (S) hävdar att 75 procent av alla ensamkommande barn från Afghanistan får uppehållstillstånd, men den statistiken innefattar inte dem vars ålder skrivs upp, de kategoriseras som vuxna.
I Sverige ligger bevisbördan när det gäller ålder på den enskilde. Det betyder att barnet/den unge måste kunna få fram dokument som styrker hens ålder. Det är i princip omöjligt från ett land som Afghanistan där det varit krig och instabilitet i årtionden.
Den vanligaste identitetshandlingen i Afghanistan, tazkira, anses av Migrationsverket ha låg tillförlighet. Möjligheten att få fram en annan typ av id-handling från Afghanistan är i stort sett obefintlig.
Många av de barn och ungdomar som vi möter mår oerhört dåligt. De har ångest, är deprimerade. En del äter inte och kan inte sova. De säger sådant som ”Ingen kommer att döda mig här i Sverige, men åker jag tillbaka vet man inte vad som händer” och ”Enda möjligheten är att fly igen”.
Att ett land som Sverige, som tidigare varit känt för sin generösa flyktingpolitik, väljer att avslå de unga ensamkommandes asylansökan strider mot att barnkonventionen ska bli svensk lag.
Klas Herrmansson och Bagher Koshar

Isak är 16 år och hemlös

/i /av

Det finns 887 hemlösa barn i Malmö. Den 3 oktober 2016 genomförde Malmö stad en kartläggning av hemlösa. Isak 16 år är en del av den statistiken. Men hur kan ett barn bli hemlöst? Hur kan det se ut rent konkret för ett barn som tvingas leva i hemlöshet?

När Isaks mamma och styvpappa skiljer sig får mamman inte ta över hyreskontraktet. Hon ligger efter med hyran och har en del betalningsanmärkningar. Allt känns upp och ner för Isak. Han vet inte vem han ska prata med. Han fortsätter att gå till skolan. Det känns skönt att vara där, allt han behöver finns där, inte minst mat och kompisar.

Efter några veckor ordnar socialförvaltningen ett rum i ett kollektiv. I detta rum är det tänkt att Isak och mamman skall bo. De delar ett enda rum och får tillgång till en toalett och kök – som de delar med flera andra familjer. Isak skäms naturligtvis inför sina kompisar. De undrar var han har tagit vägen, han har inte synts till på gården på länge. Kollektivet ligger en bit bort från deras tidigare boendeområde. Isak måste nu ta bussen en timme innan skolan börjar för att kunna hinna i tid.

Rummet de fått är så litet att Isak fått lämna kvar några av sina saker i lägenheten. De har ingenstans att ställa undan hans saker. Magasinering är för dyrt. Han är rädd att någon ska sno hans spel. Kollektivet funkar inte så bra. En familj har en liten bebis som skriker om nätterna vilket gör att det blir svårt att sova för Isak.

En morgon när mamma och Isak bott i kollektivet under tre veckor står det plötsligt ett antal flyttlådor utanför dörren. Socialsekreteraren säger att de måste packa och flytta nästa dag. På det nya stället får de ett lite större rum. De delar fortfarande kök och badrum med andra. Någon tar deras mat i kylskåpet där varje familj har fått en hylla. En dag när Isak kommer hem har mamma satt upp gardiner så att det ska kännas lite mysigt. Men socialsekreteraren säger att de inte ska bo in sig för mycket, de ska ändå flytta snart.

När? Undrar Isak. Och var? Allt de får veta är att det kommer ta lång tid innan de får en egen lägenhet. Så egentligen bor de ingenstans. Isak som är 16 år bor ingenstans. Han börjar få svårt att behålla maten när han äter. Han är orolig dygnet runt.

Men han fortsätter att gå till skolan. Det går bra för honom i skolan. Han älskar engelska och kemi och lärarna säger att han är duktig. Ibland stannar han kvar på eftermiddagen och gör läxorna i korridoren för han har inget skrivbord hemma. Det är aldrig lugnt i kollektivet. Alla barn springer runt, några bråkar och Isak har svårt att få lugn och ro.

De ska hinna med ett kollektiv till innan de en dag får flytta in i en etta. Det är samma sak den här gången. En dag står det bara ett par flyttlådor utanför dörren. Men nu ska de inte bo i ett kollektiv längre, utan i en egen lägenhet på 41 kvm. De får en egen ingång, egen toalett och ett eget kylskåp.  Mamma hänger upp sina gardiner igen. Men Isak kan inte slappna av. Han oroar sig att det snart ska stå flyttlådor utanför dörren igen. Och en socialsekreterare med sina papper.

Sen en tid tillbaka har Isak kontakt med Unga forum. Han brukar gå dit och prata en stund med en socialarbetare en gång i veckan.

När Unga Forum tar kontakt med socialförvaltningen som ansvarar för Isak och hans mamma får de veta att de kan stanna i ettan de nu bor i tills de hittar en permanent lösning. Det har ingen talat om för Isak eller hans mamma.

Det här är ett av 887 exempel på hur hemlöshet kan se ut för ett barn. Det här sker i Malmö, idag. Det som samtliga barn har gemensamt i det här är att ingen av dem själva har valt sin situation, ingen av dem har heller själv försatt sig i den här omöjliga situationen. De får däremot vara med och ta ansvar för konsekvenserna.

*Isak heter egentligen något annat.

 

Fakta:

Malmö stad genomför årligen en kartläggning av hemlösa. Den 3 oktober 2016 levde 887 barn i hemlöshet.
Definition av hemlöshet i kartläggningen:

 ”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.
Det centrala är att personen löst boendefrågan på mycket kort sikt eller inte alls.”

Den större andelen hemlösa barn är hemlösa på grund av strukturella orsaker, som fattigdom och brist på nätverk, inte på grund av sociala problem som missbruk.

Ensamma barn på flykt

/i , , /av
Ensamma barn på flykt

Mouhanad, Klas, Bagher och Charlotta

Jag heter Klas och är projektledare för ett nystartat arvsfondsprojekt som heter Ensamma barn på flykt. I projektet arbetar jag, Charlotta, Bagher och Mouhanad. Vi vänder oss till barn och unga som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. Många av dem har tyvärr avvikit från sina boenden eller av olika anledningar befinner de sig utanför asylprocessen och lever ett liv utan skydd och trygghet.

Charlotta är jurist. Genom juridisk rådgivning försöker hon stötta barnen och de unga som vi träffar att få en legal vistelse i Sverige.

Bagher och Mouhanad arbetar uppsökande som fältarbetare. Utöver detta så erbjuder vi mer basala behov som mat, kläder, dusch och tvätt-möjligheter i samarbete med verksamheten på Unga forum.

Behoven är enorma och vi ser tydligt att vårt projekt fyller ett tomrum. Vi har redan kommit i kontakt med ungefär 15 personer som alla ingår i vår målgrupp. Med tanke på det beslut som fattades av vår riksdag den 21 juni, den nya asyllagen, ser vi att fler barn och unga kommer fara illa i framtiden och hamna i utsatta situationer som ingen människa ska vara i. Framför allt inte barn och unga.

Vi vill också jobba förebyggande genom att besöka boenden, föreningar och organisationer som kommer i kontakt med de här barnen för att informera om exempelvis lagstiftning, rättigheter och möjligheter.

Vi är även i full gång med att starta en referensgrupp som kommer finnas med oss i projektet under tre års tid, tanken är även att denna referensgrupp ska finnas efter projektets slut. Anledningen till att vi skapar denna grupp är enkel; vi upplever att det finns många goda aktörer som arbetar med vår målgrupp men att få har möjlighet att lyssna till individen. Det är grundläggande i Skåne Stadsmissions arbete och vi tror att de här barnen och ungdomarna är i ett stort behov av just det individuella stödet.

Referensgruppen blir en viktig del i vårt påverkansarbete. Vi vill sprida kunskap gällande målgruppens rättigheter, upplevelser och situation lokalt, regionalt och nationellt.

Vi är väldigt stolta över att bygga upp Ensamma barn på flykt. Mig veterligen är det unikt i Sverige att en idéburen sektor arbetar uppsökande mot just denna målgrupp.

Vi hoppas och tror att det kan vara enklare att nå fram till barnen och ungdomarna eftersom vi inte kommer från en myndighet. Efter många år i utsatthet och på flykt har tyvärr barnen ofta dåliga erfarenheter av myndighetspersonal. De är ofta skygga och kan lätt bli rädda. Språkkompetensen i gruppen gör det enklare mycket att nå fram till barnen – Bagher talar Dari och Mouhanad talar Arabiska.

Om du vet någon som behöver vårt stöd, kontakta oss genom mail: barnpaflykt@skanestadsmission.se eller mobil,

Klas: 076-647 15 36
Bagher & Mouhanad: 073-20 43 43
Charlotta: 076-647 15 35

Hemsida:www.arvsfonden.se/projekt/ensamma-barn-pa-flykt

Ensamma barn på flykt – ett Arvsfondsprojekt

/i , /av

I våras blev Unga Forum beviljat projektmedel från Allmänna Arvsfonden, till projektet ”Ensamma barn på flykt”.

Syftet med ”Ensamma barn på flykt” är att nå ut till och garantera stöd till barn, ungdomar samt unga vuxna för att tillgodose och uppnå mänskliga rättigheter, ökad egenmakt och ett värdigt liv. Målgruppen inkluderar de personer som av olika anledningar valt att avvika från asylboenden alternativt de som vistas i landet utan att ha inlett en asylprocess. Genom att erbjuda individuellt stöd i form av samtal och juridisk rådgivning/ombudskap önskar rådgivningen till att tillvarata, bevaka samt lobba för målgruppens rättigheter samt en rättssäker process.

Utöver individuellt stöd finns en öppen verksamhet i en trygg hemlik miljö där möjlighet till social samvaro, gemensamma middagar, språkträning och olika typer av aktiviteter som är relevanta och tillgodoser målgruppens behov och önskemål. I den öppna verksamheten tillgodoses även basbehov i form av kläder, mat, hygienartiklar och möjlighet till dusch och tvätt.

Syftet med projektet inbegriper även att genom påverkansarbete och samarbete bidra till att de offentliga myndigheterna i Sverige i större utsträckning än idag kan inkludera målgruppen. Genom att delta i en nationell samordning kring målgruppen vill vi sprida vår kunskap och metod genom samarbete och utbyte med andra organisationer, föreningar samt berörda myndigheter.

I projektet arbetar fyra personer, Klas (projektledare), Charlotta (jurist), Bagher (fältarbetare) och Mouhanad (fältarbetare). För att nå ut till aktuell målgrupp samarbetar med projektet med organisationer och föreningar i närområdet vilka är i kontakt med den målgrupp projektet vänder sig till.

Kontakt:
Unga Forum
Bangatan 7 i Malmö

Telefon:
Projektledare: 0766-471536
Jurist: 0766-471535
Fältarbetare: 073-2040343
e-post: barnpaflykt@skanestadsmission.se

Projektets hemsida:www.arvsfonden.se/projekt/ensamma-barn-pa-flykt

Alla barn längtar inte till sommarlovet

/i /av

 

 


Det finns idag omkring 230 000 barn i Sverige som lever i familjer som präglas av svåra ekonomiska
omständigheter *. De här barnens sommarlov blixtrar sällan till på sociala medier. Deras föräldrar lägger sällan upp semesterbilder på Instagram.

Det är 230 000 barn som på flera olika sätt är osynliggjorda.

Men, vad gör det med ett barn att växa upp i ekonomisk fattigdom?

Det är att leva med en känsla av otillräcklighet som också följer en upp i vuxen ålder. Ett annat svar är att ett barn i en familj med sociala och ekonomiska svårigheter lär sig ta ett orimligt ansvar för den situation familjen befinner sig i.

Så här utryckte sig en av våra besökare på Unga Forum: ”Mina gympaskor är trasiga och jag har inte vågat säga det till mamma. Hon blir så orolig då. Det går ändå, bara lite kallare när det regnar.”

Det här är en verklighet för omkring 230 000 barn i Sverige.

Svåra ekonomiska omständigheter? Vad innebär det rent konkret? Man kan säga att det är att vara tvingad till att ge sina barn mindre än det dem behöver.  Det kan vara att ge dem middag, men inget mellanmål. Det är att behöva välja mellan en glass eller en biljett till bussen. Det är i det här glappet mellan det som finns och det som behövs som Skåne Stadsmission arbetar, exempelvis genom Unga Forum i Malmö.

Det är i det närmaste orimliga berättelser som vi dagligen får ta del av, det är barn som på olika sätt är lever i vanmakt, i ensamhet. Statistiken säger oss att just

Malmö är en av de mest utsatta städerna i Sverige. Här har vi områden där över sextio procent av barnen räknas som fattiga*.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Det är ett luddigt begrepp, skälig levnadsstandard, så vad kan det innebära?

Det kan betyda två matkassar till föräldrarna, det kan vara kläder till barnen, en bättre barnvagn. Det kan också vara en utflykt, kuratorssamtal, hjälp i kontakten med sociala myndigheter.

Fattigdomen slår hårt mot barn under sommarlovet.

Det finns kanske mat att äta, men inte tillräckligt. Det finns inga extra pengar för aktiviteter. Det går inte att köpa en kall läsk, än mindre ta bussen ner till stranden. En av våra besökare, en yngre pojke, uttryckte det som att det var enklare att bara stanna hemma, vara inomhus. På det sättet slapp han påminnas om sommaren som fanns utanför lägenheten.

Vi på Skåne Stadsmission finns till hands den här sommaren med. Vi kommer åka på utflykter med barnen vi träffar. Vi kommer se till att äta glass, leka och bada. Alla barn har rätt att vara barn.

 

*Källa: Rädda barnen Barnfattigdomsrapport 2015