Inlägg

”Även sådant som är gratis kostar” 

På sommaren finns många roliga och kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Men de familjer som bäst behöver det kan inte alltid utnyttja dessa möjligheter.
– Det kostar att åka buss. Och nej, det går inte att promenera långa sträckor med flera små barn, säger Liv Palm, verksamhetschef på Skåne Stadsmission Unga Forum. 

Hon har jobbat på Skåne Stadsmission i snart 15 år, och tycker sig se att familjerna hon träffar har det allt tuffare.  

 När jag började kunde vi hjälpa familjer att söka pengar hos socialtjänsten till det där ”lilla extra”, nu finns det inget utöver det allra mest nödvändiga  om ens det. Det skapar ett utanförskap när barn jämför sig med andra, säger hon. 

Hon understryker att fattigdom innebär en utsatthet alla tider på året, men att de ekonomiska klyftorna kan bli extra tydliga i samband med lov och helger. Sommarlovet förknippas med glass, badutflykter och skojiga upptåg, men en familj som har det svårt ekonomiskt har ofta små möjligheter att dra nytta av allt roligt som erbjuds. 

– Man kanske jobbar som timvikarie utan möjlighet att ta semester. Eller så har man inget jobb, och om barnen är hemma blir det extra kostnader för att alla mål mat ska ätas i hemmet, säger Liv Palm.  

Sommaren 2018, när Skånetrafiken delade ut Sommarkort som gjorde det möjligt för skolungdomar mellan femte klass och tvåan i gymnasiet att åka gratis inom hela Skåne, märkte hon en utjämnande effekt mellan barn från olika ekonomiska bakgrunder.  

 Det finns en frihet i att kunna åka vart man vill, och som förälder finns det en trygghet i att veta att ens barn alltid kan ta sig hem. Att barnen inte behöver vara ute och promenera sent på kvällen till exempel. 

I år har möjligheten dragits in, och det kommer att få konsekvenser: 

 Det finns en risk att barnfamiljer och unga vuxna har svårt att komma till våra aktiviteter. Under terminen har många busskort, men på sommaren får man varken det eller studiebidrag.  

Liv Palm, enhetschef Unga Forum

Liv Palm har noterat att samtal om fattigdom, särskilt när det handlar om föräldrar och barn, lätt blir moraliserande. 

– Lägger man pengar på något extra, för att barnen ska få ha roligt, har man dåligt samvete för att man sedan har svårt att klara det. Det är mycket som många tar för givet, man ser inte att några ”ynka tior” gör skillnad i en del familjers ekonomi. Att kunna gå på bio, bjuda barnen på glass och sådant utan att tänka på kostnader är ett privilegium, som en måste vara medveten om, säger hon.  

På Unga Forum finns aktiviteter, rådgivning och möjlighet att ansöka om matkasse för barnfamiljer och unga vuxna. På sommaren ligger fokus på att ha roligt tillsammans.  

 Vi grillar, åker och badar och ibland gör vi längre utflykter, säger Liv Palm. 

Torsdagarna är tjejernas kväll, då är det öppna tjejträffar där man umgås, lagar mat och gör olika aktiviteter. På onsdagskvällar är det öppet för unga vuxna. Varannan vecka är det familjeträff, till dessa är det bra att anmäla sig medan övriga aktiviteter är drop-in.  Läs mer här!

Många barn har en klump i magen inför sommaren

Sommaren kan vara en härlig tid, med sol, bad och glass. Men det kan också vara en tid av oro. En klump i magen hos barn och föräldrar.

– På sommaren ska man plötsligt laga alla mål mat hemma, det är en extra utgift och då finns inte pengarna till annat, säger Eva Sköld Vallette.

Trygga boende är ett stödboende där det bor många kvinnor med barn. Hemlöshet är den gemensamma nämnaren och fattigdom är vanligt förekommande. Varje extra utgift tär på ekonomin.

– Barn växer fort, varje år behövs det nya sommarkläder och det kostar pengar, säger Eva Sköld Vallette som arbetar på Skåne Stadsmissions Trygga boende.

Eva har lång erfarenhet av att jobba med familjer som lever i ekonomisk utsatthet i Skåne. Hon har sett vad fattigdomen gör med barnen.

– Barn som inte har tillräckligt med mat i kylskåpet äter sig mätta i skolan. Barn som far illa hemma, kanske för att det förekommer våld i hemmet, har en klump i magen inför sommarlovet, säger hon.

På Trygga boende anordnas gemensamma aktiviteter, anpassade till de som bor i kollektiv och lägenheter just för tillfället.

– Vi har roligt tillsammans, vi kan avlasta föräldrar som mår dåligt och vara ute och göra somriga saker. Vi kan spela kubb, grilla tillsammans, göra små utflykter, berättar Eva och skiner upp vid minnet av en utflykt till Folkets Park sommaren 2018.

– Barnen ville aldrig gå hem. Innan vi skulle åka åt vi tillsammans på restaurang, det var oerhört uppskattat för det är många som aldrig har råd att äta ute.

På Trygga boende arbetar socionomer, socialpedagoger och behandlingsassistenter för att tillsammans med de boende sätta upp mål för tiden de bor här. Fokus är på framtiden.

– Det är häftigt att se hur människor hittar trygghet och kan samla kraft här. Leendena kommer tillbaka och barnen som ofta bott på många ställen, farit runt, kan landa här. Att se dem växa, se den styrka de har när de lämnar oss, är guldkornen i mitt arbete, säger Eva Sköld Vallette.

Fotnot: Flickan på bilden har ingenting med texten att göra.

Fakta/Trygga boende
På Trygga boende finns träningslägenheter, kollektivboende och lägenheter i varierande storlekar för familjer. All placering sker via socialtjänsten.

De som bor här får:

  • Stöd i att hitta en långsiktig boendelösning
  • Kontaktperson
  • Individuell planering med mål och delmål
  • Stödsamtal
  • Stöd i kontakt med myndigheter och sjukvård
  • Stöd i föräldrarollen
  • Studiehjälp
  • Möjlighet att utveckla språket i vårt språkcafé
  • Möjlighet till arbetsträning eller praktik
  • Aktiviteter – såväl individuella som i grupp
  • Uppföljning efter avslutad boendetid
  • Stöd av volontär/fadder efter avslutad boendetid

Vill du stödja vårt arbete i sommar? Klicka här!

Fler äldre kommer till oss

Vi på Skåne Stadsmission möter människor som av olika anledningar hamnat i hemlöshet och utsatthet. Vi ser ofta förändringar i samhället tidigt och på senare tid har vi upplevt en oroande ökning av äldre människor som lever i fattigdom.

2017 larmade vi om en ökning av äldre personer som kom till oss på Nattjouren. Under det året kom sex personer som var äldre än 70 år till Nattjouren, där de spenderade totalt 341 nätter. Deras komplicerade livssituation gör det svårt att hjälpa dem vidare till ett mer permanent boende.

Till Café David kommer många pensionärer för att äta frukost eller subventionerad lunch. De vittnar om hur svårt det är att få ekonomin på äldre dar att gå ihop. Även på Stadsmissionshälsan har vi sett en ökning av äldre personer som söker stöd och vård. Antalet besökare i åldern 51-70 år och uppåt har ökat och vi möter fler ekonomiskt utsatta äldre.

 

”Min fru är sjuk och alla våra pengar går till henne.
Jag har sådan värk men att gå till sjukgymnast kostar för mycket.”
Man, född 1953

 

 

Enligt en rapport från PRO från 2015 har antalet äldre med inkomster under EU:a relativa fattigdomsgräns ökat kraftigt. När rapporten släpptes handlade det om fler än 300 000 personer, sedan dess har siffran legat mellan 200 000 och 300 000. Enligt PRO finns dessutom ytterligare en halv miljon äldre som bara har den låga garantipensionen – trots att många av dem har arbetat hela livet. 80 % av dessa är kvinnor.

 

”Mina leder är väl använda och det börjar kännas. Jag skulle behöva en ny säng, men jag har inte råd. Den jag har är över 30 år gammal så jag är lite mörbultad då jag kliver upp.”
Kvinna, född 1937

 

Som mest kan garantipensionen bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta, enligt Pensionsmyndigheten. Den som får garantipension kan också få bostadstillägg. 2018 får cirka 290 000 pensionärer det tillägget. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad (2018), enligt Pensionsmyndigheten.

Konsekvensen av att leva på låg inkomst blir naturligtvis att det är svårt att få ihop till det nödvändigaste. Vi på Skåne Stadsmission möter äldre som när hyran är betald knappt har så det räcker till mat. Sociala aktiviteter, eller sådant som glasögon, läkarbesök, mediciner och tandvård blir då svårt att klara av.

”Jag lever på existensminimum. Nu klagar hemtjänsten på min dammsugare
och säger att jag behöver köpa en ny, men jag har inte råd.”

Man, född 1942

Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet, därför har personerna på bilderna ingenting med texten att göra. Citaten, som bearbetats språkligt men inte innehållsmässigt, kommer från äldre människor som Skåne Stadsmission haft kontakt med åren 2016-2018.

Nu är det dags för en vänlig vägg i Helsingborg

Den 15 februari 2019 öppnar Helsingborgs egen Wall of Kindness, Vänlighetens vägg, på Planteringen i Helsingborg. Det är Helsingborgshem som tagit initiativet till samarbetet med Skåne Stadsmission. 

Den specialbyggda gröna väggen är full med krokar där vem som helst hänga en jacka man inte använder. Förhoppningen är att någon som behöver får en ny jacka.

– Vi är väldigt glada att Helsingborgshem tagit initiativ till detta. Ju fler aktörer i samhället som tillsammans jobbar för ett medmänskligare Skåne desto bättre, säger Alireza Mobasheri, projektledare för Skåne Stadsmissions gåvoinlämning.

Själva idén till Wall of Kindness kommer ursprungligen från Iran, ett medborgarinitiativ som sedan plockats upp av flera städer i Sverige, bland annat Malmö och Lund, även där i samarbete med Skåne Stadsmission. På fredag och en månad framåt, 15 februari till 15 mars, är det alltså dags för Helsingborg att få sin egen vägg av mellanmänsklig vänlighet och omtanke.

– Wall of Kindness är både återbruk och en fantastiskt fin möjlighet att föra människor närmare varandra genom att göra det lättare att ge, och få, berättar Dragana Curovic, bosocial utvecklare på Helsingborgshem, som varit med och sytt ihop initiativet, tillsammans med Skåne Stadsmission.

Väggen finns på Wienertorget på Planteringen.

– Här fanns det en tillgänglig plats. Vi tyckte också det var Planteringens tur att stå värd för ett av våra evenemang och kanske kan det få några helsingborgare att upptäcka en ny stadsdel i sin stad, säger Dragana Curovic.

Själva väggen är 2,5 meter bred och 1,20 meter hög, större delen under skyddande tak. Förhoppningen är att många kommer och lämnar en jacka eller kappa.

Varje vardag kommer personal från Helsingborgshem att titta till väggen och göra plats för nya jackor. En gång i veckan kommer personal från Skåne Stadsmission och hämtar jackor som ingen tagit med sig hem och som samlats ihop i en näraliggande lokal. Dessa jackor ska sedan delas ut till behövande av Skåne Stadsmission.

– Med Wall of Kindness blir kretsloppet från dem som har över till dem som behöver tydligt och enkelt. Det påminner människor om hur lätt det är att dela med sig och ta ansvar för varandra, säger Alireza Mobasheri.

Vill din kommun eller ditt företag arrangera en Wall of Kindness? Vi hjälper gärna till. Kontakta foretagssamarbeten@skanestadsmission.se. 

Vänlighetens vägg i Lund

Från och med 22 december till den 14 januari 2019 kommer lundaborna att kunna lämna och hämta varma kläder på Stortorget. Tillsammans med Skåne Stadsmission erbjuder Lunds kommun en ”Vänlighetens vägg” – ”Wall of Kindness” – där den som har en varm jacka över kan lämna den vidare till någon som fryser.

Konceptet Wall of Kindness har sitt ursprung i Iran, där en privatperson tog initiativ till en offentlig plats där människor kunde lämna sådant de inte behövde och ta sådant de behövde. I Skåne Stadsmissions regi har det blivit ”Ge en jacka om du har över – ta en jacka om du behöver” och första gången vi testade det var på Gustav Adolfs torg i Malmö 2018.

– Initiativet togs väldigt väl emot, och vi är väldigt glada att Lunds kommun vill driva det i år, säger Gabrielle Granath, butiksdesigner i Skåne Stadsmissions second handbutiker och den som tagit fram utseendet för Wall of Kindness på Stortoget.

– När kylan kommer är det många som tänker på dem som har det svårt. Wall och Kindness är ett bra sätt att göra det enkelt att dela med sig om man har mer än man behöver, säger Gabrielle Granath.

Förutom i Lund planeras också en Wall of Kindness i Kristianstad 2019.

– Detta är inget Skåne Stadsmission har resurser att driva på egen hand, men vill fler kommuner anordna något liknande hjälper vi gärna till. Jag hade tyckt det vore roligt med en permanent Wall of Kindness någonstans, säger Gabrielle Granath.

När gemenskap betyder allt

På Unga Forum kan Sara ge sin son det som förknippas med en riktig jul: klappar, gran, värme och massor av mat. Mest av allt betyder gemenskapen.
– Vi har alltid firat jul ensamma tidigare, berättar hon.

Det är julpyntat i varenda rum, tända ljus och mat står framme. Personalen på Unga Forum välkomnar alla som kommer in. Några barn springer raka vägen till leksakerna, andra sätter sig och äter.
– Ingen ska behöva vara ensam mot sin vilja, säger Sara.

För ett år sen såg hon ett inlägg om Skåne Stadsmissions julfirande på Facebook och hörde av sig. Några veckor senare var hon och sonen med på Unga forums julfirande.
– Här fanns allt. Julgran, tomte, god mat och många barn. Jag var så glad att se min son tillsammans med så många barn. Det är så julen ska vara.

Sara berättar att hon faktiskt grät en stund i köket när de kom hem. Överväldigad och glad.
– Jag kommer inte hit för maten eller julklapparna utan för gemenskapen, säger hon. Det är så otroligt viktigt att få vara tillsammans med andra.

Sara är sjukpensionär och lever ensam med sin son i Malmö. Hennes vardag består av mycket pusslande för att ge sonen allt han behöver. Det är svårt att få pengarna att räcka till och det blir nästan en sport att få ekonomin att gå runt.

Den nya gemenskap som Sara funnit på Unga forum har kommit att bli väldigt viktig. Ensamheten tär på henne och hon måste kämpa för att hon och sonen ska ha det bra.
– Unga Forum är en fantastisk plats. Personalen är underbar. De gör det så hemtrevligt och det känns aldrig som en institution.

Förra julen gick Saras son hem på kvällen med en påse julklappar som visade sig vara tre lådor Lego. Han vägrade gå och lägga sig innan allt var färdigbyggt. Fotografiet av sig och tomten satte han upp på väggen vid sin säng. Det sitter där än idag.

Vill du ge en medmänniska en jul i gemenskap? Klicka här!

 

 

Fakta: Fattigdom och hemlöshet
Fattigdom och hemlöshet får stora effekter på hälsan. Det leder inte sällan till psykisk ohälsa bland både barn och vuxna. Vi på Skåne Stadsmission ser hur fattigdomen och utsattheten bland människor i samhället ökar. Enligt Rädda Barnens senaste rapport* lever var fjärde barn i Malmö i fattigdom. Vid den senaste kartläggningen av hemlösheten i Malmö** visade det sig att 1 347 barn och 1 959 vuxna lever i hemlöshet i Malmö. 1 347 barn saknar ett stadigvarande boende, vilket är en ökning med 277 barn jämfört med 2017. Denna siffra inkluderar inte alla barn, till exempel ensamkommande flyktingbarn, EU-migranter eller asylsökande vilket gör mörkertalet stort. På Skåne Stadsmission möter vi många fler än de som ryms i denna siffra.

*Rädda Barnens rapport Barnfattigdom i Sverige (2018)
**Malmö stads årliga kartläggning av hemlösheten i kommunen (2018)

Välfärdssamhället krackelerar

Det är snart hundra år sedan det offentliga välfärdssystem vi har i Sverige började byggas upp på allvar. Människor skulle inte bara tillförsäkras demokratiska utan även sociala rättigheter. 2018 ser vi dock hur stora sprickor i sociala skyddsnäten uppenbarar sig. Bilden av Sverige som ett land där ingen behöver sakna en egen bostad eller lägga sig hungrig är i dag en chimär. Det konstaterar Sveriges Stadsmissioner när vi nu för fjärde året i rad publicerar Fattigdomsrapporten, resultatet av den fattigdomsforskning som vi bedriver tillsammans med Magnus Karlsson, professor vid institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola.

– Det ekonomiskt bistånd som ges i dag är inte alls tillräckligt när det utgör den enda försörjningskällan under en längre period, visar forskningen. Den enskildes materiella situation slits ned, man tvingas leva för dagen, skuldsätter sig eller tvingas att jobba svart för att få vardagen att gå ihop. Skulderna, som inte kan betalas tillbaka till följd av fortsatta knappa resurser, blir ytterligare en belastning, säger professor Magnus Karlsson.

Fattigdomsrapporten 2018 visar bland annat att över hälften av Stadsmissionernas insatser (56 procent) går till människor som redan får ekonomiskt stöd från de allmänna välfärdssystemen. Trots detta klarar de sig inte. Omkring en tredjedel av alla som får ekonomiskt bistånd får det under lång tid och då är det stöd man får från socialtjänsten långt ifrån tillräckligt. Andra grupper som inte har några andra alternativ än att be civilsamhället om hjälp för att överleva är de som faller mellan stolarna, ”de ohjälpta” och så kallade ”working poor”, människor som trots att de arbetar inte har tillräckligt god ekonomi för att slippa gå hungriga. Och gruppen utsatta medborgare växer. Den trygghet som bottnar i förvissningen om att samhället fångar upp oss om vi faller, att sociala rättigheter garanteras alla medborgare, finns i realiteten inte längre.

– Tidigare var frivilligorganisationernas roll huvudsakligen att bistå med ”guldkant” till människor som sällan eller aldrig har råd med mer än det allra mest nödvändiga. I dag upplever vi i allt högre grad att socialtjänsten hänvisar hjälpsökande till oss för att få hjälp med grundläggande akuta behov som mat eller kläder. Utan Stadsmissionernas stöd skulle många människor inte klara sig, säger Lotta Säfström, ordförande Sveriges stadsmissioner.

Sveriges Stadsmissioner vill att politikerna agerar. Den tillträdande regeringen bör tillsätta en kommission med uppdraget att, i nära samarbete med civilsamhället, kartlägga fattigdomen i Sverige bortanför socialstyrelsens statistik, samt ge förslag till en relevant definition av en nationell fattigdomsdefinition. Vi anser också att det behövs en gemensam insats från myndigheter, civilsamhälle och näringsliv för att i ett långsiktigt perspektiv garantera en välfärd för alla medborgare.

Vill du veta mer? Läs Fattigdomsrapport 2018


Kontakt:

Karin Timm Östlund, presskontakt Sveriges Stadsmissioner, 08-684 23069 karin.timmostlund@sverigesstadsmissioner.se

Lotta Säfström, ordförandeSveriges Stadsmissioner, 031- 755 36 01 lotta.safstrom@stadsmisssionen.org

Om Sveriges Stadsmissioner: Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige, och består av de lokala Stadsmissionerna i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro.

Vi skapar ljusa sommarminnen

När man är liten är sommarlovet oändligt! Härligt för många men inte för alla. Vi träffar barn och unga som av olika anledningar inte ser fram emot sommarlovet. För vissa handlar det om att det saknas ekonomiska resurser. Utan skollunchen blir det kanske inte ens ett lagat mål mat om dagen och något extra som glass och minigolf är inte ens att tänka på. De gratisaktiviteter som eventuellt finns är det svårt att ta sig till utan pengar till bussen. 

För andra kanske det inte alltid handlar om ekonomiska resurser som gör att man får stanna hemma. Växer du upp med en ensamstående förälder med psykisk eller fysisk ohälsa eller ett missbruk handlar det om ett annat utanförskap. Ett utanförskap som kan innebära ett stort ansvar och en konstant oro där det varken finns tid, utrymme eller uppmuntran att hitta på något. Eller så är du ensam och har inga kompisar att hitta på något med. Alla andra gör kul saker ihop men du är aldrig inbjuden till deras gemenskap.

Sommarlovet kan vara tufft på många olika sätt. Vissa saknar pengar, andra saknar uppmuntran, vänner och sammanhang.

Hos oss är alla välkomna. Tillsammans skapar vi ljusa sommarminnen!