”Utan frukosten på Café David är vi många som skulle duka under” 

Huttrande kommer person efter person in genom dörren. I trappan står personalen och välkomnar. Säger hej till var och en, visar var väskan kan läggas undan och frågar hur läget är. När snålblåsten viner utanför är det skönt att komma in i värmen och få en skål gröt, några mackor och varmt kaffe. 

– Utan frukosten på Café David är vi många som skulle duka under, säger en man som precis slagit sig ner med sin bricka. Bordsgrannarna nickar.  

– Frukosten är dagens viktigaste mål. Med en bra frukost klarar man sig hela dagen.  

Samtalet runt bordet kretsar kring vädret idag. Det har varit kallt och regnigt hela veckan, och humöret är därefter.  

– Det är blåsten från Öresund som är värst. Den är så rå och kall, säger en man som precis hämtat en tjock jacka från garderoben.  

På Café David finns förutom frukost också möjlighet att ta en dusch, borsta tänderna och byta till varma och rena kläder. 

– När det regnar och blåser kommer människor in kalla och blöta, hopkurade. Man får vänta med att prata med dem tills de värmt upp sig. Stämningen här blir tryckt. Kön för att duscha och byta kläder blir lång. Och så vet man att efter en halvtimme ute är de lika kalla och blöta igen, säger Boris Phefferkorn, platsansvarig på Café David i Malmö.  

I garderoben finns också sovsäckar. Behovet av nya är ständigt, liksom behovet av varma kläder.  

– När någon frågar efter sovsäck vet vi att det kan ha hänt något akut. Då försöker vi få reda på mer om situationen, om personen vill berätta. Att be om en sovsäck kan vara första steget till att berätta mer om sina problem om vad man behöver för att kunna hitta en mer långsiktig lösning, Säger Boris.  

Detta erbjuder vi: 

  • Möjlighet till dusch och ombyte till torra, rena kläder 
  • Sovsäck vid behov 
  • Näringsriktig frukost med gröt, ägg och kaffe 
  • Kontakt med sjuksköterska och kurator 
  • Stöd och samtal med vår personal som alltid finns till hands 

 

VÄRM EN MEDMÄNNISKA – GE EN GÅVA HÄR

200 kr = räcker till 4 frukostar
450 kr = räcker till 1 sovsäck

Crossroads flyttar till nya lokaler

Vårt stödcenter för EU-medborgare i utsatthet, Crossroads, kommer att flytta till nya lokaler.

Crossroads drivs av Skåne Stadsmission och Malmö stad och riktar sig till EU-migranter som lever i utsatthet i Malmö. I lokalerna på Nobeltorget har Skåne Stadsmission serverat frukost, haft rådgivning, hälsomottagning och möjlighet till tvätt och dusch, under flera år.

Till årsskiftet löper hyreskontraktet ut och kan inte förnyas, och därför har vi tillsammans med Malmö stad letat ny lokal. För närvarande pågår bygglovsansökan för en lokal som kommer att vara inflyttningsbar 1 mars 2022, och vi jobbar för fullt med en tillfällig lösning som vi hoppas ska vara klar runt årsskiftet.

Tyvärr kommer verksamheten att behöva vara stängd i ungefär en vecka under flytten. Sista dagen i de gamla lokalerna är 26/12 2021. Besökarna på Crossroads är informerade om stängningen.

– Det är olyckligt att målgruppen drabbas av flytten, men tack och lov sker den under en tid då vi inte brukar ha så högt besökarantal, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Hemlös 2021: Kommunernas arbete mot hemlöshet spretar

Det ska inte spela någon roll var du bor – alla som lever i hemlöshet behöver stöd! Idag släpper Sveriges Stadsmissioner hemlöshetsrapporten Hemlös 2021. I rapporten granskas kommunernas arbete för att minska och förebygga hemlöshet. Resultatet visar på stora skillnader och på ett tydligt behov av ökat statligt ansvarstagande.

– Den bistra verkligheten är att det är helt avgörande vilken kommun du lever i för att få rätt stöd. Så ska det inte vara i Sverige. Möjligheten att få stöd ska vara likvärdig, säger Åsa Paborn, talesperson i hemlöshetsfrågor för Sveriges Stadsmissioner.

I rapporten presenteras fyra områden där regering och riksdag kan göra skillnad – om den politiska viljan finns:

📣 Skapa en nationell strategi mot hemlöshet. Ge kommunerna tydliga riktlinjer för ett framgångsrikt arbete.
📣 Inför Bostad Först som modell i hela landet.
📣 Sänk trösklarna till en bostad för fler. Ändra regler för vilka krav som ställs på en bostadssökande.
📣 Ta den strukturella hemlösheten på allvar. Ge kommuner, byggbolag och organisationer i civilsamhället förutsättningar att tillsammans möta behoven av socialt hållbara bostäder.

Läs rapporten här

Malmö stads hemlöshetskartläggning ger en falsk bild

Det som under flera år har presenterats som en kartläggning av hur många hemlösa det finns i Malmö är numera en irrelevant ögonblicksbild. Skåne Stadsmission vill understryka att kartläggningen som Malmö stad presenterar bara visar hur många människor i hemlöshet som socialtjänsten arbetar med, inte hur många som finns i kommunen.

– Sedan 2019 har socialtjänsten inte längre uppdraget att arbeta med hemlösa som inte har en omfattande social problematik, ofta kallat ”strukturellt hemlösa”. Detta gör att kartläggningen utelämnar en stor del av de många människor i Malmö som lever i en osäker boendesituation, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Hemlöshet på samma nivå

Under måndagen presenterade Malmö stad sin årliga hemlöshetskartläggning. Kartläggningen visar att antalet vuxna i hemlöshet ligger på samma nivå som förra året och att antalet barn minskat något. Det handlar om 1115 vuxna och 355 barn som enligt statistiken lever i hemlöshet. Nytt för i år är att Malmö stad för första gången använder samma definition av hemlöshet som Socialstyrelsen, vilket gör att det i år tillkommer nästan 800 vuxna och 300 barn som bor i lägenheter med kommunala kontrakt (totalt blir det alltså 1895 vuxna och 635 barn).

– Att antalet hemlösa i kartläggningen sjunkit sedan Malmö stad 2019 stramade åt sin vägledning för vilka som ska få stöd med boende i kommunen visar egentligen inte att det finns färre hemlösa, bara att kommunen ger färre människor stöd. Som politiker tycker jag man borde vara nyfiken på vad som hänt med människorna som inte längre finns med. Hur har alla barn som försvunnit ur statistiken det nu, säger Sandra Grahn.

Bra med nationell jämförelse

Skåne Stadsmission ser positivt på att Malmö uppdaterat sin definition, vilket underlättar en nationell jämförelse.

– Det är något vi i Sveriges Stadsmissioner efterfrågat. Men att Malmö nu även presenterar kommunala boendelösningar, förändrar inte att strukturellt hemlösa inte syns i statistiken, säger Sandra Grahn.

Strukturellt hemlösa är en stor grupp som saknar ett tryggt boende, oftast av ekonomiska skäl till skillnad från sociala orsaker. I den här kategorin finns många barnfamiljer.

– Att leva i en osäker boendesituation är oerhört stressande, inte minst för barn och deras föräldrar. Vi träffar familjer som inte vet från vecka till vecka var de ska bo. Det är likvärdigt med att var hemlös. Att ständigt oroa sig och ständigt vara på väg till något. Att som barn gå hem från skolan på fredagen och inte veta om du måste flytta under helgen skapar en oerhörd stress, säger Sandra Grahn.

”Måste inte ligga på lägstanivå”

Skåne Stadsmission menar att politikerna gömmer sig bakom vad de kallar ”rättspraxis” genom att hänvisa till domar som avgör lägstanivån för stöd till människor i utsatthet.

– Men politiker kan alltid besluta om mer stöd än så. Det finns inget som säger att man måste lägga sig på lägstanivån, utan det handlar om vilket stöd som politikerna vill att människor ska få. Sedan är det inte självklart att det är just socialtjänsten som ska ansvara för den så kallade strukturella hemlösheten – om socialtjänsten inte längre ska ha ansvaret måste politikerna se till att frågan hanteras av någon annan kommunal instans, eftersom kommunen har det yttersta ansvaret för alla människor som vistas i kommunen.

Vad menar Skåne Stadsmission att kommunen borde göra?

– Dels handlar det så klart om att se till att det byggs fler bostäder som människor har råd med. Dels handlar det om att se över de strukturer som gör att människor hamnar i osäkra boendesituationer. Vem har tillgång till bostadsmarknaden? Hur ser möjligheterna att jobba och tjäna tillräckligt med pengar ut, säger Sandra Grahn och tillägger att även människor som inte bedöms ha omfattande sociala problem kan behöva stöd för att klara ett boende.

– Genom att stötta människor så att de klarar av att behålla sin bostad skapar vi tryggare uppväxtförhållanden för barn och förebygger social hemlöshet, det vill säga hemlöshet som beror på sociala problem som psykisk ohälsa och missbruk. Vi ser idag många barn som far illa på grund av föräldrarnas pressade situation. Vi träffar barnfamiljer som saknar grundläggande saker som mat och kläder, och som inte klarar sin vardag, samtidigt som de ständigt lever i stress över att klara sin boendesituation.

Staten måste ta helhetsgrepp

Skåne Stadsmission menar att frågan om hemlöshet måste upp på nationell nivå.

– Här behöver finnas gemensamma riktlinjer för hur vi löser hemlöshetsproblemet och kommunerna måste få statligt stöd för att kunna ge alla sina invånare vad de har rätt till: ett varaktigt boende, ett eget hem. Men problemet med den strukturella hemlösheten behöver hanteras lokalt, fram till att en nationell strategi är på plats. Vi kan inte acceptera att barn och vuxna ska behöva leva i hemlöshet i Skåne i dag.

 

Efterlysning: Två lokaler för hemlösa i vinter

Återigen står Malmös hemlösa inför en akut situation i vinter. Fryshuset, Skåne Stadsmission, Röda Korset Malmökretsen och Svenska Kyrkan i Malmö hoppas på hjälp från allmänhet och fastighetsägare med att hitta två lokaler för människor som lever i hemlöshet och utsatthet. Den ena behövs för en värmestuga för ungdomar, den andra ska inhysa Crossroads på dagtid och värmestuga för vuxna nattetid under vintern.

Sedan vintern 2019 driver organisationerna tillsammans, genom ett idéburet offentligt partnerskap med Malmö Stad, två värmestugor för människor som inte har tak över huvudet. Värmestugorna är öppna december till april, och har varit belägna i olika lokaler från år till år. Trots att arbetet med att hitta nya lokaler för årets värmestugor inleddes tidigt och i samarbete med Malmö stad har det varit svårt. Därför går organisationerna ut med en efterlysning.

– Vi vet att det finns ett stort behov av värmestugorna, så vi hoppas att hitta fastighetsägare som vill vara med och hjälpa oss att skapa ett tryggare och varmare Malmö i vinter, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Behöver även lokal till Crossroads

Parallellt söker Skåne Stadsmission en ny lokal till Crossroads, organisationens öppna stödcentrum för EU-medborgare i utsatthet. Corssroads drivs sedan 2015 i en lokal vid Nobeltorget, men på grund av att Malmö stad ändrat sin lokalpolicy har lokalen sagts upp och Skåne Stadsmission måste själva ordna en ny.

– För att använda våra pengar, och stadens lokaler, på bästa sätt vill vi kombinera två verksamheter: Crossroads dagtid och värmestuga för vuxna nattetid. Därför letar vi dels en central lokal för ett treårskontrakt, och dels en lokal för värmestuga för ungdomar december-april, säger Sandra Grahn.

Värmestugan för unga har tidigare drivits i Fryshusets lokal, men då organisationen flyttat finns inte den möjligheten.

– Vi vet att det funnits ett stort behov av en plats att värma sig och vila nattetid för unga människor under 25 år, och vi hoppas verkligen hitta en som är lämplig för detta, säger Aida Al Akrawi, Fryshuset.

Bild: Mattias Lissdaniels, från värmestuga vuxen 2020/2021

EFTERLYSNING LOKALER

VAD BEHÖVER VI?

  1. En lokal där vi kan driva Crossroads dagtid och en nattöppen värmestuga för vuxna under vintermånaderna.
  2. En lokal för en nattöppen verksamhet där ungdomar kan sitta och vila, äta mat och vara inomhus i värme under kalla nätter. Kan kombineras med annan verksamhet dagtid.

Se specifikationer nedan

NÄR BEHÖVER VI DEM?
Värmestugorna ska enligt plan öppna i december, men vi behöver ha lokalen klar snarast för att få allt i ordning. Crossroads behöver flytta ur sin lokal vid årsskiftet.

BETALAR VI HYRA?
Ja, vi driver både Crossroads och värmestugorna i samarbete med Malmö stad som står för hyreskostnad inom överenskommen budget.

KONTAKT: Har du tips eller vill veta mer kontakta styrgrupp@varmestugamalmo.se

Önskemål CROSSROADS + VÄRMESTUGA VUXEN:

  • Stor och rymlig samlingsyta med god översikt, antingen med två större avdelningar eller med möjlighet att skärma av vissa delar så att vi kan ha:
    • Yta för mat och social gemenskap
    • Yta för vila nattetid (ca 50 stolar)
    • Yta för dagaktiviteter
  • Två separata ingångar
  • Kök med kyl- och frysmöjlighet samt möjlighet att laga mat
  • Väl fungerande ventilation
  • Minst tre toaletter samt en personaltoalett
  • Ett eller två duschrum
  • Tvättmaskin eller möjlighet att installera tvättmaskin
  • Rum till kontor, samtalsrum, bagagerum, hälsomottagning, personalrum och förråd
  • Centralt belägen

Önskemål VÄRMESTUGA UNG:

  • Centralt belägen
  • Välfungerande ventilation
  • Plats för 25 vilstolar
  • Yta för mat och gemenskap – bord och stolar
  • Kök med kyl- och frysmöjligheter, med möjlighet att laga enklare mat
  • Minst två toaletter samt en personaltoalett, dusch möjligheter
  • Tvättmaskin eller möjlighet att sätta in tvättmaskin
  • Rum som kan fungera som bagagerum
  • Rum för enskilda samtal
  • Förråd till förvaring av städmaterial etc.
  • Personalrum (kan vara litet)

Familjeläger kickade igång sommarlovet

Sommarens familjeläger blev en solig start på lovet. Med fokus på bad, rörelse och avslappning kunde såväl föräldrar som barn njuta av stillheten och sommarvärmen tillsammans.

– Titta som han ler! Jag har haft kontakt med familjen i över ett år nu och det här är första gången som jag ser pappan så glad. Vanligtvis är han så tyngd av oro för barnen och för framtiden.

Det är Karin Edlund, socionom på Skåne Stadsmissions verksamhet för barnfamiljer och unga, som står och tittar ut över sandstranden där föräldrar och barn leker tillsammans. Än en gång kan hon konstatera hur mycket det betyder att få lämna vardagen och komma iväg från staden och alla måsten för en stund. Det familjeläger som vi årligen brukar anordna är oerhört uppskattat och ger familjer möjlighet att få en välförtjänt semester som de annars inte hade haft möjlighet till.

Stort tack till alla företag, organisationer och privatpersoner som gjort det möjligt för oss att ge fler barn ett härligt sommarlov!

Glad sommar – för vem?

Pandemin avtar, men vad händer nu? Vilka firar vaccinet med en utlandsresa och vilka hankar sig vidare i ständig oro?

Hur har pandemin påverkad dig och din familj? Även vi som klarat oss från svårare sjukdom kan räkna upp mycket som varit svårt och jobbigt det senaste året. Men många av besökarna på Skåne Stadsmission svarar ett snabbt ”inte alls” på den frågan. Livet var redan så tufft att vardagens oro överskuggade pandemipaniken. Många saknade redan jobb och pengar till det nödvändigaste. Få hade ett nätverk, de var redan isolerade. En del saknade helt tak över huvudet och oroade sig för sovplats snarare än smittrisk.

I djupare samtal kommer det ändå fram sådant som blivit ännu svårare på grund av pandemin. Inte bara uppenbara saker som att tillgången på jobb minskat dramatiskt och att många öppna mötesplatser stängt. Trångboddheten har blivit mer påtaglig. I en familj med tre eller fyra barn där två plötsligt behöver gå i skolan på distans gör varje rum skillnad. Studiero hemma är ingen självklarhet. Vi möter ungdomar som saknar internet och därför sökt sig till offentliga platser trots ökad smittrisk. Högstadieelever berättar hur pinsamt det varit när småsyskon dykt upp i rutan, men också barn som på grund av distansundervisning missar samtal med kurator och andra stödpersoner när familjelivet inte fungerar.

Även om skolor erbjudit hämtning av skollunch har maten blivit ett problem. Många har lång skolväg, som kanske kräver buss – vilket har avråtts av smittskyddsskäl. Hushållskassan blir ytterligare ansträngd och nu går familjen in i ett sommarlov – då skolmat och vardagsrutiner försvinner – med ännu knappare förhållanden än ett vanligt år.

Allra svårast är det naturligtvis för familjer som flyttar mellan tillfälliga boenden. Kraven från socialtjänsten på den som anses ”strukturellt hemlös” (att vara hemlös på grund av fattigdom och/eller bostadsbrist till skillnad från ”socialt hemlös” på grund av missbruk eller psykisk ohälsa) är höga. Ofta hänvisas familjer till ett nästintill obefintligt nätverk. Att tvingas be vänner eller släktingar om husrum i en pandemi som påkallar isolering är orimligt, de möjligheter till stöd som fanns innan pandemin har nu uttömts.

Även sådant som kan verka smått påverkar en familj, när det försvinner. Som den ensamstående mamman som inte längre fick följa med sin autistiska dotter på fritidsaktiviteten. De andra barnen kunde träna själva, men på grund av dotterns funktionsnedsättning behövde hon sin mamma där – och det gick inte på grund av pandemin. Isoleringen ökade, i ett hem som saknar dator att spela på, syskon att leka med och pengar till något utöver det nödvändigaste. ”Jag blir alltid orolig inför sommarlovet, ännu mer nu när min dotter inte har fritids längre. Vad ska vi hitta på i tio veckor?” säger mamman till oss.

Nyss sjöng skolbarnen om blomstertiden som kommer. Många barn sprang ut med hopp om att äntligen få krama mor- och farföräldrar och med längtan till sol, bad och lek. Kanske till och med en semesterresa. Andra barn gick hem med en klump i magen. Hur ska maten räcka när alla är hemma? Vad ska vi göra hela dagarna? När vi berättar om oron i sociala medier kommer många tips på gratisaktiviteter. Vi uppskattar tipsen, men brukar försöka förklara hur olika förutsättningar barn i Skåne faktiskt har. Självklart är kommunernas smörgåsbord av gratisaktiviteter uppskattade. Men de kräver att familjen kan ta sig dit, utan tillgång till cykel eller busskort. Fikakorgar kan naturligtvis packas, men picknicken kräver ändå lite extra. För att inte tala om suget som uppstår när barn omkring en äter glass, köper falafel eller sticker på bio efter badet.

Pandemin har skapat djupare klyftor mellan de som har och de som inte har. Nu måste vi gemensamt hitta vägar för att bygga ett mer jämlikt samhälle, som framför allt värnar barns rätt till trygghet, en fast bostad som inte bara är tak över huvudet, studiero och mat på bordet!

Skåne Stadsmission vill se:

  • Att regeringen tillsammans med civilsamhället kartlägger fattigdomen i samhället och på statlig, regional och kommunal nivå agerar för att motverka den, i enlighet med hållbarhetsmål 1: Ingen fattigdom.
  • Ett tydligt barnperspektiv i alla beslut. Barnkonventionen är lag, men fortfarande ser vi tydliga avsteg från barns rätt till ett hem. En fast och trygg plats måste vara grunden i alla insatser för barnfamiljer.
  • Att socialtjänsterna i Skåne bjuder in idéburna aktörer för att öka sin förståelse om matfattigdomen. Vi delar ut matkassar i Malmö och Kristianstad varje vecka – det borde inte behövas. Tillsammans behöver vi uppnå nästa globala mål, 2: Ingen hunger.
  • Att det krisstöd som kommit till för att hjälpa näringslivet i pandemin kompletteras med långsiktiga insatser för att motverka fattigdom. Utsattheten fanns före pandemin och förvärras i spåren av krisen.
  • Att regeringen upprättar en nationell strategi mot hemlöshet och en nationell bostadsstrategi för att underlätta bostadsbyggande i hela landet. Att bygga bostäder som fler har råd med är att bygga välfärd.

Skåne Stadsmission arbetar för att fler barn ska få ett fint sommarlov och vill att fler bidrar till detta. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission

 

Vi kallar honom ”Solskens-Calle”