Malmö stads hemlöshetskartläggning ger en falsk bild

Det som under flera år har presenterats som en kartläggning av hur många hemlösa det finns i Malmö är numera en irrelevant ögonblicksbild. Skåne Stadsmission vill understryka att kartläggningen som Malmö stad presenterar bara visar hur många människor i hemlöshet som socialtjänsten arbetar med, inte hur många som finns i kommunen.

– Sedan 2019 har socialtjänsten inte längre uppdraget att arbeta med hemlösa som inte har en omfattande social problematik, ofta kallat ”strukturellt hemlösa”. Detta gör att kartläggningen utelämnar en stor del av de många människor i Malmö som lever i en osäker boendesituation, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Hemlöshet på samma nivå

Under måndagen presenterade Malmö stad sin årliga hemlöshetskartläggning. Kartläggningen visar att antalet vuxna i hemlöshet ligger på samma nivå som förra året och att antalet barn minskat något. Det handlar om 1115 vuxna och 355 barn som enligt statistiken lever i hemlöshet. Nytt för i år är att Malmö stad för första gången använder samma definition av hemlöshet som Socialstyrelsen, vilket gör att det i år tillkommer nästan 800 vuxna och 300 barn som bor i lägenheter med kommunala kontrakt (totalt blir det alltså 1895 vuxna och 635 barn).

– Att antalet hemlösa i kartläggningen sjunkit sedan Malmö stad 2019 stramade åt sin vägledning för vilka som ska få stöd med boende i kommunen visar egentligen inte att det finns färre hemlösa, bara att kommunen ger färre människor stöd. Som politiker tycker jag man borde vara nyfiken på vad som hänt med människorna som inte längre finns med. Hur har alla barn som försvunnit ur statistiken det nu, säger Sandra Grahn.

Bra med nationell jämförelse

Skåne Stadsmission ser positivt på att Malmö uppdaterat sin definition, vilket underlättar en nationell jämförelse.

– Det är något vi i Sveriges Stadsmissioner efterfrågat. Men att Malmö nu även presenterar kommunala boendelösningar, förändrar inte att strukturellt hemlösa inte syns i statistiken, säger Sandra Grahn.

Strukturellt hemlösa är en stor grupp som saknar ett tryggt boende, oftast av ekonomiska skäl till skillnad från sociala orsaker. I den här kategorin finns många barnfamiljer.

– Att leva i en osäker boendesituation är oerhört stressande, inte minst för barn och deras föräldrar. Vi träffar familjer som inte vet från vecka till vecka var de ska bo. Det är likvärdigt med att var hemlös. Att ständigt oroa sig och ständigt vara på väg till något. Att som barn gå hem från skolan på fredagen och inte veta om du måste flytta under helgen skapar en oerhörd stress, säger Sandra Grahn.

”Måste inte ligga på lägstanivå”

Skåne Stadsmission menar att politikerna gömmer sig bakom vad de kallar ”rättspraxis” genom att hänvisa till domar som avgör lägstanivån för stöd till människor i utsatthet.

– Men politiker kan alltid besluta om mer stöd än så. Det finns inget som säger att man måste lägga sig på lägstanivån, utan det handlar om vilket stöd som politikerna vill att människor ska få. Sedan är det inte självklart att det är just socialtjänsten som ska ansvara för den så kallade strukturella hemlösheten – om socialtjänsten inte längre ska ha ansvaret måste politikerna se till att frågan hanteras av någon annan kommunal instans, eftersom kommunen har det yttersta ansvaret för alla människor som vistas i kommunen.

Vad menar Skåne Stadsmission att kommunen borde göra?

– Dels handlar det så klart om att se till att det byggs fler bostäder som människor har råd med. Dels handlar det om att se över de strukturer som gör att människor hamnar i osäkra boendesituationer. Vem har tillgång till bostadsmarknaden? Hur ser möjligheterna att jobba och tjäna tillräckligt med pengar ut, säger Sandra Grahn och tillägger att även människor som inte bedöms ha omfattande sociala problem kan behöva stöd för att klara ett boende.

– Genom att stötta människor så att de klarar av att behålla sin bostad skapar vi tryggare uppväxtförhållanden för barn och förebygger social hemlöshet, det vill säga hemlöshet som beror på sociala problem som psykisk ohälsa och missbruk. Vi ser idag många barn som far illa på grund av föräldrarnas pressade situation. Vi träffar barnfamiljer som saknar grundläggande saker som mat och kläder, och som inte klarar sin vardag, samtidigt som de ständigt lever i stress över att klara sin boendesituation.

Staten måste ta helhetsgrepp

Skåne Stadsmission menar att frågan om hemlöshet måste upp på nationell nivå.

– Här behöver finnas gemensamma riktlinjer för hur vi löser hemlöshetsproblemet och kommunerna måste få statligt stöd för att kunna ge alla sina invånare vad de har rätt till: ett varaktigt boende, ett eget hem. Men problemet med den strukturella hemlösheten behöver hanteras lokalt, fram till att en nationell strategi är på plats. Vi kan inte acceptera att barn och vuxna ska behöva leva i hemlöshet i Skåne i dag.

 

Efterlysning: Två lokaler för hemlösa i vinter

Återigen står Malmös hemlösa inför en akut situation i vinter. Fryshuset, Skåne Stadsmission, Röda Korset Malmökretsen och Svenska Kyrkan i Malmö hoppas på hjälp från allmänhet och fastighetsägare med att hitta två lokaler för människor som lever i hemlöshet och utsatthet. Den ena behövs för en värmestuga för ungdomar, den andra ska inhysa Crossroads på dagtid och värmestuga för vuxna nattetid under vintern.

Sedan vintern 2019 driver organisationerna tillsammans, genom ett idéburet offentligt partnerskap med Malmö Stad, två värmestugor för människor som inte har tak över huvudet. Värmestugorna är öppna december till april, och har varit belägna i olika lokaler från år till år. Trots att arbetet med att hitta nya lokaler för årets värmestugor inleddes tidigt och i samarbete med Malmö stad har det varit svårt. Därför går organisationerna ut med en efterlysning.

– Vi vet att det finns ett stort behov av värmestugorna, så vi hoppas att hitta fastighetsägare som vill vara med och hjälpa oss att skapa ett tryggare och varmare Malmö i vinter, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Behöver även lokal till Crossroads

Parallellt söker Skåne Stadsmission en ny lokal till Crossroads, organisationens öppna stödcentrum för EU-medborgare i utsatthet. Corssroads drivs sedan 2015 i en lokal vid Nobeltorget, men på grund av att Malmö stad ändrat sin lokalpolicy har lokalen sagts upp och Skåne Stadsmission måste själva ordna en ny.

– För att använda våra pengar, och stadens lokaler, på bästa sätt vill vi kombinera två verksamheter: Crossroads dagtid och värmestuga för vuxna nattetid. Därför letar vi dels en central lokal för ett treårskontrakt, och dels en lokal för värmestuga för ungdomar december-april, säger Sandra Grahn.

Värmestugan för unga har tidigare drivits i Fryshusets lokal, men då organisationen flyttat finns inte den möjligheten.

– Vi vet att det funnits ett stort behov av en plats att värma sig och vila nattetid för unga människor under 25 år, och vi hoppas verkligen hitta en som är lämplig för detta, säger Aida Al Akrawi, Fryshuset.

Bild: Mattias Lissdaniels, från värmestuga vuxen 2020/2021

EFTERLYSNING LOKALER

VAD BEHÖVER VI?

  1. En lokal där vi kan driva Crossroads dagtid och en nattöppen värmestuga för vuxna under vintermånaderna.
  2. En lokal för en nattöppen verksamhet där ungdomar kan sitta och vila, äta mat och vara inomhus i värme under kalla nätter. Kan kombineras med annan verksamhet dagtid.

Se specifikationer nedan

NÄR BEHÖVER VI DEM?
Värmestugorna ska enligt plan öppna i december, men vi behöver ha lokalen klar snarast för att få allt i ordning. Crossroads behöver flytta ur sin lokal vid årsskiftet.

BETALAR VI HYRA?
Ja, vi driver både Crossroads och värmestugorna i samarbete med Malmö stad som står för hyreskostnad inom överenskommen budget.

KONTAKT: Har du tips eller vill veta mer kontakta styrgrupp@varmestugamalmo.se

Önskemål CROSSROADS + VÄRMESTUGA VUXEN:

  • Stor och rymlig samlingsyta med god översikt, antingen med två större avdelningar eller med möjlighet att skärma av vissa delar så att vi kan ha:
    • Yta för mat och social gemenskap
    • Yta för vila nattetid (ca 50 stolar)
    • Yta för dagaktiviteter
  • Två separata ingångar
  • Kök med kyl- och frysmöjlighet samt möjlighet att laga mat
  • Väl fungerande ventilation
  • Minst tre toaletter samt en personaltoalett
  • Ett eller två duschrum
  • Tvättmaskin eller möjlighet att installera tvättmaskin
  • Rum till kontor, samtalsrum, bagagerum, hälsomottagning, personalrum och förråd
  • Centralt belägen

Önskemål VÄRMESTUGA UNG:

  • Centralt belägen
  • Välfungerande ventilation
  • Plats för 25 vilstolar
  • Yta för mat och gemenskap – bord och stolar
  • Kök med kyl- och frysmöjligheter, med möjlighet att laga enklare mat
  • Minst två toaletter samt en personaltoalett, dusch möjligheter
  • Tvättmaskin eller möjlighet att sätta in tvättmaskin
  • Rum som kan fungera som bagagerum
  • Rum för enskilda samtal
  • Förråd till förvaring av städmaterial etc.
  • Personalrum (kan vara litet)

Familjeläger kickade igång sommarlovet

Sommarens familjeläger blev en solig start på lovet. Med fokus på bad, rörelse och avslappning kunde såväl föräldrar som barn njuta av stillheten och sommarvärmen tillsammans.

– Titta som han ler! Jag har haft kontakt med familjen i över ett år nu och det här är första gången som jag ser pappan så glad. Vanligtvis är han så tyngd av oro för barnen och för framtiden.

Det är Karin Edlund, socionom på Skåne Stadsmissions verksamhet för barnfamiljer och unga, som står och tittar ut över sandstranden där föräldrar och barn leker tillsammans. Än en gång kan hon konstatera hur mycket det betyder att få lämna vardagen och komma iväg från staden och alla måsten för en stund. Det familjeläger som vi årligen brukar anordna är oerhört uppskattat och ger familjer möjlighet att få en välförtjänt semester som de annars inte hade haft möjlighet till.

Stort tack till alla företag, organisationer och privatpersoner som gjort det möjligt för oss att ge fler barn ett härligt sommarlov!

Glad sommar – för vem?

Pandemin avtar, men vad händer nu? Vilka firar vaccinet med en utlandsresa och vilka hankar sig vidare i ständig oro?

Hur har pandemin påverkad dig och din familj? Även vi som klarat oss från svårare sjukdom kan räkna upp mycket som varit svårt och jobbigt det senaste året. Men många av besökarna på Skåne Stadsmission svarar ett snabbt ”inte alls” på den frågan. Livet var redan så tufft att vardagens oro överskuggade pandemipaniken. Många saknade redan jobb och pengar till det nödvändigaste. Få hade ett nätverk, de var redan isolerade. En del saknade helt tak över huvudet och oroade sig för sovplats snarare än smittrisk.

I djupare samtal kommer det ändå fram sådant som blivit ännu svårare på grund av pandemin. Inte bara uppenbara saker som att tillgången på jobb minskat dramatiskt och att många öppna mötesplatser stängt. Trångboddheten har blivit mer påtaglig. I en familj med tre eller fyra barn där två plötsligt behöver gå i skolan på distans gör varje rum skillnad. Studiero hemma är ingen självklarhet. Vi möter ungdomar som saknar internet och därför sökt sig till offentliga platser trots ökad smittrisk. Högstadieelever berättar hur pinsamt det varit när småsyskon dykt upp i rutan, men också barn som på grund av distansundervisning missar samtal med kurator och andra stödpersoner när familjelivet inte fungerar.

Även om skolor erbjudit hämtning av skollunch har maten blivit ett problem. Många har lång skolväg, som kanske kräver buss – vilket har avråtts av smittskyddsskäl. Hushållskassan blir ytterligare ansträngd och nu går familjen in i ett sommarlov – då skolmat och vardagsrutiner försvinner – med ännu knappare förhållanden än ett vanligt år.

Allra svårast är det naturligtvis för familjer som flyttar mellan tillfälliga boenden. Kraven från socialtjänsten på den som anses ”strukturellt hemlös” (att vara hemlös på grund av fattigdom och/eller bostadsbrist till skillnad från ”socialt hemlös” på grund av missbruk eller psykisk ohälsa) är höga. Ofta hänvisas familjer till ett nästintill obefintligt nätverk. Att tvingas be vänner eller släktingar om husrum i en pandemi som påkallar isolering är orimligt, de möjligheter till stöd som fanns innan pandemin har nu uttömts.

Även sådant som kan verka smått påverkar en familj, när det försvinner. Som den ensamstående mamman som inte längre fick följa med sin autistiska dotter på fritidsaktiviteten. De andra barnen kunde träna själva, men på grund av dotterns funktionsnedsättning behövde hon sin mamma där – och det gick inte på grund av pandemin. Isoleringen ökade, i ett hem som saknar dator att spela på, syskon att leka med och pengar till något utöver det nödvändigaste. ”Jag blir alltid orolig inför sommarlovet, ännu mer nu när min dotter inte har fritids längre. Vad ska vi hitta på i tio veckor?” säger mamman till oss.

Nyss sjöng skolbarnen om blomstertiden som kommer. Många barn sprang ut med hopp om att äntligen få krama mor- och farföräldrar och med längtan till sol, bad och lek. Kanske till och med en semesterresa. Andra barn gick hem med en klump i magen. Hur ska maten räcka när alla är hemma? Vad ska vi göra hela dagarna? När vi berättar om oron i sociala medier kommer många tips på gratisaktiviteter. Vi uppskattar tipsen, men brukar försöka förklara hur olika förutsättningar barn i Skåne faktiskt har. Självklart är kommunernas smörgåsbord av gratisaktiviteter uppskattade. Men de kräver att familjen kan ta sig dit, utan tillgång till cykel eller busskort. Fikakorgar kan naturligtvis packas, men picknicken kräver ändå lite extra. För att inte tala om suget som uppstår när barn omkring en äter glass, köper falafel eller sticker på bio efter badet.

Pandemin har skapat djupare klyftor mellan de som har och de som inte har. Nu måste vi gemensamt hitta vägar för att bygga ett mer jämlikt samhälle, som framför allt värnar barns rätt till trygghet, en fast bostad som inte bara är tak över huvudet, studiero och mat på bordet!

Skåne Stadsmission vill se:

  • Att regeringen tillsammans med civilsamhället kartlägger fattigdomen i samhället och på statlig, regional och kommunal nivå agerar för att motverka den, i enlighet med hållbarhetsmål 1: Ingen fattigdom.
  • Ett tydligt barnperspektiv i alla beslut. Barnkonventionen är lag, men fortfarande ser vi tydliga avsteg från barns rätt till ett hem. En fast och trygg plats måste vara grunden i alla insatser för barnfamiljer.
  • Att socialtjänsterna i Skåne bjuder in idéburna aktörer för att öka sin förståelse om matfattigdomen. Vi delar ut matkassar i Malmö och Kristianstad varje vecka – det borde inte behövas. Tillsammans behöver vi uppnå nästa globala mål, 2: Ingen hunger.
  • Att det krisstöd som kommit till för att hjälpa näringslivet i pandemin kompletteras med långsiktiga insatser för att motverka fattigdom. Utsattheten fanns före pandemin och förvärras i spåren av krisen.
  • Att regeringen upprättar en nationell strategi mot hemlöshet och en nationell bostadsstrategi för att underlätta bostadsbyggande i hela landet. Att bygga bostäder som fler har råd med är att bygga välfärd.

Skåne Stadsmission arbetar för att fler barn ska få ett fint sommarlov och vill att fler bidrar till detta. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission

 

Vi kallar honom ”Solskens-Calle”

Uppdaterad information om den hemlösa familjen

Många hör av sig och vill stötta familjen som lyfts fram i Dagens Nyheter. Vi träffar tyvärr familjer i liknande situationer alltför ofta, och har alltid för lite resurser för att hjälpa så mycket som vi vill.

Vad händer nu med familjen?

Skåne Stadsmission har löpande informerat familjen om det enorma engagemang och den medkänsla som artikeln i DN väckt. Familjen hälsar och tackar alla er som engagerar er.

Familjen beviljades strax efter klockan 16 på fredagen boende över helgen och kunde vila ut på en lugn och trygg plats där de kunde vara tillsammans och äta sig mätta. På måndag behövde familjen åter igen söka nödstöd från socialtjänsten så situationen var fortsatt oviss vilket innebär en stor påfrestning och stress för såväl barn som föräldrar. På onsdagen skrev DN ytterligare en artikel, och familjen var också med i P4 Malmöhus där socialnämndens vice ordförande Joel Laguna (L) också medverkade. Senare samma kväll beviljades familjen nödstöd fyra nätter, fram till måndagen 7 juni. Skåne Stadsmission fortsätter att stötta familjen med praktisk och juridisk hjälp och kämpar för att familjen ska få den stabila tillvaro som barn har rätt till.

Vems ansvar är det att se till att barnen har tak över huvudet?

Skåne Stadsmission reagerar starkt på att socialtjänstens företrädare i sitt svar i Dagens Nyheter säger att barnfamiljer i papperslöshet är hänvisade till civilsamhället, vilket innebär organisationer och privatpersoner. Kommunen kan inte på det sättet avsäga sig det yttersta ansvaret för människor som vistas här, särskilt inte när det gäller barn. Vi vill som idéburen organisation vara med och lösa problemet men vi kan aldrig ta ansvar för det – det har vi inte resurser till och dessutom är det inte förenligt med hur samhället är tänkt att fungera. Därför är det viktigt att den som vill se förändring vänder sig till beslutsfattarna i kommunen och på högre nivå. Det kan till exempel handla om att mejla en lokal politiker eller ansvariga för socialtjänsten i kommunen. Att hjälpa en enskild familj är behjärtansvärt men förändrar inte situationen i stort.

Hur kan jag hjälpa?

Skåne Stadsmission kan inte samla in pengar till enskilda familjer utan arbetar med praktiskt stöd så som akuta insatser med mat och kläder samt långsiktig rådgivning och ombudsmannaskap. Vi hjälper familjen på alla sätt vi kan, men vill heller inte sätta dem i en situation där de blir beroende av godtycklig välgörenhet. Har du konkreta idéer om hur du vill hjälpa får du gärna skicka e-post till oss: info@skanestadsmission.se. Läs mer om hur vi arbetar nedan!

Hur stöttar jag ert arbete?

Som privatperson: Om du har möjlighet att gå in som månadsgivare hos oss är det den absolut bästa hjälpen vi kan få, eftersom det ger oss långsiktighet och möjlighet att planera vårt arbete. Vill du stötta vårt arbete med en engångsgåva är det också väldigt uppskattat så klart!

Månadsgivare
Engångsgåva
Du kan också sätta in direkt på BG 900-3252 eller Swisha 900 3252.

Som företag: Långsiktiga partnerskap är det som hjälper oss allra mest. Det ger oss en möjlighet att planera och bygga upp hållbara insatser. Vi diskuterar gärna hur just ditt företag bäst kan bli vår partner. Mejla foretagssamarbeten@skanestadsmission.se.

Hur arbetar Skåne Stadsmission?

Vårt arbete handlar om att se, lindra, förebygga och förändra nöd. Detta gör vi genom professionellt socialt arbete, både genom akuta insatser och långsiktigt stöd för att individer själva ska kunna ändra sin situation. Vårt arbete är rättighetsbaserat och utgår ifrån att varje individ ska ha möjlighet att få sina samhälleliga och mänskliga rättigheter tillgodosedda. Därför handlar mycket av vårt jobb om att agera ombud – att stötta familjer så att de har kunskap och kraft att utkräva sin rätt. Det kan handla om att lotsa människor som hamnat ”mellan stolarna” i samhällsystemet rätt, det kan handla om att vara ombud när människor ansöker om hjälp från kommun eller annan myndighet, stöd och rådgivning i att tolka och överklaga myndighetsbeslut och mycket mer. För att nå långsiktig förändring på samhällsnivå arbetar vi också med att informera allmänhet och beslutsfattare om vad vi ser och vilka konsekvenser lagstiftning och andra regelverk får för människor.

Kreativa verkstaden – skapande med samtalet i fokus

Till Café David i Malmö söker sig runt 170 personer dagligen, för frukost, samtal, en ren jacka och kanske en dusch. Varje deltagare har sin individuella utmaning och stödet måste därför individanpassas så långt det är möjligt. En del av besökarna går vidare till Kreativa verkstaden.

Att vara välkommen och ingå i ett socialt sammanhang är viktigt för alla människor. Stämningen på Café David präglas av ett värdigt bemötande där vi skapar relationer och fokuserar på det som fungerar.

”Här får jag frukost varje dag och det finns alltid någon som lyssnar”
Stina

Här serverar vi kostnadsfri frukost, subventionerade luncher och fika. Personalen finns tillgänglig för samtal och stöd och arbetar nära kuratorn och sjuksköterskan som finns på plats. Samverkan med andra aktörer såsom myndigheter och idéburen sektor sker löpande.

Kreativ verkstad – vi möts och skapar tillsammans

På Café David har vi genom åren erbjudit deltagare att vara med i olika former av aktiviteter och kreativa sysselsättningar . Kreativa verkstaden växte fram eftersom vi såg ett stort behov av att få uttrycka sig hos de deltagare som kom till oss i caféet. Många hade egna instrument, böcker, pennor, penslar och papper med sig som plockades fram. Till att börja med köpte vi in material och gjorde plats i caféet för att måla, skriva och rita. Då behovet växte flyttade vi verksamheten till en källarlokal, där vi kunde erbjuda mer plats och arbeta med inramningar av färdiga konstverk. Det dröjde inte länge innan vi hade vår första utställning.

 

Idag har kreativa verkstaden ett helt våningsplan i det hus som även rymmer kuratorsmottagning, hälso- och sjukvårdsmottagning och själva caféet som mötesplats med gratis frukost, subventionerad lunch, dusch och klädbyte. Vi ser ett stort värde i att ha alla dessa funktioner samlade i samma hus.

Samtalet som kreativ process

Samtalet är själva kärnan på Café David där relationer etableras och vi får reda på deltagarens behov. Hela verksamheten har ett pragmatiskt upplägg med fokus på att lösa basbehov och mitt i allt detta lösningsfokuserade arbete finns hela tiden ett samtal närvarande.

I samtalen som uppstår finns en möjlighet att ”de samtalandes bidrag smälter samman till något helt nytt. En ny verklighet blir till medan man talar” vilket gör att samtalet kan leda till att man hittar nya vägar framåt, men även att man kan se samtalet som en kreativ process (Engqvist 2013, 77).

Eftersom ett samtal går att se som en form av kreativ verksamhet (ett behov av att få uttrycka sig och hitta nya vägar) skulle man faktiskt kunna säga att hela verksamheten i grunden är en kreativ verksamhet. Det känns därför helt naturligt att den kreativa verkstaden nu blivit en ganska stor del av den ordinarie ursprungliga verksamheten.

Vi har en bred syn på vad kreativitet är, ibland kan just ett samtal vara en första kreativ verksamhet som leder vidare till att något nytt uppstår, ibland är det att skriva en låt, måla eller söka ett jobb. I verkstaden kan man delta i pågående projekt eller jobba på egen hand. Tanken är att hitta vad varje person vill göra, tillgodose det så långt det går, och låta det få växa.

Olika uttrycksformer

I verkstaden finns flera rum med möjlighet att måla, rita, trycka i olika grafiska tekniker, skulptera, lyssna på musik, använda datorer, sy och reparera, läsa och skriva. Det finns även ett musikrum där man kan spela musik på elgitarr, elbas, trummor och piano. Parallellt med att deltagare kan välja fritt vad de vill göra, arbetar vi ofta med teman. I workshops bearbetar vi temat genom att prova på olika tekniker som till exempel oljemåleri, akrylmåleri, textiltryck, akvarell, kalligrafi, tuschmåleri, collage, bokbindning, text, mönstersömnad, olika grafiska tekniker, med mera. Resultatet presenteras oftast i form av en utställning.

Utställningar

En av våra utställningar – Vad är ett hem? – blev också en bok. Idén till utställningen och den tillhörande boken växte fram under valåret 2018. För första gången kunde man förtidsrösta på Café David och det anordnades paneldiskussion med företrädare för de olika partierna i Malmö stad. Ett av de ämnen som diskuterades mest vid utfrågningen var bostadspolitiken.

Illustrationen kommer från utställningen Hem? på Stadshuset i Malmö.

Vi hade börjat planera vårt nästa projekt i Kreativa verkstaden. Idéen var att bygga en flyttbar utställning i form av en vikvägg fylld med texter och bilder som kunde visas på olika platser i Malmö – en slags väggtidning att få uttrycka sina åsikter på. Under de diskussioner och samtal som följde i verkstaden kom vi fram till att frågan om vad ett hem egentligen är var ett bra tema att ta upp på vikväggen. Det gav sig då dessutom naturligt att bygga vikväggen som en slags lägenhetsvägg som vi kunde presentera texterna och bilderna på. Texterna och bildmaterialet blev sedan innehållet i boken med titeln ”HEM ?”. Utställningen har bland annat visats på Malmö stadshus och Malmö stadsbibliotek.

Ett annat projekt bidrog till att vi kunde bygga upp vårt musikrum. Vi hade en akustisk gitarr i caféet och sökte medel för att kunna köpa in fler instrument samt starta upp en regelbunden musikverksamhet. Vi påbörjade en insamling av instrument och musikutrustning på Facebook som tillsammans med de medel vi fick gjorde att det nu finns möjlighet att repa och spela in musik i Kreativa verkstaden. Projektet avslutades med en konsert där deltagare spelade på våra nya instrument .

Den utställning som följde var också en kombinerad konsert och konstutställning. Utställningen, som fokuserade på temat återvinning, innehöll förutom måleri och teckningar även i en stor installation med titeln ”Museet för borttappade och upphittade saker”. Den bestod av just upphittade och borttappade saker som presenterades i en sju meter lång monter. Föremålen i montern förseddes med fritt formulerade infotexter som gav en bakgrund till föremålens historia.

Just nu, våren 2021, arbetar vi med en dokumenterande utställning med titeln ”Tillsammans är du aldrig ensam”. I detta projekt vill vi ge deltagarna en möjlighet att berätta hur de upplever tiden under pandemin. Vi vill erbjuda en möjlighet för bearbetning där deltagaren med hjälp av text och måleri kan beskriva sina känslor och tankar om hur hen påverkas av och upplever situationen som vi befinner oss i. Projektet pågår huvudsakligen i Kreativa verkstaden men det finns också möjlighet att delta genom en skriv-station i caféet, eftersom vi vill skapa hög tillgänglighet till projektet. Tanken är att i första skedet ha en fri associationsvägg där alla tankar och känslor får blandas med varandra, för att sedan sammanställa materialet till en mobil utställning.

Samtalet som en kreativ process

Kreativa verkstaden uppstod eftersom det fanns ett behov av att få uttrycka sig hos våra deltagare. När verkstaden öppnade kom ett tiotal deltagare per dag och nu några år senare är antalet 30. Vad vi gjorde var egentligen mest att bidra med material, ge plats och lyfta fram något som redan pågick. Att få yttra sig – att bli hörd och sedd – går närmast att betrakta som en mänsklig rättighet och ett grundläggande mänskligt behov som ofta kan likställas med mat, värme och kläder även om det är svårt att jämföra behov.

”Här kan jag slappna av och vara mig själv. Jag får ny energi när jag varit i verkstaden”
Daniel

Eftersom många av våra deltagare brottas med problem innebär Kreativa verkstaden ofta en paus från problemen som gör att man sedan kan samla kraft för att ta itu med dem. Men deltagandet i kreativa verkstaden innebär också en möjlighet att få göra något. Något som man sedan får möjlighet att visa upp och få uppskattning för. Genom att delta i arbetet i Kreativa verkstaden öppnas därmed en möjlighet att bli uppmärksammad för någonting annat än de sociala problem som ofta förföljer deltagaren. Att vara kreativ och göra saker tillsammans skapar dessutom en brygga i mötet mellan människor som ofta leder till otvungna och ömsesidiga samtal mellan deltagare, men också mellan deltagare och personal.

Vi märker fördelar i det sociala arbetet när samtalet får växa fram medan vi gör något tillsammans. När man gör något tillsammans som ingen egentligen är expert på främjas samtalet av att man är jämlika inför det ovissa i situationen. Det gäller särskilt när det kommer till konst eftersom det är en sysselsättning helt utan facit. I bästa fall gör det mötet och samtalet mer ömsesidigt och ickehierarkiskt. Vi har också märkt att samtalet ofta blir mer avslappnat när man inte börjar med att förutsätta problem utan istället fokuserar på vad individen vill göra. Problemen är oftast så pass närvarande att de dyker upp i samtalet ändå.

Om man tänker sig samtalet som en första grundläggande kreativ verksamhet – som en möjlighet att bygga något nytt tillsammans, då är kreativa verkstaden en naturlig följd av det för att lättare skapa kontakt och bygga relationer. Frågan vi ska ställa är kanske inte hur vi kan lösa någons problem utan vad vi kan bygga tillsammans?

Referenslitteratur för dig som vill lära om samtal:
Engqvist, Anders. 1984, 2013. Konsten att samtala, En handbok för människor i kontaktyrken. 5:3 uppl. Lund. Studentlitteratur.

Här kan du som lever i hemlöshet bli vaccinerad

Information till dig som lever i hemlöshet, till socialtjänst i Skåne, samt organisationer som möter människor i hemlöshet:

Nu finns möjlighet för människor i hemlöshet att vaccineras mot Covid-19 på Skånes Stadsmissions mottagningar i Malmö, Kristianstad och Helsingborg från och med vecka 20. För mer information samt för att boka tid kontakta Skåne Stadsmission i din närmaste stad (se nedan). Vi ber er ha förståelse för att ändringar kan komma med kort varsel, och att vaccinationen sker i mån av tillgång till vaccin.

Vaccinationen sker i samarbete med Region Skåne och vi kommer att använda ett vaccin mot Covid-19 som ska ges i två doser. Tid för dos 2 får du när du har vaccinerats med dos 1. Vaccinet får du med en injektion i överarmen. Du ska stanna kvar 15 minuter efter att du fått vaccinet så vi vet att du mår bra.
Datum för planerad vaccination: 

Malmö 

Korsgatan 14
Tel 076-647 15 05

Dagar: 20/5 kl 13-17
21/5 kl 13-16.30
24 och 25/5 kl 8.30-12 + 13-16.30
27 och 28/5 kl 13-16.30
31/5 kl 8.30-12
1/6 kl 8.30-12 + 13-16.30
3 +4/6 kl 13-16.30
Drop in i mån av tid och tillgång till vaccin.

Crossroads
Tel 076-647 15 28

Dagar: 21,27,28/5 + 3,4/6 kl 9-12
Drop in i mån av tid och tillgång till vaccin.

Helsingborg
Tel 073-316 01 70
Dagar: 20,21,24,26 och 27/5
Kristianstad 
Tel 070-893 03 71
Dagar: 20,25 och 28/5

Även sprutbytet och psykiatrin kommer att erbjuda vaccin, läs mer om det här!

För mer information: Vaccination mot covid-19 – Region Skåne (skane.se)

Ny modell ska ge hemlösa barnfamiljer en fast bostad

Bostadsfrågan har blivit akut i Sverige. Bostadsmarknaden präglas av ojämlikhet och många faller utanför. Det vill vi ändra på. Tillsammans med forskaren Martin Grander vid Malmö universitet, Rädda Barnen och AFRY har vi tagit fram modellen ”Barns bostad först” för att motverka hemlöshet för barnfamiljer. En modell som Malmö stad nu vill titta närmare på. 

Över 15 000 barn i Sverige lever i hemlöshet och allt fler familjer drabbas. I Sverige har vi länge varit vana vid att se sociala problem som en orsak till hemlöshet. Det vi nu i allt större utsträckning ser är att människor utan annan problematik än en svag ekonomi drabbas av hemlöshet och att själva hemlösheten i sig leder till sociala problem som till exempel psykisk ohälsa.

Konsekvenserna är allvarliga: att inte ha ett stadigvarande hem begränsar barns möjlighet att klara av skolan, ha en meningsfull fritid, skapa relationer och upprätthålla rutiner för mat, lek och vila. En dålig start i livet minskar möjligheterna till god hälsa och arbete i vuxen ålder. Bostadskrisen i Sverige står i vägen för tillväxt och riskerar att cementera en negativ utveckling för individer, familjer och samhället.

Samarbete mellan en rad aktörer
Projektet Barns bostad först är ett samarbete mellan Malmö universitet, Skåne Stadsmission, Rädda Barnen och AFRY. Dessutom har Malmö stad, Göteborg stad, privata och kommunala fastighetsägare, Kronofogdemyndigheten och Länsstyrelsen medverkat i projektet.

– Jag tycker Barns bostad först är ett väldigt bra exempel på hur forskning kan göra skillnad i praktiken, genom samverkan med aktörer som har praktisk och empirisk kunskap om fältet, säger Martin Grander, som är föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.

– Vi studerar, analyserar, delar kunskap och opinionsbildar och vill med vår forskning arbeta för en mer jämlik och socialt hållbar bostadsförsörjning i Sverige, säger Martin Grander,

”Behövs forskning om metoder och tillvägagångssätt som ger effekt”
Lena Wetterskog Sjöstedt är direktor på Skåne Stadsmission. Organisationen möter barnfamiljer som flyttar mellan tillfälliga boenden, människor som desperat söker tak över huvudet och människor som försöker få stöd och hjälp utan att lyckas hamna rätt i systemen.

– Mål 17 i Agenda 2030 är en nyckel för en hållbar utveckling i Malmö, Skåne, Sverige och världen. Vi ser samverkan mellan samhällets olika parter – idéburen verksamhet, näringsliv, offentlig sektor, politik och akademi – som enda framkomliga väg. Vi arbetar för ett samhälle där människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter och utnyttja sin egenmakt. Därför behövs forskning kring vilka metoder och tillvägagångssätt som faktiskt ger den effekten och därför behöver dessa områden ständigt beforskas, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Ny modell färdig att använda
Projektet Barns bostad först slutredovisades till Vinnova i augusti 2020 med förslag på lösningar både på kort och lång sikt. På kort sikt föreslogs att alla barnfamiljer i hemlöshet skulle garanteras en bostad från dag ett och under tre månader med individuellt anpassat stöd med målet att familjerna efter tre månader har en långsiktigt hållbar boendelösning. På lång sikt föreslogs en socialt hållbar bostadspolitik med ett politiskt ramverk som ser bostaden som en social rättighet.

Barns bostad först bygger på den beprövade modellen Bostad först, och går ut på att ge förtur till hemlösa barnfamiljer. Genom ett förstahandskontrakt samt individuellt anpassat stöd och kontakt med berörda sociala parter, ska hemlösa barnfamiljer få en fast bostad och ett tryggare liv.

– Modellen är färdig att implementeras inom ramen för svensk lagstiftning, givet att finansiering finns, säger Martin Grander.

– Inom områdena bostadsutveckling och socialt arbete vid Malmö universitet finns modiga forskare som ifrågasätter systemen och olika förhållningssätt. Det behövs för att vi ska komma vidare med alla barns rätt till en bostad. Därför känns det extra roligt att gå in i detta tillsammans, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Malmö stad vill titta närmare på modellen
Nu har arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö stad beslutat att titta närmare på modellen för att motverka hemlöshet bland barnfamiljer.

– Vi vill få olika intressenter och samhällsaktörer att prova modellen. För satsningen behövs förstahandskontrakt hos en fastighetsägare som godkänner försörjningsstöd som inkomst. Och så behöver vi hitta finansiering för våra stödinsatser för eget boende, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

– Genom Barns bostad först kan Malmö stad nu visa att man är beredd att göra en social investering för nästa generation, tillägger hon.

Om Skåne Stadsmission startar en verksamhet enligt Barns bostad först kan Malmö stads roll i projektet exempelvis vara att i samarbete med aktörerna erbjuda arbetsmarknadsinsatser till deltagande familjer.