Proffsigt engagemang är hans signum

”Du är ju en professionell volontär, så engagerad som du är!” De fina orden fick vår volontär Chun-Lok nyligen höra. Bakom engagemanget ligger nyfikenhet och viljan att arbeta med människor. 
– Jag trivs och tycker det är väldigt roligt att vara ideellt engagerad, och jag lär mig alltid något nytt, berättar han.  

Chun-Lok kommer från Hong-Kong och har varit i Sverige i snart fyra år. Han har länge velat arbeta med människor och har en examen i psykologi. Idag är han volontär på tre verksamheter inom Skåne Stadsmission: Unga Forum, Kreativa verkstaden och Crossroads Utöver sina dagar som volontär arbetar han under sommaren som gruppledare för familjeaktiviteter på Rädda Barnen och är även volontär hos Röda Korset. Chun -Lok har fullt upp helt enkelt!  

Hur hittade du Skåne Stadsmission, och vad var det som fick dig att bli volontär?

 Det var hösten 2019 som jag började som volontär på ett språkcafé  Stadsbiblioteket. Därigenom blev jag senare tipsad om att ta kontakt med Skåne Stadsmission. Jag började då som volontär i Unga Forums Pluggstuga och fortsatte därefter att engagera mig i kreativa verkstaden och på Crossroads 

I framtiden vill Chun-Lok arbeta med socialt arbete inom idéburen sektor, gärna i verksamheter och organisationer som stödjer barn och unga.  

Vad tycker du mest om med att vara volontär?

 Vill man lära sig något nytt, få nya perspektiv och möta människor man aldrig tidigare skulle mött borde man bli volontär, säger Chun-Lok. Genom att vara engagerad i flera verksamheter så får du fler erfarenheter, träffar olika målgrupper och får definitivt nya perspektiv på saker och ting.  

  Det finns möjlighet att prova olika uppgifter som volontär, vara ett stöd, få erfarenhet, skapa kontakter. Istället för att ”bara” sitta hemma kan man med lite av den tiden göra skillnad. I de verksamheter jag är volontär i gör jag olika saker. Hjälper till med läxor, är ett socialt stöd, spelar musik i kreativa verkstaden, och serverar frukost och stödjer målgruppen på Crossroads 

Varför borde man engagera sig som volontär?

 Frågan är snarare: Varför inte?! Som volontär lär man sig alltid något nytt. Samtalen och mötena är aldrig det samma och varje gång får man nya perspektiv och nya lärdomar. Jag ser det heller inte som att enbart vara till hjälp och ett stöd, utan att jag gör det jag har möjlighet till som medmänniska. Jag rekommenderar definitivt fler att bli volontärer. 

” Jag behandlar mig själv när jag målar.” Nina berättar om Kreativa verkstaden.

– När hela Malmö är mörkt, då är det ljust här. Det säger Nina som har kommit till Café David i 15 år. Jag träffar Nina över en kopp kaffe på vårt Café David i Malmö. Hon kommer hit för att äta frukost och prata med personalen nästan varje dag. Hon är också en av de flitigaste deltagarna i vår kreativa verkstad.

Nina har tunga erfarenheter med sig i bagaget. Hon berättar att hon har kämpat sen hon var sju år då hennes pappa hastigt gick bort. Kvar fanns hennes mamma som ensam skulle försörja sex barn. Som ung satt Nina fängslad i sitt hemland för sitt politiska engagemang. De fem åren i fängelse kom att påverka hennes hälsa för lång tid framöver – både psykiskt och fysiskt. Det är svårt att föreställa sig vad som har hänt i fängelset, men jag förstår att hon både har isolerats och torterats.

Sedan hon kom till Sverige har hon fått hjälp att bearbeta de svåra upplevelserna men det kommer fortfarande perioder med svåra mardrömmar. Nina tycker inte om att vara ensam. Den konstanta värken i kroppen gör det svårt att både promenera och sova.

Så sitter hon här på Café David mittemot och ler när hon pratar om sitt målande.

– Jag behandlar mig själv när jag målar. Jag har så mycket glädje inom mig men den hittar inte alltid ut. När jag målar väljer jag glada färger och motiv.

Kreativa verkstaden på Café David i Malmö är öppen fyra dagar i veckan. Här kan man måla, teckna och prova på olika tekniker. Det finns instrument för den som vill spela musik.

För några år sedan sa Nina till Oskar att hon ville börja måla. Oskar jobbar på Café David och driver också den kreativa verkstaden.

– Han visade mig en fisk i en bok som jag kunde måla av. Jag gjorde ett försök, men blev så missnöjd med min målning att jag kastade den. Nästa dag när jag kom till Café David så hade Oskar ramat in min målning av fisken till mig.

Nina säger att målandet ger henne lycka och det har fått henne att tro på sig själv igen. Som sjukpensionär vill hon fylla sina dagar och den kreativa verkstaden har betytt mycket.

– Oskar är en fantastisk lärare. Han uppmuntrar mig och när jag tvivlar så säger han att jag kan.

Nina är också aktiv i en kyrka i Malmö där hon brukar laga mat. Annars går hon ofta till stadsbiblioteket. På sommaren tycker hon om att gå i stadens parker eller ta tåget till botaniska trädgården i Lund. Där letar hon efter blommor att måla av.  Men det är Café David som är hemma.

– Det här är ingen plats, det här är mer än så, säger Nina. Hon talar länge om hur mycket personalen betyder för henne. Att de alltid hälsar trevligt och visar respekt för alla.

Nina berättar att en grupp från Café David har varit på Malmö museer och nu i veckan ska de se utställningen om van Gogh i Köpenhamn. Det är inte utan att jag vill följa med och höra henne prata om konsten.

 

*Nina heter egentligen något annat.

Vår musikverkstad söker instrument

Vår kreativa verkstad på Café David i Malmö har nu även en musikverkstad. Musik har många positiva effekter på hälsan, både för dem som spelar och dem som lyssnar. Nu fattas det bara några delar så kan sätta igång.

Vi vill passa på och tacka er som redan har hjälpt oss med bidrag och instrument;  Swedbank sparbankstiftelsen, Tambourine studios, 4sound, Jakob Hellman, Magnus Sillén och James Brewster.

På önskelistan står:

  • En basförstärkare
  • En virveltrumma
  • En hi-hat

Vill du bidra skriv till Oskar Mörnerud, ansvarig för Kreativa verkstaden.

oskar.mornerud@skanestadsmission.se

Tack på förhand!

En plats där alla får vara som de är

Så har det blivit december igen. Får några av oss innebär det ett stressartat kaos av krav, perfektion och gemenskap. För andra innebär årets sista månad en pinad nedräkning, en påminnelse om vad de inte har, det som har gått dem förlorat.

På ett eller annat sätt är det mycket som hinner ifatt oss den här tiden av året. Kanske fungerar det som ett slags avslut, för att vi med lättare steg ska ta klivet in i det nya året. Vi människor kanske behöver en månad som propsar på reflektion, i en tid där allt ska vara effektivt och visionärt.

På Café David betyder julen som alltid att vi stolt serverar allt som högtiden erbjuder. Det kommer mycket folk, det spelas musik, julklappar delas ut och stämningen brukar vara alldeles fullkomlig. På något sätt brukar den något krokiga vägen under december ändra skepnad precis på självaste julafton. När den 24 december infaller blir luften lättare att andas igen. För några människor som vi möter är det kanske precis nu som hon bestämmer sig för en nystart, att välja något annat och bryta det invanda destruktiva.
Idag är hon värd en ny chans. Det är kanske just den här gången som det kommer att gå? Men det är också helt i sin ordning att bara vara. Bara vara precis som du är.

Aldrig någonsin har redan utsatta människor ställts mot varandra som just nu. Det känns som vi kan skära i luften och människor ger ständigt uttryck för sin gnagande oro. Människor som redan lever på marginalen är rädda för att de ska förlora det lilla de har. Denna oro måste tas på allvar och bemötas, vilket ställer allt högre krav på oss, när det handlar om att ha förståelse för varje enskild individs situation. Vi är alla människor med olika förutsättningar som den gemensamma nämnaren.

I en tid som denna är det lätt att vi fastnar i en känsla av otillräcklighet. Utsattheten blir på något vis övermäktig. Då gäller det att sätta sig ner en stund och fundera. För vad har vi egentligen gjort i år?

Under året har vi mött hundratals personer på nattjouren och sett till att de fått en god natts sömn. Vi har dagligen träffat hundratals individer på Café David, vi har följt med till vårdcentralen, socialtjänsten och verkat som stöd vid rättegångar. Vi har hjälpt till i sökandet av bostad och arbete. Vi har haft samtal med människor som brottats med ensamhet. Vi har delat ut kläder och erbjudit en stadig frukost. Vi har haft modet att ibland säga nej när att vi har trott på att en förändring är möjlig. Vi har inte gett upp utan erbjudit en ny chans igen och igen. Vi har haft vernissage och tagit del av Bornholms fantastiska natur. Vi har varit på bio i höstmörkret och andats skogsdoft när längtan dit gjort sig påmind. Vi har mött havet, bowlat, skrattat, gråtit och letat efter nya vägar.

Varje människa har rätt att få känna sig behövd, att få ingå i ett sammanhang. Många människor som vi möter har brustna relationer bakom sig och utmaningen för oss ligger i att så ett frö av hopp. Våra verksamheter måste ha ett stort hjärta och erbjuda en plats där alla får vara som de är. Ett hus fyllt av värme, där en ömsesidig respekt genomsyrar allt. En plats där dörren står på glänt till rum som rymmer möjligheter. En plats som värdesätter människors unika olikheter och som varje dag kämpar för den enskilda människans förändring.

 

/ Matilda Jägerdén
Enhetschef Café David och Nattjouren i Malmö

Café David är min familj

”Jag vet hur jag ska uttrycka det men jag vet inte om du förstår. Café David är min familj.”

Så vill Lasse beskriva Café David när jag frågar. Lasse är snart 60 år gammal. Han besöker Café David varje dag sen mer än ett år tillbaka. Han äter frukost, dricker kaffe och pratar med de vänner han har fått.

Efter en olycka för två år sen gick livet utför och Lasse hamnade i en djup depression. Till slut också i hemlöshet. Han skämdes så för sin situation att han inte ville be någon om hjälp. I fyra månader sov han utomhus och på centralen.

Han visste inte ens att Café David fanns när han levde som hemlös. På centralen i Malmö lärde han känna några EU-migranter som han hjälpte med språket och lite annat. En dag frågade de om han ville hänga med och äta gratis frukost. Sen den dagen har han varit på Café David varje dag.

Lasse berättar om ett rikt liv med många olika jobb och familj. Uppväxten präglades av hans fars våld. Han var ofta rädd och när han själv fick egna barn så lovade han sig själv att aldrig slå dem. Med stolthet berättar han att han aldrig svikit det löftet.  Idag är hans barn vuxna och han lyckas hålla kontakten med dem, trots sin situation.

I fjol firade Lasse sin första jul på Café David. Det blev en trevlig dag, berättar han, med god mat, gemenskap och värme. Personalen på Café David ger av sig själv. Lasse är matlagningsintresserad och kockarna i köket delar gärna med sig av recept.

Det enda som var lite trist var att alla gick och la sig så tidigt. Lasse gillar att sitta uppe på julafton och umgås, kolla tv och fortsätta firandet.

Idag ser livet annorlunda ut än för ett år sedan.  Lasse mår mycket bättre. Han har kommit ur den värsta depressionen och har hittat ett tillfälligt boende. Genom det stöd han har fått av sina medmänniskor har han orkat resa sig.

Julen firas på Café David i år igen och vi får hoppas att Lasse hittar någon att sitta uppe med!

*Lasse heter egentligen något annat.

 

Vill du bidra till att fler männsikor som Lasse fira jul? Köp ett julfirande!

 

Malmös kockar gästar Café David

12011206_1666987643543531_7561753534078191006_n

Den här veckan har Café David gästats av några av Malmös bättre kockar. Malmö älskar mat har tillsammans med vår leverantör Menigo som stått för råvarorna  bjudit Café Davids deltagare på gratis mat. I vanliga fall kostar den 30 kronor.

Vi är många som är nyfikna men maten är till för de som vanligtvis kommer till Café David.

Ett varmt tack från oss på Skåne Stadsmission!

12063750_1666987746876854_4313808889888266453_n

Älggryta stod på menyn under torsdagen.

12065892_1666987726876856_472047831437985689_n