Matkassarna kommer med så mycket mer

/i , , , /av

Att kunna hämta en matkasse hos Skåne Stadsmission betyder oerhört mycket för de barnfamiljer och unga som vi träffar. Masoud Zaher som arbetat med matkasseutdelningen i flera år, ser hur viktiga de välfyllda kassarna är.

– Allt som finns i kassen: mat, hygienartiklar, blöjor, det hjälper jättemycket och behövs verkligen, säger han.

Medlemmarna har ingen eller en mycket låg inkomst, och därför är maten livsnödvändig. Men maten är inte allt.

Masoud ser till att varje familj får vad de behöver i kassen. Finns det små barn ska kassen innehålla blöjor. Foto: Apelöga

– Det bästa med matkasseutdelningen är att vi också kan ge familjerna stöd med annat de behöver. Många kommer med myndighetspapper som de behöver hjälp att tolka, eller med frågor om hur de ska lösa sin situation. Då kan vi direkt boka in dem på möte med våra socionomer eller jurister, så att de kan få den hjälp de behöver.

De medlemmar som helt saknar inkomst är beroende av matkassen, men för dem som har en liten men inte tillräcklig inkomst innebär matkassen att de kan lägga undan några kronor och på så sätt ha råd med annat som familjen behöver. Det kan vara kläder till barnen eller att spara till oförutsedda utgifter.

Pandemin har gjort att Skåne Stadsmissionen behövt hjälp av volontärer för att se till att även den som är i riskgrupp eller blir sjuk kan få sin kasse.

– Häromdagen ringde en mamma som har tre små barn. Hon var sjuk och behövde isolera sig, men behövde verkligen mat och blöjor. Då kunde våra fina volontärer köra ut kassen till henne.

Det är unga under 25 år och familjer med barn under 18 år som kan bli medlemmar i matkasseutdelningen på Skåne Stadsmission, och hämta en kasse i veckan. Behovet är, tyvärr, större än stadsmissionens kapacitet.

Ismail registrerar mat och packar en matkasse. Foto: Eva Emmelin

– Det finns fler som behöver en kasse än vad vi har möjlighet att dela ut till just nu, det märks inte minst nu i Corona när många som kommer till oss säger att andra organisationer har stängt på grund av pandemin, säger Masoud.

Goda nyheter i migrationsärenden

/i , /av

Migrationsverket prövar nu flera ungdomars ansökningar om förlängt uppehållstillstånd på nytt. Detta efter att bland andra Skåne Stadsmissions jurist överklagat tveksamma beslut.

Oklarheterna kring den så kallade gymnasielagen är många, och Skåne Stadsmission har vid flera tillfällen lyft fram de orimliga och ibland omöjliga krav som ställs på ungdomar som redan lever i en utsatt situation. Att klara studier och sedan krav på en varaktig anställning utan stöd till basbehov som boende och mat är bara en del – dessutom har det varit väldigt svårt för ungdomarna att få klara besked om vilka utbildningar som varit godkända, något som även myndigheter och skolor haft svårt att reda ut.

– Vi har lagt mycket kraft på att reda ut oklarheter i lagtexten, och sedan arbetat intensivt med att stötta såväl skolor som myndighetsrepresentanter men framförallt ungdomarna själva i att förstå denna snåriga lag, säger Anders Roos, jurist på Skåne Stadsmission och en av de personer som är mest insatta i lagen.

Anders Roos, jurist på Skåne Stadsmission. Foto: Mikael Jägerskog

Efter att ha beviljats uppehållstillstånd i 13 månader enligt den så kallade nya gymnasielagen var det många ungdomar som fick avslag när de sedan ansökte om förlängt uppehållstillstånd. Inte sällan var det för att ungdomarna inte studerade på ”rätt” utbildning.

– Detta var något som vi tidigare varnat om. Kunskapsbristen om vilka utbildningar som ger rätt till förlängning har varit utbredd hos viktiga aktörer. Dessutom har förutsättningar för många ungdomar – oaktat egna prestationer – gjort det nästintill omöjligt att hinna påbörja en sådan utbildning innan ansökan om förlängning.

Anders berättar att han därför sedan våren 2020 försökt få Migrationsverket att pröva nya ansökningar om förlängt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen för ungdomar som fått ett slutgiltigt avslag på sina ansökningar, men därefter lyckats komma in på ”rätt” typ av utbildning. Migrationsverket har inte velat pröva dessa ansökningar med motiveringen att det inte är möjligt när ungdomarna har gällande utvisningsbeslut. Istället har ansökningarna behandlats som så kallade verkställighetshinder, vilket gjort att besluten inte kunnat överklagas.

Nu har dock Migrationsöverdomstolen avgjort ett vägledande mål i vilket det konstaterades att Migrationsverket inte kan avvisa en ansökan om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen för att den kommit in efter att tidigare uppehållstillstånd löpt ut. Detta avgörande har även fått betydelse för frågan om en ny ansökan om förlängning enligt gymnasielagen.

– Migrationsöverdomstolens förtydligande har lett till att Migrationsverket nu tagit emot och prövar flera nya ansökningar om förlängt uppehållstillstånd som jag hjälpt ungdomar att skicka till Migrationsverket. Detta är väldigt goda nyheter eftersom det innebär att ungdomar som beviljades uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen men sen fick ett slutgiltigt avslag på sin förlängningsansökan kan få en ansökan om förlängning prövad på nytt om de nu studerar på en utbildning som ger rätt till förlängt uppehållstillstånd, säger Anders Roos.

Skåne Stadsmission värnar sina deltagares integritet. Därför har personerna på bilden inget med texten att göra. Bilden i topp är tagen av Apelöga bildbyrå.

Oroande signaler om boendebistånd i Malmö – Barn och vuxna drabbas

/i , , , /av

Skåne Stadsmission känner stor oro över hur de skärpta riktlinjerna för boendebistånd drabbar såväl barn som vuxna, och har med anledning av rapporten från SSR skickat en kompletterande skrivelse till politikerna för att berätta om vad vi ser.

I slutet av januari slog personal på socialtjänsten, via fackförbundet Akademikerförbundet SSR, larm om vad de anser är negativa konsekvenser av stadens nya skärpta riktlinjer för boendebistånd. Detta är något som Skåne Stadsmission vittnat om tidigare, så sent som i höstas i samband med att hemlöshetskartläggningen med statistik över antalet hemlösa i Malmö presenterades.

Vi vill att förvaltningsledningen och politikerna i nämnden ska ha hela bilden klar för sig och har därför nedan samlat aktuella exempel som vi ser i våra olika verksamheter, såväl i vår rådgivning för barnfamiljer och unga som i vårt stödboende, i vår frukostservering och på värmestugan som vi driver med andra organisationer i samarbete med Malmö stad.

”Som civilsamhällesaktör i Malmö känner vi ansvar för att konstruktivt bidra till att människor som lever i utsatthet får den hjälp och det stöd som de har rätt till, och som varje människa bör kunna förvänta sig i ett välfärdssamhälle som Sverige. Det handlar om vilket samhälle vi vill skapa tillsammans.
Vi vet att hemlöshet är en komplex fråga där lösningen ofta kräver flera olika insatser. Men ska vi få en långsiktig hållbar utveckling och en stad där inget barn lever i hemlöshet, så krävs det att många samhällsaktörer arbetar tillsammans. Skåne Stadsmission, med lång och gedigen erfarenhet av att möta människor som lever i utanförskap, vet att det går att hitta kloka lösningar för den som vill – och vi gör det gärna tillsammans med Malmö stad. Vi tror att politikerna i nämnden är eniga med oss om att det som vi och många andra vittnar om i detta ärende inte är värdigt det Malmö vi vill leva och verka i.”

Så skriver Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission, i skrivelsen till nämnden.

Här kommer ett antal aktuella exempel, avidentifierade och ibland något modifierade av integritetsskäl, för att tydliggöra den verklighet Skåne Stadsmission möter idag:

• En person blir av olika omständigheter i livet av med sitt boende. Personen saknar socialt kontaktnät och har ingen att bo hos tillfälligt. Eftersom personen inte anses ha någon social problematik kategoriseras hen som strukturellt hemlös och anses därför själv kunna lösa sin situation. Då inga andra alternativ finns hamnar personen till slut på värmestugan. I samtal med personal konstaterar personen att det ”kanske hjälper att börja missbruka” för att hamna i kategorin socialt hemlösa och därmed ha annan rätt till hjälp.

• Ung kvinna med ett barn där mamman har upplevt våld, som barnet bevittnat, beviljas stödboende i vårt boende. Barnet är aktuellt hos barn och familj och mamman har ett stort stödbehov i att strukturera upp vardag och tillvaron för henne och barnet. Hotbilden minskar och familjen bedöms då som strukturellt hemlös. Mamman får en vecka på sig att flytta. Vart hon och dottern ska hamna får hon reda på tre dagar innan flytt. Nu får de bistånd för boende en vecka i taget. Kvinnan får från socialtjänsten reda på att om hon missar att lämna information om de lägenheter hon söker varje vecka så hamnar hon och dottern på gatan. De placeras i en liten etta utan stöd från personal i ett stökigt hus där det bor många med beroendeproblematik. Efter flytten ringer kvinnan nästan dagligen till personal på vårt stödboende och uttrycker att de känner sig otrygga.

• Ung person utan familj, med psykiatrisk diagnos, saknar ordnad ersättning/ekonomiskt bistånd men får avslag på boende och bor runt där hen bäst kan, vilket utöver sjukdom skapar stress, oro och svårighet att få ordning på rutiner och livet.

• Person som beviljats bistånd under två och ett halvt års tid fick i december 2020 besked om uppsägningsbeslut, på grund av ny bedömning av hens situation. Det som tidigare bedömts som social hemlöshet bedömdes nu som strukturell. Hen fick veta att hen skulle flytta ut veckan därpå. Personen befinner sig nu i akut hemlöshet och söker boende natt för natt. För att få möjlighet att bli beviljad en akutlösning för natten behöver hen visa kontoutdrag och en lista på sökta boende varje dag för socialsekreteraren. Hen har ett läkarintyg som styrker hens psykiska sårbarhet med upprepade depressioner, ångest och livsleda. Läkaren bedömer hens psykiska ohälsa som kronisk vilket bland annat ger sig i uttryck i en nedsatt koncentrationsförmåga, motivationssvårigheter samt en kraftig nedsatt initiativförmåga. Men socialtjänsten har – vi vet inte hur och uppfattar inte att någon med medicinsk kunskap deltagit i beslutet – plötsligt svängt om och avgjort att personen inte är socialt hemlös. Hen står långt fram i kön på Boplats syd, med ytterligare några månaders bistånd hade hen kanske kunnat flytta vidare på egen hand. I stället har hens mående försämrats på grund av ökad stress och den tiden som hen hade kunnat lägga på att söka boende måste hen nu lägga på att ordna tak över huvudet för natten.

• Ung tjej som nyligen tagit sig ur en våldsam relation och som lever med psykisk ohälsa får bistånd en vecka i taget, vilket skapar stress och ett försämrat mående vilket försvårar hennes möjligheter att återhämta sig och få ordning på sitt liv.

• En person som varit hemlös under en längre tid och lider av beroendeproblematik får avslag på sin ansökan om bistånd till boende därför att hen inte lyckades komplettera ansökan på grund av svårigheter att ta in information. Personen har svårt att boka in ett nytt möte eftersom pengarna på telefonen är slut. Istället för att få hjälp att komplettera ansökan lämnas personen, utan uppföljning, på gatan.

• Ung mamma med litet barn, tidigare hotbild som i nuläget inte bedöms akut. Blir av med sitt boende via socialtjänsten vilket skapar stor stress hos en redan pressad mamma som vidare skapar oro och stress hos barnet. Barnperspektivet saknas helt.

• Ung suicidal person blir nekad boende av socialtjänsten och vågar inte lägga in sig på psykakut, av rädsla för att bli utskriven och hamna på gatan.

• En person saknar boende och är svårt sjuk. Personen hamnar för en tid på sjukhus för akut vård. När vårdbehovet inte längre klassas som akut skrivs personen ut med anvisningar om livsviktig eftervård. Då personen inte har ett hem att skrivas ut till skrivs den helt enkelt ut på gatan. Personen misslyckas med att sköta sin eftervård eftersom det är svårt att göra det utan bostad. Personen missar också ny kallelse till sjukhus för uppföljning då den inte har en adress och därmed inte kan ta emot post och telefonen är trasig och hen har inte råd med en ny. Personens hälsoläge förvärras och efter nästa besök på akuten skickas personen i sjuktransport till värmestugan. När värmestugan stänger på morgonen sitter personen på en bänk i stan med sår som behöver läggas om och recept på mediciner som behöver hämtas ut och väntar på kvällen då värmestugan öppnar igen.

• Ung mamma med två små barn. Mamman har en hotbild mot sig och ett av barnen vägrar lämna mamman ensam, barnet mår mycket dåligt, är innesluten i sig själv och har svårt att komma till skolan. Efter några månader i vårt stödboende börjar barnet gå i skolan igen. Mamman mår bättre och hotbilden har av flera anledningar minskat. Familjen får bistånd till boende var tredje månad tills boendehandläggaren beslutar att kvinnan inte längre tillhör målgruppen socialt hemlösa. Familjen flyttas till ett tillfälligt boende via socialtjänsten där hon får förnyat bistånd per vecka. Sist vi pratade hade hon flyttat två gånger till inom Malmö stad och barnet hade börjat försvinna in i sig själv igen. Att socialsekreteraren ringer en gång i veckan och frågar om vilka bostäder hon sökt ser hon inte som någon hjälp. Hon upplever att ingen lyssnar på henne eller tar hennes oro för barnen på allvar.

Allmänna kommentarer från personal i våra verksamheter:
“Uppdelningen i socialt och strukturellt hemlösa skapar en problematik då den senare kategorin hemlösa anses kunna lösa sin situation själva då de varken har beroendeproblematik, psykisk ohälsa eller andra sociala problem. Då arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är tuffa att ta sig in på riskerar strukturellt hemlösa att falla mellan stolarna. Hemlöshet är ändå hemlöshet oavsett hur vi kategoriserar den. I vårt möte med dessa människor hör vi ofta uppgiva kommentarer som: det kanske är bäst att jag börjar missbruka så att jag kan få hjälp.”

“Vi möter många unga utan vuxennätverk och som lever i social utsatthet men som inte ingår i socialtjänstens restriktiva kriterier och därför inte får hjälp av socialtjänsten. Dessa personer har därför inte tillgång till ett tryggt och långvarigt boende utan bor runt där de bäst kan. Detta skapar oro och stress vilket omöjliggör att få ordning på andra delar i livet som till exempel skola och försörjning, rutiner och mående, vilket ofta leder till uppgivenhet och nedstämdhet och en misstro till myndigheter. Hemlösheten sätter livet på “paus” och skapar en ännu större utsatthet hos dessa ungdomar som kan få förödande konsekvenser.”

“Vi har gett ett konkret exempel från vår verksamhet ovan, men vi ser många fler. Jag anser att bedömningarna i många fall vi får kännedom om ofta är rättsosäkra och godtyckliga.”
“Jag träffar regelbundet barnfamiljer som beviljas boende veckovis eller som flyttar runt mellan olika boendelösningar, vilket innebär att dessa familjer som redan befinner sig i en påfrestande situation utsätts för ännu mer negativ stress. Jag ser hur detta påverkar övrig hälsa negativt och leder till större samhällskostnader på sikt. Jag ser också hur detta påverkar barnens skolgång, psykosociala hälsa och utveckling negativt. Jag träffar föräldrar som kämpar för att möta sina barns behov av trygghet när samhället vänder dem ryggen.”

“Jag träffar bara föräldrar som vill lösa sin situation själva, men som inte har möjlighet att göra det utifrån den situation de befinner sig i. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet och arbeta för att frigöra enskildas egna resurser. I realiteten möter jag föräldrar som ständigt får det stöd de har rätt till villkorat. Socialt arbete kan inte göras kortsiktigt eftersom det vilar på en annan logik än ekonomiska premisser, och det är därför nödvändigt att Malmö stad ser till de behov som de facto finns istället för de behov staden väljer att se. Det är inget barns bästa att få en barndom där ens förälders behov av hjälp och stöd ifrågasätts eller villkoras av myndigheter. Det krävs handlingsutrymme för att socialtjänsten ska kunna stärka föräldrars möjlighet till egenmakt över sina liv, och Malmö stad måste agera för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Ett hem är ett barns grund för trygghet, hälsa, utveckling och möjlighet att delta i samhället på samma villkor som andra barn. Det är inget krav som ska behöva ställas, utan en rättighet alla barn har.”

“En snårig byråkrati med många fallgropar och låg tolerans för misstag gör att det är svårt för många att över huvud taget komma in i processen, att alls lämna in en ansökan om bistånd. På värmestugan kommer vi i kontakt med personer som tillhör gruppen socialt hemlösa men fått avslag på sin ansökan om hjälp med boende eller ekonomiskt bistånd därför att de inte lyckats komplettera sin ansökan. Om du har svårt att föra dig på myndighetssvenska, om du på grund av beroendeproblematik eller psykisk ohälsa (eller en kombination av båda) har svårt att ta till dig information eller hålla dig till tidsramar löper du stor risk att misslyckas och därmed falla utanför systemet. Hjälpen ska finnas till för de mest utsatta men ändå är processen för svår och otillgänglig för många som behöver den som mest.”

“Vi ser hur människor som kämpar för att bli fria från sin beroendeproblematik hänvisas till platser där droger förekommer. Om de nekar denna hjälp med anledning att de är rädda att falla tillbaka i beroendeproblematik om de tvingas vistas i sådana miljöer anser man att de inte samarbetar. Valet står då mellan risken att återgå till droger eller ett nyktert liv på gatan. Eller värmestugan, så länge som den håller öppet. Sedan blir det kallt.”

”Vi ser att barnfamiljer som kommer till oss på grund av att de har ett stödbehov snabbt flyttas från den sociala gruppen, med rätt till bistånd, till den strukturella gruppen och i och med det placeras på ej barnanpassade boenden. Vi ser gång på gång att barnets bästa inte tas i beaktande när det gäller rätten till ett tryggt hem.”

”Uppdelningen där man sätter hemlösa mot varandra är otroligt problematisk. Hur kan man avgöra vilken grupp en person tillhör? De som bor hos oss har ofta ett fortsatt stödbehov även om dom mår bättre efter en tid i boendet. Psykisk ohälsa tex, är ju inte konstant. Detsamma med hotbild. Den kan ju förändras över tid. Tidigare hade vi möjlighet att arbeta fullt ut med de boende och när de flyttade ut från oss så var det ofta till ett eget boende. Nu har vi precis hunnit börja skrapa på ytan när en flytt planeras.”

”Som jurist reagerar jag ofta på att socialtjänsten i beslut om bistånd för boende inte utgår från en bedömning av människors individuella behov. Behov definieras istället schablonmässigt utifrån tillhörighet till vissa grupper som Malmö stad anser ha särskilda svårigheter. Jag ser också att barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning beaktats utifrån en adekvat barnkonsekvensanalys av förhållanden i enskilda ärenden.”

Barnet på bilden har inget med texten att göra. 

Viktigt avgörande för ungdomar med uppehållstillstånd för gymnasiestudier

/i , /av

I dagarna avgjorde Migrationsöverdomstolen ett principiellt mycket viktigt fall, som kommer att betyda mycket för ungdomar med uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen. Skåne Stadsmissions jurist Anders Roos, som specialiserat sig på lagen, var ombud i ärendet.

– Att Migrationsöverdomstolen gick på vår linje är väldigt viktigt för många ungdomar som lever i en oerhört svår situation. Beslutet blir vägledande för framtiden, säger Anders Roos.

Sedan våren 2018 har han, genom sitt arbete på Skåne Stadsmissions Unga Forum, arbetat mycket med allt som rör den så kallade gymnasielagen.
– Jag har givit rådgivning direkt till ungdomar och kostnadsfritt agerat ombud i ett stort antal enskilda ärenden. En del av mitt arbete har också gått ut på att bevaka rättsläget och tillvarata ungdomarna som omfattas av gymnasielagens rättigheter exempelvis genom strukturell påverkan, informationsinsatser och myndighetskontakt, berättar han.

Våren 2020 såg Anders att Migrationsöverdomstolen beviljat prövningstillstånd i ett mål som rörde en viktig fråga som det varit oklarheter kring sedan bestämmelsen infördes 2018. Frågan var om det skulle vara möjligt att studera på sammanhållna yrkesutbildningar i kombination med svenska på grundskolenivå. Regeringen hade vid införandet av lagen sagt i förarbetena att det skulle vara möjligt och Migrationsverket delade initialt den bedömningen. Under tiden ändrade dock Migrationsverket inställning i frågan och även vissa migrationsdomstolar, vilket ledde till att ungdomar fick avslag för just sådana studier. Samtidigt har de inte kunnat komma in på heltidsstudier på andra utbildningar utan grundläggande språkbehörighet.
– Det blir ett olyckligt ”moment 22” och är som så mycket annat i den här lagen en effekt av att lagstiftaren, alltså politikerna, hastade igenom nya gymnasielagen istället för att ge ungdomar rimliga förutsättningar att skapa sig ett liv i Sverige.

Anders Roos, jurist Unga Forum. Foto: Mikael Jägerskog

När Anders Roos läste om målet i Migrationsöverdomstolen blev han nyfiken. När han fick reda på att ungdomen drev sin egen överklagan och inte hade ett juridiskt ombud kontaktade han ungdomen och erbjöd sin hjälp.
– Jag skrev ett brev och berättade om Unga Forums verksamhet och vad jag kunde hjälpa till med. Ungdomen hörde av sig till mig och jag blev ombud i ärendet.

Och i dagarna kom alltså domen: Migrationsdomstolen håller med om att det saknas stöd för att kräva att den sammanhållna yrkesutbildningen måste bedrivas på gymnasial nivå på heltid för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Migrationsöverdomstolen bedömer därför att även kurser på grundläggande nivå som syftar till att utlänningen kan tillgodogöra sig utbildningen, till exempel grundläggande svenska som andraspråk, kan ingå i en sådan utbildning.

Vad innebär detta?
– För den enskilda ungdomen innebär det att han får uppehållstillstånd för att slutföra sina studier, samt i ytterligare sex månader då han behöver få en fast anställning för att få stanna kvar i Sverige. Men det viktiga är att detta är vad som kallas en ”prejudicerande dom”, vilket innebär att Migrationsverket måste följa beslutet i alla liknande ärenden i framtiden. Därför är det en stor lättnad att beslutet blev som det blev, säger Anders Roos.

Om domstolen avslagit överklagandet hade det istället fått förödande konsekvenser för många ungdomar med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Samtidigt återstår frågan om vad som ska hända med de som redan fått avslag för studier på sådana utbildningar av Migrationsverket och domstolarna.
Han är glad att Migrationsöverdomstolen kom till den här slutsatsen, och berättar att ungdomen som han företrätt känner en tillfällig lättnad, efter mer en ett års väntan på ett slutgiltigt svar på sin förlängningsansökan.
– Men nu återstår det fortfarande för honom, precis som för så många andra, att efter sin utbildning hitta ett arbete som uppfyller de villkoren som lagen kräver för att han ska få stanna i Sverige. Och som situationen är nu, men ökad ungdomsarbetslöshet på grund av rådande pandemi, är det naturligtvis en extra svår situation, säger Anders Roos.

En julhälsning från Unga Forum

/i , , /av

Vet ni vad min favoritstund förra julen var? Det var när vi hade besök av tomten, och alla barn och ungdomar fick ta bilder som vi skrev ut. Så många skratt och så många roliga selfies som de fick med sig hem. Och så hade vi clowner på besök! De var så roliga, och kunde trolleri, och alla barnen älskade dem.  

Jag heter Bagher och jag jobbar med barnfamiljer och unga som kommer till Skåne Stadsmission för att få stöd och hjälp. För mig är julen i Sverige speciell, för det är en högtid som jag inte hade firat innan jag kom hit för snart tio år sedan.  

När jag kom var jag ganska ensam, min familj hade inte kommit från Afghanistan än och jag försökte lära mig hur allt fungerade här. Att fira jul med mina vänner, träffa nya människor och lära mig om svenska jultraditioner var väldigt fint. Därför tycker jag också det är så roligt när vi firar jul på Unga Forum.

Vi brukar samla ungdomarna och äta god mat, dansa, spela musik och bara hänga. Till de unga brukar vi ge presentkort i julklapp, för då kan de välja precis vad de vill och det kan de inte så ofta göra. Många är ensamma, och har svårt att få pengarna att räcka, behöver vuxna att prata med och tid att få umgås med kompisar och prata. Sedan brukar vi ha julfest för familjerna. Barnen får julklappar, leksaker och sådant. Vi brukar ha en stor fest, med mat i massor, lekar, musik och tomte. För många familjer som vi träffar är tiden kring jul extra svår. Att komma hit och få ha roligt, skratta och umgås med andra som lever i liknande situation, brukar vara en väldigt varm och viktig stund.  

I år blir det annorlunda, och så måste det vara, men visst känns det tungt. Jag pratar med många föräldrar som är oroliga nu. De är rädda för att bli sjuka. De bor trångt, lever isolerat och ensamt och är oroliga för hur det ska bli när barnen får jullov. Då får de ingen mat i skolan och de vet att kompisarna firar jul och får en massa presenter. Hos oss kan familjerna hämta julklappar, och mat. Det är i alla fall något. Det andra, att ses och umgås och ha roligt, får vi ta igen när Corona är över! 

Jag har egentligen bara en önskan i år, förutom att pandemin snart ska vara över, och det är att familjerna ändå får det fint i jul. Jag önskar att vi kan hjälpa många med fina julklappar, och att vi kan se till att de kan få med sig god mat att laga hemma. Jag önskar av hela mitt hjärta att de inte ska känna sig utanför och ensamma och jag önskar att alla barn får vara glada på julafton. 

Bagher Koshar, Unga Forum 

Vill du stötta vårt arbete i jul? Klicka här!

Här hittar du en julhälsning från Trygga boende

Här hittar du en julhälsning från Café David

Familjen gör julsång med dubbelt budskap

/i , , , /av

Nu är det jul. Igen. Att göra en av de hurtigaste julsånger som finns i moll var en utmaning för Johan T Karlsson, kanske mest känd som Familjen.

När Johan fick frågan om han ville göra musiken till Skåne Stadsmissions julkampanj såg han det som en spännande utmaning, och ett ändamål han gärna ville stötta.

– Jag tänkte att om man gör en låt som är så hurtig och snabb som ”Nu är det jul igen” långsam och dyster så får den en annan innebörd. Man kan nog kalla texten tvetydig, den får ett dubbelt budskap när man sätter den i detta sammanhang, säger han.

Han har ett litet piano hemma i lägenheten, där han satt och provade sig fram.

– Jag ville hitta kontrasten. Vi tvångsmatas ju med en bild av att allting är så jävla lyckligt på julen. Då blir det extra hemskt och jobbigt när det inte är det, säger han.

Själv älskar han julen och har många varma barndomsminnen från julfirande på landet.

– Min familj hade det inte så fett alltid, men vi hade tak över huvudet och mat på bordet. Och vi firade härliga jular med hela släkten. Barndomens upplevelser präglar verkligen ens förhållande till jul, därför känns det extra tufft att tänka på att det finns barn som inte har tillräckligt att äta, att det finns barn som saknar trygghet, säger han.

Foto: Patricia Reyes/Pressbild

 

Annorlunda jul i pandemin

/i , , , , , /av

Gemenskap, fest och värme är vanligtvis en viktig del i julfirandet på Skåne Stadsmission. I år blir julen annorlunda för alla, och det gäller även hos oss.

Människor som lever i hemlöshet och fattigdom är extra utsatta i tider av samhällskris. Därför är det viktigt för oss att fortsätta ge akut stöd på ett ansvarsfullt sätt.

I år kommer vi inte kunna att bjuda in till de stora härliga julfester som vi vanligtvis ordnar för barnfamiljer och unga, istället fokuserar vi på mys och värme i det lilla. Genom att hitta säkra sätt att dela ut julklappar och bjuda på julmat jobbar vi för att de familjer som är beroende av oss ändå ska få en så god jul som möjligt.

– Om tomten inte själv kan träffa alla barnen får vi se till att hans nissar lämnar dem så att vi kan dela ut dem utan att riskera smitta, säger Liv Palm, enhetschef för Unga Forum och Crossroads.

Julbordet på Café David anpassas efter rådande läge.

– Vi kommer att dela upp julafton i flera olika sittningar, där deltagarna kan hålla avstånd och äta i trygghet. Det blir heller inget långbord utan vi serverar jultallrikar vid borden. Livemusiken måste vi tyvärr också avstå, men med hjälp av julmusik och god stämning ska det nog bli en fin jul trots allt, säger Matilda Jägerdén, enhetschef Café David.

Hon utlovar också de traditionsenliga julklapparna!

På Crossroads, vårt stödcenter för EU-medborgare i utsatthet, är jul- och nyårshelgen en viktig tid för gemenskap för en grupp som är långt borta från barn, familj och vänner.

– Det kommer att bli extra tufft i år och då är det viktigt att vi kan ställa upp så mycket vi kan, utan att för den sakens skull bidra till smittökning, säger Liv Palm.

Det kommer att bli julklappar och festmat, serverad i flera separata sittningar för att begränsa antalet personer som samlas.

Även på Café David och Nattjouren i Kristianstad blir det corona-anpassat julfirande.

– Vi kommer att ha julfrukost på julafton, men kan tyvärr inte ha vårt vanliga julbord veckan innan. Det går inte att göra på ett säkert sätt och då är det bättre att vi avstår. Men vi ska göra vad vi kan för att julstämningen ska infinna sig ändå, säger Karin Arndt, enhetschef i Kristianstad.

Trots att vi tror att vi kommer att kunna skapa julstämning vill personalen inte sticka under stol med att det blir en svår jul för många.

– Eftersom vi måste begränsa hur många vi är i lokalen så blir det tufft för de människor som inte har något tak över huvudet och som inte kan stanna i gemenskap och värme lika länge som vanligt, säger Matilda Jägerdén.

Obs: Planeringen för julfirandet uppdateras kontinuerligt utifrån smittläge och rådande rekommendationer.

Julen skapar ångest och oro

/i , , , /av

Matfattigdomen i Skåne ökar. När varje krona går till mat, och det ändå inte räcker, kan det kännas hopplöst. Skåne Stadsmission delar ut matkassar till barnfamiljer och arbetar långsiktigt för att stötta föräldrar att få en trygg försörjning.

– Att inte kunna ge mat till sitt barn är det värsta känsla jag vet. Det ger en enorm ångest, oro och sömnlösa nätter. Man känner skam över att inte räcka till, trots att man gör sitt bästa, säger Hannah, en ensamstående mamma som varje vecka får en matkasse från oss.

På Skåne Stadsmission delar vi ut mat till barnfamiljer och unga varje vecka. I kassarna finns sådant som mjölk, fisk, kött, pasta, blöjor och tvål. När julen närmar sig känns det extra bra att vi kan hjälpa till på detta sätt.

Hannah berättar att hennes son älskar julen, så hon gör allt hon kan för att dölja den ångest som kommer över henne i december.

– Jag tror att många mammor som är ensamma som jag knappt äter någonting innan jul bara för att kunna ge sina älskade barn en fin upplevelse. Jag vill så gärna se mitt barn lycklig. Det är därför ni på Skåne Stadsmission betyder så mycket, säger hon och tillägger att julen är hennes sons favorithögtid.

– Han bara älskar julen!! Men den skapar ångest hos mig, som jag försöker att inte visa honom. Frågorna snurrar runt i mina tankar. Kommer pengarna att räcka till julmaten? Blir han glad för den lilla present som jag har råd med?

Precis som många andra som söker stöd från oss lever Hannah på försörjningsbidrag. Det är lätt att tro att människor får den hjälp som behövs genom svenska välfärdssystemet, men vi ser tyvärr att så inte är fallet. Allt fler lever på bidrag under lång tid, och då försvinner alla marginaler för oväntade utgifter.

– Matkassen gör enorm skillnad för oss! Framförallt ger den mig tryggheten att kunna ge mitt barn mat när bidraget inte räcker till. Det är ofta tufft att få pengarna att räcka hela månaden. Till exempel om jag blir sjuk och behöver köpa receptfria mediciner, eller andra oväntade utgifter. Matkassen gör även att jag kan spara en pytteliten slant och göra något extra för min son. Det betyder mycket, säger Hannah.

Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet. Därför har personerna på bilden har inget med texten att göra. Hannah heter egentligen något annat.

 

Risk för mörkertal i hemlöshetsstatistiken

/i , , , /av

Hemlösheten i Malmö ser ut att fortsätta sjunka, enligt den kartläggning som Malmö stad släppt idag. Men Skåne Stadsmission befarar att ett mörkertal göms bakom den positiva statistiken.

– Varje människa eller familj som går från hemlöshet till att ha ett eget hem är en vinst, både för den enskilda personen, familjen, och för samhället i stort. Men eftersom vi vet att Malmö stad började följa andra riktlinjer i samma veva som statistiken började förbättras befarar vi att det ser bättre ut på pappret än i verkligheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

I en granskning av arbetsmarknads- och socialnämnden som stadskontoret tagit fram delas stadsmissionens farhågor: ”En skärpning av villkoren för vilka som är berättigade till vissa stöd minskar antalet hemlösa på pappret, men innebär inte nödvändigtvis att situationen blir bättre för Malmöborna.”  (sid 63.)

– Det är mycket viktigt att hemlöshetskartläggningen inte blir ett sätt att sopa problem i Malmö under mattan, säger Lena Wetterskog Sjöstedt och berättar att stadsmissionens personal mött familjer som stått rådlösa efter att ha blivit avrådda från att göra en ansökan om bistånd med hänvisning till att de som strukturellt hemlösa ändå inte kan få hjälp med bostad.

– Vi ser ju i kartläggningen att det är just kolumnen för så kallat strukturellt hemlösa som minskar. Strukturell hemlöshet handlar om att bostadsbrist och/eller fattigdom är den enda orsaken till att du saknar ett hem. Du har ingen social problematik i övrigt, som beroende eller psykisk ohälsa. Att nekas prövning är väldigt allvarligt, både för att det låter orimligt att socialtjänsten utan prövning kan bestämma sig för om en familj har social problematik eller ej och för att du alltid har rätt till prövning. Utan ett formellt beslut kan du inte överklaga, men ytterligare en konsekvens är ju att du faktiskt inte hamnar i kommunens statistik över hemlösa. Du blir en del av ett mörkertal, trots att du försökt få hjälp att hitta bostad, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Brist på barnperspektiv

Utöver risken att alla hemlösa personer i Malmö faktiskt inte finns med i statistiken ser Skåne Stadsmission att de lösningar som strukturellt hemlösa barnfamiljer erbjuds ofta är kortsiktiga.

– När kommunen med hänvisning till ny rättspraxis enbart ger barnfamiljer stöd vecka för vecka skapar man en osäker situation för både föräldrar och barn. Att ha täta träffar med sin kontaktperson på socialtjänsten är bra, men det behöver inte utesluta en boendelösning där barn och föräldrar kan känna sig trygga medan de letar efter något permanent. Kortsiktiga lösningar är också ofta dyrare för kommunen, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission oroas över en brist på barnperspektiv, vilket rimmar illa med barnkonventionen som sedan 1 januari är lag i Sverige. Alltför ofta har personalen sett exempel på barn i tonåren som tvingas axla en för tung börda.

– Vi har sett flera exempel på tonåringar som av socialen uppmanats att ringa runt bland skolkompisar för att hitta akut boende över natten. Det är en mycket jobbig situation för både det drabbade barnet och för kompisarna som får frågan. Det är inget ansvar barn ska behöva ta, säger Liv Palm, enhetschef för Skåne Stadsmissions verksamhet Unga Forum.

Se alla hemlösa!

– Det är också viktigt att understryka att kartläggningen inte har med alla som lever i hemlöshet i Malmö, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission uppmanar Malmö stad att ta ett större grepp om hemlösheten, och inte blunda för de människor som idag inte räknas i hemlöshetsstatistik som människor i papperslöshet och EU-medborgare.

– Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilken stad vi vill vara. Tyvärr ser vi att det även när det gäller akut nödstöd har börjat göras en gallring där människor i akut nöd faller helt utanför skyddsnätet med hänvisning till att de inte är kommunens ansvar, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Mer att läsa om hemlöshet:

Här kan du läsa fler kommentarer till Malmö Stads hemlöshetskartläggning 2020.

Här kan du läsa om kartläggningen på Malmö stads hemsida.

Hela kartläggningen som pdf här: Hemlöshetskartläggning Malmö 2020

Så här jobbar Skåne Stadsmission med hemlöshet.

Utställning med fokus på unga i utsatthet

/i , , , /av

Under november ställs fotograf Åke Ericsons bilder med rubriken ”Beyond Afghanistan” ut på stadshuset i Malmö. Ericsons bilder skildrar en dramatisk och tuff vardag för unga människor som kom till Sverige i hopp om trygghet och medmänsklighet. Tillsammans med andra organisationer som arbetar för denna målgrupp vill vi genom utställningen lyfta frågan: vad händer med dessa ungdomar nu? 

År 2015 sökte närmare 36 000 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige, drygt 25 000 var afghanska medborgare. “Alla kan göra något, bli kontaktperson för ett ensamkommande flyktingbarn, skänk pengar till kläder ock mat”, sa statsminister Stefan Löfvén vid ett tal på Medborgarplatsen i Stockholm på hösten det året. Många följde hans uppmaning.

Men strax svängde både flyktingpolitiken och attityden till de unga asylsökande. De ensamkommande påstods ljuga om sin ålder, deras asylprocesser drog ut på tiden, det blev svårare att få uppehållstillstånd. Kollektiva massutvisningar började genomföras, oro, ovisshet och psykisk ohälsa spreds och självmordsfrekvensen i gruppen nådde en nivå utan globalt motstycke.

Fotograf Åke Ericson har skildrat situationen. Han följde den drygt 58 dygn långa sittstrejken i Stockholm hösten 2017. Han har besökt Migrationsverkets förvar där tonåringar sitter inspärrade i månader. Han har även varit i tältstäderna i Paris dit många flyr från Sverige när de gett upp hoppet om en framtid här och inte tänker låta sig tvångsutvisas. Ericsons arbete har resulterat i dessa bilder.

’Många av dessa ungdomar finns här hos oss i Malmö nu. Vi är många i civilsamhället som ser och arbetar med dem varje dag. Sedan nästan tre år tillbaka har vi på Skåne Stadsmission tillsammans med Röda Korset, Rädda Barnen och Svenska Kyrkan arbetat med statliga medel för att underlätta dessa ungdomars vardag. Arbetet har varit fokuserat på att skaffa dem ett tryggt boende, stötta dem i deras skolgång samt stötta dem psykosocialt. Nu upphör denna statliga finansiering. Men ungdomarna finns kvar här. Behovet av hjälp kvarstår, mer akut än någonsin.