Hur mår ett barn i hemlöshet?

Vad innebär det för ett barn att inte ha en trygg plats att kalla hemma?
– Ett barn i hemlöshet kan ha svårt att behålla kontakten med kompisarna, och saknar ofta trygghet och föräldrar som orkar med, säger Tove Minicz, socionom på Skåne Stadsmission.

Till stadsmissionens Unga Forum kommer ofta familjer som bor i tillfälliga boenden, långt från barnens skola eller förskola. Barnen rycks bort från sitt sammanhang, hamnar långt från vännerna och får svårt att hålla igång sina fritidsaktiviteter. De har sällan en lugn plats att göra läxorna på och deras skoldagar blir ofta långa på grund av att skolvägen blir lång. Många av dem tar också ett stort ansvar hemma. Osäkerheten och oron tär på föräldrarna, som får allt svårare att orka med.

Många mår dåligt

– Vad skapar vi för framtid om samhället inte kan ge barn trygghet? Tidigare har många barnfamiljer kunnat få stöd i form av boendeinsatser med ett långsiktigt perspektiv, i några månader i taget. I Malmö möter vi nu många som bara får stöd vecka för vecka. Vi ser redan nu att detta får konsekvenser för barnen. Föräldrarna har svårt att klara av jobb eller studier. Människor vars största problem tidigare varit att de saknar bostad, hamnar snabbt i en social hemlöshet, de mår dåligt och det drabbar deras barn, säger Tove Minicz.

”Till slut har man ingen kvar”

Hon hör föräldrar berätta att de fått veta från socialtjänsten att de ska lösa boende hos släkt och vänner.

– Men det går ganska snabbt att uttömma sitt nätverk. Till slut har man ingen kvar att be om hjälp. Man tar bort förutsättningarna för barnen att få en förutsägbar och trygg miljö att utvecklas och växa upp i, även när livet vänts upp och ner för att föräldrarna fått problem av någon anledning. Om vi som samhälle inte hjälps åt att se till att barn har det bra, skapar vi nya problem. Ingen tjänar på att föräldrar går på knäna.

Vill du ge en gåva till vårt arbete med barn i hemlöshet? Klicka här!

Alla barn ska ha ett tyggt hem

Att ha tak över huvudet räcker inte. Barn behöver den trygghet och förutsägbarhet som det innebär att ha en fast punkt. Ett eget hem.

– Vi träffar mammor som har blivit vräkta och istället blivit placerade i kortsiktiga boenden, som hotell eller vandrarhem. Den osäkerheten skapar en långvarig stress hos både föräldrar och barn, säger Eva Sköld Vallette, som jobbar på Skåne Stadsmissions Trygga boende.

När nyheten kom om att antalet barn som berörs av vräkning, genom att en eller båda föräldrar vräkts från sin bostad, har ökat i Malmö, blev Eva Sköld Vallette inte överraskad. Hon har sett det hända flera gånger och hon ser hur illa barnen far över att förlora sin fasta punkt. Barn som tidigare mått bra drabbas av ångest och oro på grund av sin osäkra boendesituation.

VILL DU BIDRA? Ge en gåva till vårt arbete här!

Ny policy försvårar

Ännu värre har det blivit efter att Malmö stad börjat kräva att barnfamiljer i hemlöshet måste söka ny boendeplacering varje vecka. Tidigare har familjer kunnat få mer långsiktiga boendeplaceringar, med stödinsatser, för att själva få möjlighet att ordna en långsiktig boendelösning.
– Att behöva söka placering varje vecka skapar en ovisshet som orsakar mycket oro och som inte ger barnen den stabilitet som krävs för att må bra. Hur ska föräldrar hinna söka jobb? Hur ska barnen kunna hålla kontakten med sina vänner, och knyta an till lärare och förskolepersonal om de inte vet hur länge de får stanna på en plats?

Eva berättar om en familj som bott lång tid i ett hotellrum, dit barnen inte kunde ta med kompisar.
– Den lyckan som barnet visade över att kunna bjuda hem kompisar på kalas när familjen fick möjlighet att bo hos oss var oslagbar.

Barnperspektiv krävs

Skåne Stadsmission menar att alla politiska beslut måste ha ett tydligt barnrättsperspektiv.
–  Jag har träffat kvinnor med barn som placerats på vandrarhem där det också bott människor i aktivt missbruk, och jag har träffat barn som blivit antastade av vuxna som de tvingats dela boende med. Sådant får inte hända, säger Eva Sköld Vallette.

Det upprör henne när människor uttrycker åsikter om att den som blir vräkt får ”skylla sig själv”.
– Vi ser historierna bakom. Vi ser kvinnor som hamnat hos Kronofogden för att deras före detta partner tagit lån och köpt saker i kvinnans namn. Många av dessa kvinnor är också utsatta för våld och hot, inte minst om de lyckas ta sig ur förhållandet. Så saker är inte alltid i svart eller vitt, säger hon.

Upprop för barnens skull

Skåne Stadsmission drar idag igång en kampanj för alla barns rätt till mat och tak över huvudet. Vårt mål är att utrota fattigdom och hemlöshet, och det målet borde vara högsta prioritet för alla som bestämmer i Sverige. 

SKRIV PÅ UPPROP

Sverige har nämligen skrivit under de globala målen för hållbar utveckling och därmed åtagit sig att arbeta bland annat för att utrota fattigdom och hemlöshet.

Läs mer och se de filmer vi tagit fram för att sprida kunskap här.

Skriv under vårt upprop för att alla barn ska ha tillräckligt att äta och ha tak över huvudet: HÄR HITTAR DU UPPROPET!

Många barn har en klump i magen inför sommaren

Sommaren kan vara en härlig tid, med sol, bad och glass. Men det kan också vara en tid av oro. En klump i magen hos barn och föräldrar.

– På sommaren ska man plötsligt laga alla mål mat hemma, det är en extra utgift och då finns inte pengarna till annat, säger Eva Sköld Vallette.

Trygga boende är ett stödboende där det bor många kvinnor med barn. Hemlöshet är den gemensamma nämnaren och fattigdom är vanligt förekommande. Varje extra utgift tär på ekonomin.

– Barn växer fort, varje år behövs det nya sommarkläder och det kostar pengar, säger Eva Sköld Vallette som arbetar på Skåne Stadsmissions Trygga boende.

Eva har lång erfarenhet av att jobba med familjer som lever i ekonomisk utsatthet i Skåne. Hon har sett vad fattigdomen gör med barnen.

– Barn som inte har tillräckligt med mat i kylskåpet äter sig mätta i skolan. Barn som far illa hemma, kanske för att det förekommer våld i hemmet, har en klump i magen inför sommarlovet, säger hon.

På Trygga boende anordnas gemensamma aktiviteter, anpassade till de som bor i kollektiv och lägenheter just för tillfället.

– Vi har roligt tillsammans, vi kan avlasta föräldrar som mår dåligt och vara ute och göra somriga saker. Vi kan spela kubb, grilla tillsammans, göra små utflykter, berättar Eva och skiner upp vid minnet av en utflykt till Folkets Park sommaren 2018.

– Barnen ville aldrig gå hem. Innan vi skulle åka åt vi tillsammans på restaurang, det var oerhört uppskattat för det är många som aldrig har råd att äta ute.

På Trygga boende arbetar socionomer, socialpedagoger och behandlingsassistenter för att tillsammans med de boende sätta upp mål för tiden de bor här. Fokus är på framtiden.

– Det är häftigt att se hur människor hittar trygghet och kan samla kraft här. Leendena kommer tillbaka och barnen som ofta bott på många ställen, farit runt, kan landa här. Att se dem växa, se den styrka de har när de lämnar oss, är guldkornen i mitt arbete, säger Eva Sköld Vallette.

Fotnot: Flickan på bilden har ingenting med texten att göra.

Fakta/Trygga boende
På Trygga boende finns träningslägenheter, kollektivboende och lägenheter i varierande storlekar för familjer. All placering sker via socialtjänsten.

De som bor här får:

  • Stöd i att hitta en långsiktig boendelösning
  • Kontaktperson
  • Individuell planering med mål och delmål
  • Stödsamtal
  • Stöd i kontakt med myndigheter och sjukvård
  • Stöd i föräldrarollen
  • Studiehjälp
  • Möjlighet att utveckla språket i vårt språkcafé
  • Möjlighet till arbetsträning eller praktik
  • Aktiviteter – såväl individuella som i grupp
  • Uppföljning efter avslutad boendetid
  • Stöd av volontär/fadder efter avslutad boendetid

Vill du stödja vårt arbete i sommar? Klicka här!

Vad gör Skåne Stadsmission för barn och unga i sommar?

Till Unga Forum kommer barn och unga, ensamma eller med sina föräldrar. Vi har verksamhet året runt och kan ge stöd och råd, hjälpa till med skolarbete och ge juridisk hjälp. Vi lagar mat tillsammans och umgås. På sommaren ser vi till att utnyttja soliga dagar för uteaktiviteter, vi besöker Barnens scen, äter glass och ibland åker vi på utflykt tillsammans. Finns det pengar så arrangerar vi ett läger för familjer.

Trygga boende bor föräldrar som behöver extra stöd, med sina barn. Sommaren kan vara en härlig period, men också en krävande period om du mår dåligt.
– Vi i personalen kan avlasta föräldrar som inte mår bra, vi kan stötta dem och göra saker tillsammans. Förra året var vi till exempel i Folkets Park i Malmö tillsammans, det var underbart. Barnen ville aldrig gå hem. Efteråt gick vi ut och åt på restaurang, det upplevde många som en lyxig avslutning, berättar Eva som jobbar på Trygga boende.

Några av våra sommaraktiviteter:

  • Öppen tjejverksamhet
  • Aktiviteter för ungdomar
  • Språkcafé
  • Aktiviteter och utflykter för familjer och barn

Under sommaren fortsätter utdelningen av matkassar till barnfamiljer med medlemskap.

 

► Jag vill ge alla barn en sommar att minnas

Tre år med Ensamma barn på flykt

När projektet Ensamma barn på flykt drog igång 2016 kändes målet om att nå 40 personer per år högt satt. Nu när bokslutet skrivs har 560 unga människor fått stöd genom projektet.

– Det är en unge varannan dag som gått in genom dörren här. Ett barn eller en ung person som inte har någonstans att vara, som hamnat utanför. Det är en humanitär katastrof, säger Hanna Scott, projektledare.

”På Unga Forum känner jag mig hemma. Den öppna verksamheten är jätteviktig för mig. Jag träffar kompisar och hjälper till i köket. Här kan jag glömma mina problem, glömma oron. Här finns en plats för mig och jag känner mig trygg.”

Även om Hanna Scott tog över som projektledare först 2017 har hon följt processen från start, eftersom hon tidigare arbetade som jurist på Stadsmissionens Unga Forum, där projektet haft sin bas. Projektet Ensamma barn på flykt har pågått 2016-2019, och många av de barn och unga man mött kom till Sverige 2015.

– De finns kvar här, och vår uppgift har varit att följa dem. Eftersom det politiska läget förändrats har vårt arbete också förändrats. I början arbetade vi förebyggande, vi var ute på boenden, informerade gode män, gav stöd under asylprocessen. Nu på slutet har vårt arbete snarare handlat om att plocka upp spillrorna av det som systemet slagit sönder. Vi har mött barn och unga som förlorat alla sina rättigheter, som lever i hemlöshet och utanförskap i Sverige, säger Hanna Scott.

Hon beskriver hur situationen ändrats i takt med att Sverige mer och mer gått mot en hårdare och mindre human migrationspolitik.

– Lagar har ändrats snabbt, och för att möta en kritisk opinion. Det här har skapat en rättsosäker miljö som påverkar individer på ett väldigt negativt sätt. Och det handlar inte bara om migrationslagarna, utan vi ser också en förskjutning i välfärd och ansvar. Människor hamnar snabbare i utanförskap samtidigt som vi ser att socialtjänsten gör hårdare bedömningar.

”Genom Unga Forum fick jag hjälp att söka pengar från socialtjänsten. Det var väldigt viktigt för mig, för jag behövde pengar till mat.”

Projektet har jobbat uppsökande, men också haft en öppen verksamhet dit barn och unga kunnat söka sig. I början, innan den öppna verksamheten var känd, krävdes många långa turer på stan. Bagher Koshar, som jobbat uppsökande, berättar att misstänksamheten var stor i början.

– Många trodde att vi var anlitade av Migrationsverket, eller var civilpoliser. Det tog tid att bygga upp förtroende, säger han.

Men allt eftersom blev fältarbetarna kända ansikten och fler och fler sökte sig till Unga Forums öppna verksamhet. Här har det funnits trygghet, värme och gemenskap. Man har lagat mat tillsammans och pratat.

– Vad den öppna verksamheten betytt? Den har betytt allt, utbrister en av ungdomarna som brukar komma hit.

Flera av de andra nickar instämmande.

– Här fick jag träffa andra i samma situation som jag. Och här fick jag hjälp och stöd. Ingen annanstans har jag blivit så väl behandlad som här. Om jag får stanna i Sverige ska jag ge tillbaka. Jag ska jobba med att hjälpa andra som behöver hjälp.

”Vi har förlorat fyra år. Hade vi fått en bra behandling 2015 hade vi kunnat gå i skolan, fokusera, utbilda oss. Man hinner mycket på fyra år, men allt som man kommer hit med kastas bort – att hamna i papperslöshet innebär att man förlorar allt. Vad kommer att hända de afghaner som är i min ålder – som hamnar på gatan? Jag hör många svenskar som frågar varför afghanska ungdomar ”hänger på gatorna” – det är för att vi inte har något liv här. Tänk vad mycket vi hade kunnat göra om vi fått utbilda oss?”

Ungdomarna som deltagit i projektet har fått individuellt stöd och rådgivning. Det juridiska arbetet har haft tre delar:

  • Uppehållstillstånd
  • Sociala rättigheter
  • Information och strukturell påverkan

Den första punkten har handlat om att se till att varje individ får en rättvis möjlighet att få stanna i Sverige.

– Det har handlat om att utreda vilka möjligheter att få uppehållstillstånd som finns. Det kan vara skyddsbehov som inte kommit fram, kanske för att man inte haft ett bra ombud, handlingar som tappats bort eller saker man inte vågat prata om, säger Anders Roos, en av projektets jurister.

Det kan också handla om att man fått jobb, och har rätt till arbetstillstånd. Eller att man fått en anknytning till någon i Sverige sedan man kom. En partner eller ett barn.

Den andra punkten handlar om att angripa den enorma utsatthet den innebär att leva som papperslös i Sverige. Att se till att varje individ får sina sociala rättigheter tillgodosedda. Ofta har det handlat om att följa med ungdomar till socialtjänsten, hjälpa till att föra fram argument och ta fram handlingar.

– I takt med att socialtjänstens bedömningar har blivit tuffare har det blivit svårare att navigera i systemet. Ett problem har varit att socialtjänsten kräver att man ska styrka att man vistas i kommunen, men många vågar inte ange en adress eftersom de vet att om polisen frågar socialtjänsten om var de finns måste socialtjänsten ange detta. Så trots att även den som befinner sig i Malmö utan uppehållstillstånd ska ha rätt till nödbistånd så är det i praktiken väldigt svårt att få. Där har vi kunnat styrka att personer vistas i kommunen, säger Anders Roos.

”I nästan tre månader bodde jag på gatan, och på soffor hos andra. När jag fick avslag på min ansökan om uppehållstillstånd hade jag en vecka på mig att lämna mitt boende. Jag hade ingenting, ingen plats, ingen mat, inga kläder. När jag kom till Unga Forum och fick prata med en som jobbar här bara grät jag. Efter en månad ringde han mig och sa att han fixat boende och skolplats. Nu har jag fått uppehållstillstånd genom nya gymnasielagen, men jag är orolig för att jag inte ska klara mig. Jag har gått i skolan sedan jag kom till Sverige, men jag har flyttat så många gånger så jag har inte kunnat få betyg. Nu måste jag klara studierna så att jag kommer in på ett yrkesprogram.”

Anders Roos lyfter också brottsutsatthet som ett stort problem bland ensamma barn och unga som lever som papperslösa. Eftersom de lever i en så utsatt situation råkar de lätt ut för kriminalitet, men de vågar inte anmäla. Risken att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare är också stor.

– Ibland har det räckt att vi ringt och sagt några väl valda ord så har lönen som hållits inne betalats ut.

Punkt tre, information och strukturell påverkan handlar mycket om att sätta sig in i lagar som är så snåriga att de som ska tillämpa dem knappast själva förstår dem. Tillsammans med andra organisationer har projektet tagit fram ett informationsmaterial om nya gymnasielagen. Parallellt med detta har man försökt skapa opinion kring de orimliga krav som den nya gymnasielagen ställer på de ungdomar som fått uppehållstillstånd genom den.

– Det migrationsrättsliga är över huvud taget inte anpassat till skolvärden. Kraven som ställs går inte att uppfylla eftersom de inte är anpassade efter skolornas ansökningssystem och så vidare. I lagen såg det enkelt ut, men det är allt annat än enkelt och vi är väldigt oroliga över vad som händer när de tillfälliga uppehållstillstånd som utfärdats snart går ut och ungdomarna inte kan uppfylla kraven, säger Anders Roos och fortsätter:

– Då står vi återigen med mängder av barn och unga som lever i papperslöshet. Att återvända till Afghanistan är inget alternativ. Det är bara att se på hur antalet dödade civila ökat för att förstå att säkerhetsläget inte är sådant att någon återvänder frivilligt, säger han.

Fotnot: Citaten i texten kommer från ungdomar som varit del i projektet.

Barn ska inte vräkas!

Skåne Stadsmission har arbetat i över hundra år för att förhindra nöd och lindra lidande. Vi ser att kommunerna i lägre grad ger det stöd som behövs, vilket resulterat i en förändring i vilka som behöver vårt stöd. Vi skriver på Aftonbladet.se om hur vi vill att politiker, på alla nivåer, agerar 2019. Läs artikeln här!

Marie Hendra, tf direktor för Skåne Stadsmission, på Aftonbladet Debatt.

1 347 barn i Malmö lever nu i hemlöshet

Idag presenterade Malmö stad sin kartläggning av hemlösheten i Malmö. När räkningen genomfördes i oktober 2018 levde 1 347 barn och 1 959  vuxna i hemlöshet. Antalet hemlösa barn har ökat lavinartat de senaste åren. 2017 levde 1 070 barn i hemlöshet. Årets siffror innebär en ökning med 26 procent.

Förklaringen till ökningen går att finna i den strukturella hemlösheten. Det rör sig allt mer sällan om personer som är hemlösa på grund av sociala skäl så som missbruk och psykisk ohälsa. Ökningen beror på fattigdom. Det är familjer och personer som inte kan få ett hyreskontrakt eller har råd att köpa en bostad. Bakom siffrorna döljer sig individuella öden och berättelser. 1 347 barn är lika många barn som 52 skolklasser. Det är svårt att föreställa sig att så många i vår absoluta närhet är utan ett eget hem. Även om orsaken till hemlöshet i grunden inte beror på till exempel psykisk ohälsa, så medför hemlösheten att både barn och vuxna far väldigt illa.

Lisbeth hjälper barnen med läxor

 

”Det ger mig väldigt mycket att jobba som volontär och de här tjejerna är så trevliga. De är alltid så tacksamma för hjälpen de får.”

Det berättar Lisbeth som är läxhjälpsvolontär på Unga forum i Malmö.

Till Läxis kommer framför allt tjejer varje vecka för att få hjälp med sina läxor. Lisbeth är pensionär och det var en kompis som tipsade henne om volontäruppdraget för tre år sedan. Hon har jobbat i skolan i hela sitt liv och kände att hon saknade eleverna. Som pensionär fanns det dessutom tid över.

Idag kommer Lisbeth minst en gång i veckan till Unga forum. De flesta som kommer till läxhjälpen går på gymnasiet, några på högstadiet och det finns olika anledningar till att man behöver läxhjälp. En del bor trångt och behöver lugn och ro för att koncentrera sig, andra kanske inte har möjlighet att få hjälp av sina föräldrar.

I våras blev Lisbeth bjuden på studentfest hos en flicka hon träffat genom hela gymnasiet. ”Jag har sett henne utvecklas och det var en mycket fin upplevelse att se henne ta studenten”, säger Lisbeth.

Vill du bli volontär? Läs mer om vår volontärverksamhet här.

Vår nästa infoträff för volontärer är den 13/9. Läs mer här!