Viktigt avgörande för ungdomar med uppehållstillstånd för gymnasiestudier

/i , /av

I dagarna avgjorde Migrationsöverdomstolen ett principiellt mycket viktigt fall, som kommer att betyda mycket för ungdomar med uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen. Skåne Stadsmissions jurist Anders Roos, som specialiserat sig på lagen, var ombud i ärendet.

– Att Migrationsöverdomstolen gick på vår linje är väldigt viktigt för många ungdomar som lever i en oerhört svår situation. Beslutet blir vägledande för framtiden, säger Anders Roos.

Sedan våren 2018 har han, genom sitt arbete på Skåne Stadsmissions Unga Forum, arbetat mycket med allt som rör den så kallade gymnasielagen.
– Jag har givit rådgivning direkt till ungdomar och kostnadsfritt agerat ombud i ett stort antal enskilda ärenden. En del av mitt arbete har också gått ut på att bevaka rättsläget och tillvarata ungdomarna som omfattas av gymnasielagens rättigheter exempelvis genom strukturell påverkan, informationsinsatser och myndighetskontakt, berättar han.

Våren 2020 såg Anders att Migrationsöverdomstolen beviljat prövningstillstånd i ett mål som rörde en viktig fråga som det varit oklarheter kring sedan bestämmelsen infördes 2018. Frågan var om det skulle vara möjligt att studera på sammanhållna yrkesutbildningar i kombination med svenska på grundskolenivå. Regeringen hade vid införandet av lagen sagt i förarbetena att det skulle vara möjligt och Migrationsverket delade initialt den bedömningen. Under tiden ändrade dock Migrationsverket inställning i frågan och även vissa migrationsdomstolar, vilket ledde till att ungdomar fick avslag för just sådana studier. Samtidigt har de inte kunnat komma in på heltidsstudier på andra utbildningar utan grundläggande språkbehörighet.
– Det blir ett olyckligt ”moment 22” och är som så mycket annat i den här lagen en effekt av att lagstiftaren, alltså politikerna, hastade igenom nya gymnasielagen istället för att ge ungdomar rimliga förutsättningar att skapa sig ett liv i Sverige.

Anders Roos, jurist Unga Forum. Foto: Mikael Jägerskog

När Anders Roos läste om målet i Migrationsöverdomstolen blev han nyfiken. När han fick reda på att ungdomen drev sin egen överklagan och inte hade ett juridiskt ombud kontaktade han ungdomen och erbjöd sin hjälp.
– Jag skrev ett brev och berättade om Unga Forums verksamhet och vad jag kunde hjälpa till med. Ungdomen hörde av sig till mig och jag blev ombud i ärendet.

Och i dagarna kom alltså domen: Migrationsdomstolen håller med om att det saknas stöd för att kräva att den sammanhållna yrkesutbildningen måste bedrivas på gymnasial nivå på heltid för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Migrationsöverdomstolen bedömer därför att även kurser på grundläggande nivå som syftar till att utlänningen kan tillgodogöra sig utbildningen, till exempel grundläggande svenska som andraspråk, kan ingå i en sådan utbildning.

Vad innebär detta?
– För den enskilda ungdomen innebär det att han får uppehållstillstånd för att slutföra sina studier, samt i ytterligare sex månader då han behöver få en fast anställning för att få stanna kvar i Sverige. Men det viktiga är att detta är vad som kallas en ”prejudicerande dom”, vilket innebär att Migrationsverket måste följa beslutet i alla liknande ärenden i framtiden. Därför är det en stor lättnad att beslutet blev som det blev, säger Anders Roos.

Om domstolen avslagit överklagandet hade det istället fått förödande konsekvenser för många ungdomar med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Samtidigt återstår frågan om vad som ska hända med de som redan fått avslag för studier på sådana utbildningar av Migrationsverket och domstolarna.
Han är glad att Migrationsöverdomstolen kom till den här slutsatsen, och berättar att ungdomen som han företrätt känner en tillfällig lättnad, efter mer en ett års väntan på ett slutgiltigt svar på sin förlängningsansökan.
– Men nu återstår det fortfarande för honom, precis som för så många andra, att efter sin utbildning hitta ett arbete som uppfyller de villkoren som lagen kräver för att han ska få stanna i Sverige. Och som situationen är nu, men ökad ungdomsarbetslöshet på grund av rådande pandemi, är det naturligtvis en extra svår situation, säger Anders Roos.

En julhälsning från Unga Forum

/i , , /av

Vet ni vad min favoritstund förra julen var? Det var när vi hade besök av tomten, och alla barn och ungdomar fick ta bilder som vi skrev ut. Så många skratt och så många roliga selfies som de fick med sig hem. Och så hade vi clowner på besök! De var så roliga, och kunde trolleri, och alla barnen älskade dem.  

Jag heter Bagher och jag jobbar med barnfamiljer och unga som kommer till Skåne Stadsmission för att få stöd och hjälp. För mig är julen i Sverige speciell, för det är en högtid som jag inte hade firat innan jag kom hit för snart tio år sedan.  

När jag kom var jag ganska ensam, min familj hade inte kommit från Afghanistan än och jag försökte lära mig hur allt fungerade här. Att fira jul med mina vänner, träffa nya människor och lära mig om svenska jultraditioner var väldigt fint. Därför tycker jag också det är så roligt när vi firar jul på Unga Forum.

Vi brukar samla ungdomarna och äta god mat, dansa, spela musik och bara hänga. Till de unga brukar vi ge presentkort i julklapp, för då kan de välja precis vad de vill och det kan de inte så ofta göra. Många är ensamma, och har svårt att få pengarna att räcka, behöver vuxna att prata med och tid att få umgås med kompisar och prata. Sedan brukar vi ha julfest för familjerna. Barnen får julklappar, leksaker och sådant. Vi brukar ha en stor fest, med mat i massor, lekar, musik och tomte. För många familjer som vi träffar är tiden kring jul extra svår. Att komma hit och få ha roligt, skratta och umgås med andra som lever i liknande situation, brukar vara en väldigt varm och viktig stund.  

I år blir det annorlunda, och så måste det vara, men visst känns det tungt. Jag pratar med många föräldrar som är oroliga nu. De är rädda för att bli sjuka. De bor trångt, lever isolerat och ensamt och är oroliga för hur det ska bli när barnen får jullov. Då får de ingen mat i skolan och de vet att kompisarna firar jul och får en massa presenter. Hos oss kan familjerna hämta julklappar, och mat. Det är i alla fall något. Det andra, att ses och umgås och ha roligt, får vi ta igen när Corona är över! 

Jag har egentligen bara en önskan i år, förutom att pandemin snart ska vara över, och det är att familjerna ändå får det fint i jul. Jag önskar att vi kan hjälpa många med fina julklappar, och att vi kan se till att de kan få med sig god mat att laga hemma. Jag önskar av hela mitt hjärta att de inte ska känna sig utanför och ensamma och jag önskar att alla barn får vara glada på julafton. 

Bagher Koshar, Unga Forum 

Vill du stötta vårt arbete i jul? Klicka här!

Här hittar du en julhälsning från Trygga boende

Här hittar du en julhälsning från Café David

Familjen gör julsång med dubbelt budskap

/i , , , /av

Nu är det jul. Igen. Att göra en av de hurtigaste julsånger som finns i moll var en utmaning för Johan T Karlsson, kanske mest känd som Familjen.

När Johan fick frågan om han ville göra musiken till Skåne Stadsmissions julkampanj såg han det som en spännande utmaning, och ett ändamål han gärna ville stötta.

– Jag tänkte att om man gör en låt som är så hurtig och snabb som ”Nu är det jul igen” långsam och dyster så får den en annan innebörd. Man kan nog kalla texten tvetydig, den får ett dubbelt budskap när man sätter den i detta sammanhang, säger han.

Han har ett litet piano hemma i lägenheten, där han satt och provade sig fram.

– Jag ville hitta kontrasten. Vi tvångsmatas ju med en bild av att allting är så jävla lyckligt på julen. Då blir det extra hemskt och jobbigt när det inte är det, säger han.

Själv älskar han julen och har många varma barndomsminnen från julfirande på landet.

– Min familj hade det inte så fett alltid, men vi hade tak över huvudet och mat på bordet. Och vi firade härliga jular med hela släkten. Barndomens upplevelser präglar verkligen ens förhållande till jul, därför känns det extra tufft att tänka på att det finns barn som inte har tillräckligt att äta, att det finns barn som saknar trygghet, säger han.

Foto: Patricia Reyes/Pressbild

 

Annorlunda jul i pandemin

/i , , , , , /av

Gemenskap, fest och värme är vanligtvis en viktig del i julfirandet på Skåne Stadsmission. I år blir julen annorlunda för alla, och det gäller även hos oss.

Människor som lever i hemlöshet och fattigdom är extra utsatta i tider av samhällskris. Därför är det viktigt för oss att fortsätta ge akut stöd på ett ansvarsfullt sätt.

I år kommer vi inte kunna att bjuda in till de stora härliga julfester som vi vanligtvis ordnar för barnfamiljer och unga, istället fokuserar vi på mys och värme i det lilla. Genom att hitta säkra sätt att dela ut julklappar och bjuda på julmat jobbar vi för att de familjer som är beroende av oss ändå ska få en så god jul som möjligt.

– Om tomten inte själv kan träffa alla barnen får vi se till att hans nissar lämnar dem så att vi kan dela ut dem utan att riskera smitta, säger Liv Palm, enhetschef för Unga Forum och Crossroads.

Julbordet på Café David anpassas efter rådande läge.

– Vi kommer att dela upp julafton i flera olika sittningar, där deltagarna kan hålla avstånd och äta i trygghet. Det blir heller inget långbord utan vi serverar jultallrikar vid borden. Livemusiken måste vi tyvärr också avstå, men med hjälp av julmusik och god stämning ska det nog bli en fin jul trots allt, säger Matilda Jägerdén, enhetschef Café David.

Hon utlovar också de traditionsenliga julklapparna!

På Crossroads, vårt stödcenter för EU-medborgare i utsatthet, är jul- och nyårshelgen en viktig tid för gemenskap för en grupp som är långt borta från barn, familj och vänner.

– Det kommer att bli extra tufft i år och då är det viktigt att vi kan ställa upp så mycket vi kan, utan att för den sakens skull bidra till smittökning, säger Liv Palm.

Det kommer att bli julklappar och festmat, serverad i flera separata sittningar för att begränsa antalet personer som samlas.

Även på Café David och Nattjouren i Kristianstad blir det corona-anpassat julfirande.

– Vi kommer att ha julfrukost på julafton, men kan tyvärr inte ha vårt vanliga julbord veckan innan. Det går inte att göra på ett säkert sätt och då är det bättre att vi avstår. Men vi ska göra vad vi kan för att julstämningen ska infinna sig ändå, säger Karin Arndt, enhetschef i Kristianstad.

Trots att vi tror att vi kommer att kunna skapa julstämning vill personalen inte sticka under stol med att det blir en svår jul för många.

– Eftersom vi måste begränsa hur många vi är i lokalen så blir det tufft för de människor som inte har något tak över huvudet och som inte kan stanna i gemenskap och värme lika länge som vanligt, säger Matilda Jägerdén.

Obs: Planeringen för julfirandet uppdateras kontinuerligt utifrån smittläge och rådande rekommendationer.

Julen skapar ångest och oro

/i , , , /av

Matfattigdomen i Skåne ökar. När varje krona går till mat, och det ändå inte räcker, kan det kännas hopplöst. Skåne Stadsmission delar ut matkassar till barnfamiljer och arbetar långsiktigt för att stötta föräldrar att få en trygg försörjning.

– Att inte kunna ge mat till sitt barn är det värsta känsla jag vet. Det ger en enorm ångest, oro och sömnlösa nätter. Man känner skam över att inte räcka till, trots att man gör sitt bästa, säger Hannah, en ensamstående mamma som varje vecka får en matkasse från oss.

På Skåne Stadsmission delar vi ut mat till barnfamiljer och unga varje vecka. I kassarna finns sådant som mjölk, fisk, kött, pasta, blöjor och tvål. När julen närmar sig känns det extra bra att vi kan hjälpa till på detta sätt.

Hannah berättar att hennes son älskar julen, så hon gör allt hon kan för att dölja den ångest som kommer över henne i december.

– Jag tror att många mammor som är ensamma som jag knappt äter någonting innan jul bara för att kunna ge sina älskade barn en fin upplevelse. Jag vill så gärna se mitt barn lycklig. Det är därför ni på Skåne Stadsmission betyder så mycket, säger hon och tillägger att julen är hennes sons favorithögtid.

– Han bara älskar julen!! Men den skapar ångest hos mig, som jag försöker att inte visa honom. Frågorna snurrar runt i mina tankar. Kommer pengarna att räcka till julmaten? Blir han glad för den lilla present som jag har råd med?

Precis som många andra som söker stöd från oss lever Hannah på försörjningsbidrag. Det är lätt att tro att människor får den hjälp som behövs genom svenska välfärdssystemet, men vi ser tyvärr att så inte är fallet. Allt fler lever på bidrag under lång tid, och då försvinner alla marginaler för oväntade utgifter.

– Matkassen gör enorm skillnad för oss! Framförallt ger den mig tryggheten att kunna ge mitt barn mat när bidraget inte räcker till. Det är ofta tufft att få pengarna att räcka hela månaden. Till exempel om jag blir sjuk och behöver köpa receptfria mediciner, eller andra oväntade utgifter. Matkassen gör även att jag kan spara en pytteliten slant och göra något extra för min son. Det betyder mycket, säger Hannah.

Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet. Därför har personerna på bilden har inget med texten att göra. Hannah heter egentligen något annat.

 

Risk för mörkertal i hemlöshetsstatistiken

/i , , , /av

Hemlösheten i Malmö ser ut att fortsätta sjunka, enligt den kartläggning som Malmö stad släppt idag. Men Skåne Stadsmission befarar att ett mörkertal göms bakom den positiva statistiken.

– Varje människa eller familj som går från hemlöshet till att ha ett eget hem är en vinst, både för den enskilda personen, familjen, och för samhället i stort. Men eftersom vi vet att Malmö stad började följa andra riktlinjer i samma veva som statistiken började förbättras befarar vi att det ser bättre ut på pappret än i verkligheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

I en granskning av arbetsmarknads- och socialnämnden som stadskontoret tagit fram delas stadsmissionens farhågor: ”En skärpning av villkoren för vilka som är berättigade till vissa stöd minskar antalet hemlösa på pappret, men innebär inte nödvändigtvis att situationen blir bättre för Malmöborna.”  (sid 63.)

– Det är mycket viktigt att hemlöshetskartläggningen inte blir ett sätt att sopa problem i Malmö under mattan, säger Lena Wetterskog Sjöstedt och berättar att stadsmissionens personal mött familjer som stått rådlösa efter att ha blivit avrådda från att göra en ansökan om bistånd med hänvisning till att de som strukturellt hemlösa ändå inte kan få hjälp med bostad.

– Vi ser ju i kartläggningen att det är just kolumnen för så kallat strukturellt hemlösa som minskar. Strukturell hemlöshet handlar om att bostadsbrist och/eller fattigdom är den enda orsaken till att du saknar ett hem. Du har ingen social problematik i övrigt, som beroende eller psykisk ohälsa. Att nekas prövning är väldigt allvarligt, både för att det låter orimligt att socialtjänsten utan prövning kan bestämma sig för om en familj har social problematik eller ej och för att du alltid har rätt till prövning. Utan ett formellt beslut kan du inte överklaga, men ytterligare en konsekvens är ju att du faktiskt inte hamnar i kommunens statistik över hemlösa. Du blir en del av ett mörkertal, trots att du försökt få hjälp att hitta bostad, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Brist på barnperspektiv

Utöver risken att alla hemlösa personer i Malmö faktiskt inte finns med i statistiken ser Skåne Stadsmission att de lösningar som strukturellt hemlösa barnfamiljer erbjuds ofta är kortsiktiga.

– När kommunen med hänvisning till ny rättspraxis enbart ger barnfamiljer stöd vecka för vecka skapar man en osäker situation för både föräldrar och barn. Att ha täta träffar med sin kontaktperson på socialtjänsten är bra, men det behöver inte utesluta en boendelösning där barn och föräldrar kan känna sig trygga medan de letar efter något permanent. Kortsiktiga lösningar är också ofta dyrare för kommunen, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission oroas över en brist på barnperspektiv, vilket rimmar illa med barnkonventionen som sedan 1 januari är lag i Sverige. Alltför ofta har personalen sett exempel på barn i tonåren som tvingas axla en för tung börda.

– Vi har sett flera exempel på tonåringar som av socialen uppmanats att ringa runt bland skolkompisar för att hitta akut boende över natten. Det är en mycket jobbig situation för både det drabbade barnet och för kompisarna som får frågan. Det är inget ansvar barn ska behöva ta, säger Liv Palm, enhetschef för Skåne Stadsmissions verksamhet Unga Forum.

Se alla hemlösa!

– Det är också viktigt att understryka att kartläggningen inte har med alla som lever i hemlöshet i Malmö, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Skåne Stadsmission uppmanar Malmö stad att ta ett större grepp om hemlösheten, och inte blunda för de människor som idag inte räknas i hemlöshetsstatistik som människor i papperslöshet och EU-medborgare.

– Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilken stad vi vill vara. Tyvärr ser vi att det även när det gäller akut nödstöd har börjat göras en gallring där människor i akut nöd faller helt utanför skyddsnätet med hänvisning till att de inte är kommunens ansvar, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Mer att läsa om hemlöshet:

Här kan du läsa fler kommentarer till Malmö Stads hemlöshetskartläggning 2020.

Här kan du läsa om kartläggningen på Malmö stads hemsida.

Hela kartläggningen som pdf här: Hemlöshetskartläggning Malmö 2020

Så här jobbar Skåne Stadsmission med hemlöshet.

Utställning med fokus på unga i utsatthet

/i , , , /av

Under november ställs fotograf Åke Ericsons bilder med rubriken ”Beyond Afghanistan” ut på stadshuset i Malmö. Ericsons bilder skildrar en dramatisk och tuff vardag för unga människor som kom till Sverige i hopp om trygghet och medmänsklighet. Tillsammans med andra organisationer som arbetar för denna målgrupp vill vi genom utställningen lyfta frågan: vad händer med dessa ungdomar nu? 

År 2015 sökte närmare 36 000 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige, drygt 25 000 var afghanska medborgare. “Alla kan göra något, bli kontaktperson för ett ensamkommande flyktingbarn, skänk pengar till kläder ock mat”, sa statsminister Stefan Löfvén vid ett tal på Medborgarplatsen i Stockholm på hösten det året. Många följde hans uppmaning.

Men strax svängde både flyktingpolitiken och attityden till de unga asylsökande. De ensamkommande påstods ljuga om sin ålder, deras asylprocesser drog ut på tiden, det blev svårare att få uppehållstillstånd. Kollektiva massutvisningar började genomföras, oro, ovisshet och psykisk ohälsa spreds och självmordsfrekvensen i gruppen nådde en nivå utan globalt motstycke.

Fotograf Åke Ericson har skildrat situationen. Han följde den drygt 58 dygn långa sittstrejken i Stockholm hösten 2017. Han har besökt Migrationsverkets förvar där tonåringar sitter inspärrade i månader. Han har även varit i tältstäderna i Paris dit många flyr från Sverige när de gett upp hoppet om en framtid här och inte tänker låta sig tvångsutvisas. Ericsons arbete har resulterat i dessa bilder.

’Många av dessa ungdomar finns här hos oss i Malmö nu. Vi är många i civilsamhället som ser och arbetar med dem varje dag. Sedan nästan tre år tillbaka har vi på Skåne Stadsmission tillsammans med Röda Korset, Rädda Barnen och Svenska Kyrkan arbetat med statliga medel för att underlätta dessa ungdomars vardag. Arbetet har varit fokuserat på att skaffa dem ett tryggt boende, stötta dem i deras skolgång samt stötta dem psykosocialt. Nu upphör denna statliga finansiering. Men ungdomarna finns kvar här. Behovet av hjälp kvarstår, mer akut än någonsin.

Nu kör vi hem matkassar

/i , , , /av

Varje vecka delar vi ut mellan 60 och 90 matkassar till familjer som inte har tillräckligt att äta. Under coronakrisen har vi märkt att färre vågar sig hit för att hämta sin kasse.

– Vår matkasseutdelning vänder sig till ungdomar och barnfamiljer som lever under väldigt knappa förhållanden. De senaste veckorna har vi fått samtal från människor som är i stort behov av mat från oss men som inte kan komma hit och hämta den, berättar Karin Edlund, socionom på Skåne Stadsmission.

Några mår själva dåligt, andra tillhör någon riskgrupp och håller sig isolerade. Därför börjar vi nu, med hjälp av volontärer, att köra hem kassar till medlemmar som vanligtvis hämtar på plats men som nu är i behov av att få kassen hemkörd.

– Det är människor som redan lever i utsatthet som drabbas värst i en samhällskris. Därför behöver vi hela tiden se över vår verksamhet och ställa om när vi märker att behoven förändras. Det är viktigt att våra deltagare får grundläggande behov som mat och kläder uppfyllda, samtidigt som vi naturligtvis vill minimera risken för smitta i samhället, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Läs mer om matkassen här!

Vi behöver mer mat att dela ut! Särskilt stort är behovet av kyckling, mejeriprodukter och kaffe. Bidra gärna genom att swisha till 900 32 52 eller om du är grossist/handlare och vill skänka råvaror eller hjälpa till på annat sätt mejla till foretagssamarbeten@skanestadsmission.se. Tack!

Kraftringen stödjer vårt arbete för barn och unga som lever i utsatthet

/i , /av
Läs mer

Hur mår ett barn i hemlöshet?

/i , , , /av

Vad innebär det för ett barn att inte ha en trygg plats att kalla hemma?
– Ett barn i hemlöshet kan ha svårt att behålla kontakten med kompisarna, och saknar ofta trygghet och föräldrar som orkar med, säger Tove Minicz, socionom på Skåne Stadsmission.

Till stadsmissionens Unga Forum kommer ofta familjer som bor i tillfälliga boenden, långt från barnens skola eller förskola. Barnen rycks bort från sitt sammanhang, hamnar långt från vännerna och får svårt att hålla igång sina fritidsaktiviteter. De har sällan en lugn plats att göra läxorna på och deras skoldagar blir ofta långa på grund av att skolvägen blir lång. Många av dem tar också ett stort ansvar hemma. Osäkerheten och oron tär på föräldrarna, som får allt svårare att orka med.

Många mår dåligt

– Vad skapar vi för framtid om samhället inte kan ge barn trygghet? Tidigare har många barnfamiljer kunnat få stöd i form av boendeinsatser med ett långsiktigt perspektiv, i några månader i taget. I Malmö möter vi nu många som bara får stöd vecka för vecka. Vi ser redan nu att detta får konsekvenser för barnen. Föräldrarna har svårt att klara av jobb eller studier. Människor vars största problem tidigare varit att de saknar bostad, hamnar snabbt i en social hemlöshet, de mår dåligt och det drabbar deras barn, säger Tove Minicz.

”Till slut har man ingen kvar”

Hon hör föräldrar berätta att de fått veta från socialtjänsten att de ska lösa boende hos släkt och vänner.

– Men det går ganska snabbt att uttömma sitt nätverk. Till slut har man ingen kvar att be om hjälp. Man tar bort förutsättningarna för barnen att få en förutsägbar och trygg miljö att utvecklas och växa upp i, även när livet vänts upp och ner för att föräldrarna fått problem av någon anledning. Om vi som samhälle inte hjälps åt att se till att barn har det bra, skapar vi nya problem. Ingen tjänar på att föräldrar går på knäna.

Vill du ge en gåva till vårt arbete med barn i hemlöshet? Klicka här!