Sommarläger: ”Vi kallar det vår resa till Hawaii”

Karins dotter har autism. Skolgången har varit kantad av problem, och som ensamstående mamma med ont om pengar har Karin haft svårt att få livet att gå ihop. Pandemin har drabbat den lilla familjen hårt, men minnet av förra sommarens läger är ett ljus i mörkret.

– Vi var ganska isolerade redan innan pandemin, eftersom vi inte har så mycket pengar. Nu har det blivit värre. Min dotter klarar inte sina aktiviteter på egen hand, jag måste vara med och stötta henne, men det fick jag inte på grund av corona. Det blir ensamt för oss båda, och svårt för mig att hålla henne sysselsatt.

Karin och hennes dotter har fått stöd från Skåne Stadsmissions Unga Forum i flera år. Här kan de träffa andra familjer, umgås och bara vara sig själva. 2020 fick de möjlighet att vara med på sommarens pandemianpassade sommarläger.

Mammans egen bild från lägret.

– Vi kallar det vår resa till Hawaii. Vi var på stranden och personalen hade ordnat så fint. Varje dag hade tydliga planer, det passar barn med neuropsykiatrisk funktionsvariation vilket gjorde att jag verkligen kunde slappna av och bara njuta. En kväll grillade vi banan med chokladkrokant och nutella, det var så mysigt. En annan kväll hade vi till och med en egen bio med popcorn och allt.

Karins ögon lyser när hon berättar om det lilla familjelägret på en kursgård på den skånska landsbygden. Familjerna åkte buss från Malmö och inkvarterades i egna rum, med god möjlighet att hålla avstånd. Vädret var fint och dagarna bjöd på både strandhäng och fysisk aktivitet.

– Så fort jag satte mig på bussen slappnade jag av, säger Karin.

Trots möjligheten att samla kraft under några fina sommardagar har pandemin naturligtvis varit tuff. Både på grund av ökad isolering och att Karins dotter har problem med ångest och oro.

– Vi brukar se på nyheterna varje kväll men fick sluta med det ganska snabbt för min dotter kunde inte sluta tänka på pandemin. Hon blev rädd och orolig. Jag har också varit rädd. Jag är ju helt ensam vuxen i hennes liv och vi har ingen familj nära oss. Det är klart att jag har tänkt på vad som skulle hända om jag blev allvarligt sjuk. Vem skulle ta hand om henne då?

Karin och hennes dotter lever på Karins väldigt begränsade inkomst.

– Jag finner mig i situationen, jag har ju inget annat val. Nu när min dotter går i en specialklass har livet verkligen förändrats. Jag behöver inte sitta och stirra på telefonen och vara beredd på att rycka ut. Jag tar mina små turer i Malmö, går upp till Möllevångstorget för att handla grönsaker och till Norra Grängesbergsgatan för att handla kött. Som förälder utan pengar måste man vara kreativ. Vi brukar laga all mat tillsammans hemma och hon har faktiskt blivit riktigt duktig.

Sommarlovet är inget som den lilla familjen längtar efter.

– Vi brukar gå ner till handikappbadet på kvällen och bada, men vi har aldrig möjlighet att resa någonstans eller göra något extra, så lägret i fjol var en helt underbar upplevelse för oss båda. Jag blir alltid orolig inför sommarlovet, ännu mer nu när min dotter inte har fritids längre. Vad ska vi hitta på i tio veckor?

En av vårens och sommarens höjdpunkter är familjeträffarna på Unga Forum. Under pandemin har de varit inställda när vädret varit för kallt och regnigt för att träffas ute. Men sedan början av maj är träffarna i gång igen i liten skala.

– Personalen på Unga forum är helt fantastisk. Alla är lika välkomna, det finns inget vi och dem. Vi behöver inte dölja något, vi är välkomna precis som vi är. Jag känner mig trygg där. Trots att alla vi som kommer dit har helt olika livssituationer och barn i olika åldrar, så har vi ett starkt band till varandra.

Här kan du bidra till sommarens aktiviteter för barnfamiljer.

Karin heter egentligen något annat.