Ensamma barn på flykt – ett Arvsfondsprojekt

I våras blev Unga Forum beviljat projektmedel från Allmänna Arvsfonden, till projektet ”Ensamma barn på flykt”.

Syftet med ”Ensamma barn på flykt” är att nå ut till och garantera stöd till barn, ungdomar samt unga vuxna för att tillgodose och uppnå mänskliga rättigheter, ökad egenmakt och ett värdigt liv. Målgruppen inkluderar de personer som av olika anledningar valt att avvika från asylboenden alternativt de som vistas i landet utan att ha inlett en asylprocess. Genom att erbjuda individuellt stöd i form av samtal och juridisk rådgivning/ombudskap önskar rådgivningen till att tillvarata, bevaka samt lobba för målgruppens rättigheter samt en rättssäker process.

Utöver individuellt stöd finns en öppen verksamhet i en trygg hemlik miljö där möjlighet till social samvaro, gemensamma middagar, språkträning och olika typer av aktiviteter som är relevanta och tillgodoser målgruppens behov och önskemål. I den öppna verksamheten tillgodoses även basbehov i form av kläder, mat, hygienartiklar och möjlighet till dusch och tvätt.

Syftet med projektet inbegriper även att genom påverkansarbete och samarbete bidra till att de offentliga myndigheterna i Sverige i större utsträckning än idag kan inkludera målgruppen. Genom att delta i en nationell samordning kring målgruppen vill vi sprida vår kunskap och metod genom samarbete och utbyte med andra organisationer, föreningar samt berörda myndigheter.

I projektet arbetar fyra personer, Klas (projektledare), Charlotta (jurist), Bagher (fältarbetare) och Mouhanad (fältarbetare). För att nå ut till aktuell målgrupp samarbetar med projektet med organisationer och föreningar i närområdet vilka är i kontakt med den målgrupp projektet vänder sig till.

Kontakt:
Unga Forum
Bangatan 7 i Malmö

Telefon:
Projektledare: 0766-471536
Jurist: 0766-471535
Fältarbetare: 073-2040343
e-post: barnpaflykt@skanestadsmission.se

Projektets hemsida:www.arvsfonden.se/projekt/ensamma-barn-pa-flykt

Alla har rätt till ett tryggt hem

Sveriges Stadsmissioner och Åhléns i samarbete till förmån för våldsutsatta kvinnor

Stadsmissionen möter varje år tusentals kvinnor i utsatta situationer. En del av dessa är utsatta för våld, kontroll och hot inom nära relationer. Stadsmissionen har boenden med plats för några av dessa kvinnor, som här kan få trygghet och stöd för att kunna gå vidare i livet. En hemtrevlig miljö är en viktig del av läkeprocessen.

Tillsammans med Åhléns möjliggörs nu en mer hemtrevlig och läkande inredning i Stadsmissionens boende för kvinnor. Åhléns går ut med en kampanj kring e-handel och vill samtidigt bidra med produkter och pengar till Sveriges Stadsmissioner. De vill att kvinnor i utsatta situation ska kunna njuta av ett fint och trivsamt hem och skapa en läkande och litet extra hemtrevlig miljö.  

På åhlens.se har man märkt ut ett stort antal produkter med ett rött litet hus med en hjärtsymbol. När man köper någon av dem, skänker Åhléns en likadan produkt till Stadsmissionen, och den skickas till ett boende som behöver den. Produkterna går i första hand till dessa, i andra hand till andra verksamheter för kvinnor.

Personalen på boendet har involverats i val av produkter så att de passar verksamhetens behov. Inredningsarkitekt från Åhléns har haft dialog med Stadsmissionen och terapeuterna som arbetar där. De har beskrivit vilket behov som finns.

åhlens.se finns alla 1000 produkter (ca 200 olika varianter) på kampanjsidan.

Carina Brorman utsedd till ny ordförande i styrelsen för Skåne Stadsmission

CarinaBrorman_0025

Vid dagens styrelsemöte utsågs Carina Brorman till ny ordförande för Skåne Stadsmission. Lars Birve, som nu lämnar av hälsoskäl, har varit ordförande sedan 2009.

”Vi är mycket glada över att kunna presentera Carina Brorman som vår nya ordförande. Skåne Stadsmission verksamhet har utvecklats och vuxit kraftigt under de senare åren. Med Carina Brormans erfarenheter från näringslivet, kultursektorn och media kan vi fortsätta arbetet med att skapa relationer och samverkan med olika aktörer i samhället.” säger avgående ordförande Lars Birve.

Skåne Stadsmission omsatte 2015 62 mkr, har drygt 100 anställda plus ett 60-tal volontärer på tre orter; Malmö, Kristianstad och Helsingborg.  Arbetet riktar sig till vuxna, unga och barn i utsatta livssituationer med många olika verksamheter, t ex Nattjouren, Stadsmissionshälsan, Tandhälsan, Café David, Trygga Boenden, Unga Forum, Crossroads samt sociala företag som catering, bageri, secondhand, gåvoinlämning och Remake.

”Jag är stolt över att få förtroendet att vara med och bidra till Skåne Stadsmissions fortsatta utveckling av det betydelsefulla arbete man gör för människor som lever i utsatthet och i utanförskap. Vi lever i en förändringens tid och behovet av medmänskligt stöd har på olika sätt radikalt ökat de senare åren. Vi ser också hur näringslivet och civilsamhället får större betydelse i att vara en del av lösningen för att uppnå en god social samvaro i det framtida samhället.” säger Carina Brorman.

Skåne Stadsmission är en stiftelse som bildades 1916 och som i år firar 100 år. Organisationen är medlem i Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner tillsammans med Stadsmissionerna i Stockholm, Göteborg, Linköping, Uppsala, Västerås och Kalmar.

CV Carina Brorman

För ytterligare information kontakta:

Lars Birve, tel 070-1883314
Carina Brorman, tel 070-5693999
Birthe Wallin, direktor på Skåne Stadsmission, tel 0709-701414

Ge utsatta barn rätt att gå i skolan

Politikerna behöver säkerställa likabehandling av barns rätt till skola. Att ge de unga fast mark under fötterna är en av de viktigaste strategierna för att långsiktigt förbättra för gruppen EU-medborgare i utsatthet. Barndomen går inte i repris.

Debatt

Vi ser dem på gatorna i städer runt om i Sverige varje dag. Människor från betydligt fattigare EU-länder som sökt sig hit för att skapa en bättre framtid för sig och sina familjer.

En del är här under en kortare period för att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna förändra den situation som präglat livet i hemlandet. Andra har som mål att stanna i Sverige permanent och bygga upp en ny tillvaro utan förtryck, fattigdom och utanförskap.

Utöver deras medhavda fotografier ser vi sällan barnen. Uppskattningsvis har ett hundratal barn följt med sina föräldrar till Sverige, men det finns ett mörkertal.

Den verklighet som möter dem här är dock inte lätt. Att ta sig in i det svenska samhället är för den som saknar både kunskap, medel och kontakter nästan omöjligt. Särskilt hårt drabbas barnen, som inte valt sin situation och har små möjligheter att påverka de omständigheter som råder omkring dem. Både de barn till EU-medborgare i utsatthet som stannar hemma och de som följer med sina föräldrar till Sverige för att bo i skogsbryn och i bilar riskerar att fara oerhört illa om inget görs för att säkra deras rättigheter.

I dagarna släpper Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission och Sveriges Stadsmissioner rapporten ”Mellan hopp och förtvivlan” som lyfter situationen för de minderåriga EU-medborgare som lever i utsatthet. Vi kan konstatera att läget är långt ifrån tillfredsställande.

”Världen är väldigt oförutsägbar för de här barnen, de känner sig övergivna och utan kontroll över tillvaron. Samtidigt skyller de ofta på sig själva och tror att de gjort något dumt när föräldrarna reser bort”, berättar Marius Rusu, psykolog hos Rädda barnen i Rumänien som driver verksamhet för barn som lämnats av sina föräldrar.

”Det är väldigt kallt i bilen där vi bor så jag skulle vilja att det är varmare. Jag längtar efter mormor ibland”, säger Sara 10 år från Bulgarien som följt med sina föräldrar till Sverige.

Enligt Barnkonventionen, som Sverige för 26 år sedan var ett av de första länderna att ratificera, har alla barn samma rättigheter. Var barnet befinner sig eller vilken legal eller ekonomisk status dess föräldrar har är oväsentligt. Barn får inte särbehandlas negativt och vid alla myndighetsbeslut som berör barn skall barnperspektivet vara i centrum. Detta gäller naturligtvis även de minderåriga EU-medborgare som följer med sina föräldrar till Sverige.

Nyligen prövade Skolinspektionen ett fall med en pojke boende i Olofströms kommun. Beslutet blev att han ska betraktas som papperslös och därmed har rätt till skolgång. Regeringens nationella samordnare för utsatta EU-medborgare kommunicerade samtidigt i sitt slutbetänkande att skolgång för de minderåriga EU-medborgare som vistas i Sverige är en för vidsträckt tolkning av barnkonventionen.

Vad är det som gäller? Vi ser en risk att samordnarens utredning i avsaknad av tydliga politiska beslut föranleder striktare förhållningssätt från kommunernas sida.

De idéburna organisationerna Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission och Sveriges Stadsmissioner arbetar på olika sätt för att stödja och hjälpa EU-medborgare i utsatthet och deras barn. Vi kan göra mycket. Dock kan vi aldrig ta det ansvar som åligger myndighetssverige. Vi kräver:

• Att regering och riksdag säkerställer att minderåriga EU-medborgare i utsatthet får rätt till, och tillgång till, skola, hälso- och sjukvård samt socialt stöd precis som andra barn bosatta i Sverige.

• Att de rättigheter som barn utan papper har också ges till minderåriga EU-medborgare i utsatthet.

• Att socialstyrelsen utvecklar sin vägledning kring EU-medborgare, särskilt vad avser barn och hur deras rättigheter ska säkerställas. Det gäller bland annat hur socialtjänsten ska hantera omhändertagande rörande minderåriga EU-medborgare, tillgång till hälso- och sjukvård, spädbarn och barn som upplever våld.

• Att särskilda ansträngningar görs för att säkerställa barns rätt till sina föräldrar och att föräldrars särskilda ansvar för sina barns utveckling respekteras i syfte att barn och föräldrar ska kunna vara tillsammans.

• Att varje kommun utformar och antar principer för att underlätta för respektive förvaltning att verkställa kommunens ansvar för minderåriga EU-medborgare.

• Att socialtjänsten gör individuella bedömningar av barns behov, oavsett föräldrarnas juridiska status, utifrån principen om icke-diskriminering och alla barns lika värde.

EU-medborgares barn i utsatthet – i hemlandet såväl som i Sverige – har rätt till hopp och framtidstro. Låt oss gemensamt ta ansvar för att de får det.

Om de åtgärder vi kräver förverkligas skulle det innebära att en tryggare tillvaro för många omyndiga EU-medborgare i utsatthet. Barnen får en chans att vara barn, de får sin hälsa omskött och möjlighet att utvecklas på det sätt som alla unga människor enligt Barnkonventionen har rätt till.

Till skillnad från vad regeringens särskilda utredare Martin Valfridsson hävdar finns det heller inget som pekar på att gruppen EU-medborgares barn som tas med till Sverige blir fler för att en kommun erbjuder skolgång. Exempelvis i Göteborg finns det i dag 23 barn till EU-medborgare i utsatthet i skolan under hösten. Antalet har varit relativt konstant de senaste 10 åren – och här får barnen gå i skolan. Till Motala har det kommit 60 barn till EU-medborgare i utsatthet, och dessa får inte gå i skolan.

Skall vi ha en möjlighet att bryta det mönster av fattigdom och utsatthet som de här människorna lever under måste vi börja med barnen. Att ge de unga fast mark under fötterna är en av de viktigaste strategierna för att långsiktigt förbättra för gruppen EU-medborgare i utsatthet. Barndomen går inte i repris. Därför är det nu vi måste agera. Det är nu vi måste lyssna på Ivan 11 år från Bulgarien när han säger i rapporten att:

”Jag tycker om att gå i skolan för att jag vill lära mig läsa och skriva, för att jag när jag blir stor kan börja jobba med någonting och då kan jag få pengar”.

Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen
Marika Markovits, ordförande Sveriges Stadsmissioner
Emil Mattsson, direktor Göteborgs Räddningsmission

Artikeln har publicerats i Dagens Samhälle

*Skåne Stadsmission är en del av Sveriges Stadsmissioner.

Sveriges Stadsmissioner drog vinstlotten – igen!

14-03-2016. Stockholm. Postkod Lotteriets förmåntagarfest 2016, Berns, Stockholm. Foto: Gustav Mårtensson

14-03-2016. Stockholm.
Postkod Lotteriets förmåntagarfest 2016, Berns, Stockholm.
Foto: Gustav Mårtensson

Under måndagskvällen delade Svenska PostkodLotteriet ut lotteriets hela överskott på över en miljard kronor. Sedan 2008 får Sveriges Stadsmissioner som förmånstagare del av PostkodLotteriets överskott och har med årets utdelning tagit emot totalt 180 656 508 kr.  

– Det är helt fantastiskt, vi har fått hela 30 miljoner kronor idag! säger Marika Markovits, ordförande Sveriges Stadsmissioner. Med PostkodLotteriets medel kan vi vara flexibla och anpassa oss efter hur behoven ser ut i samhället. Vi kan snabbt möta exempelvis nya grupper av människor i utsatthet – som äldre, människor i psykisk ohälsa eller flyktingar.

De 30 miljoner kronorna till Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner fördelas mellan de lokala stadsmissionerna i Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala och Västerås. En del av medlen behålls dessutom inom Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner för gemensam metodutveckling och opinionsbildning. Exempelvis har PostkodLotteriets medel möjliggjort den gemensamma Fattigdomsrapporten som tar tempen på den sociala utsattheten i Sverige.

Skåne Stadsmission erhöll förra året knappt 1,5 miljoner kronor av PostkodLotteriet-medlen, som bland annat gått till öppen dagverksamhet för hemlösa (Café David i Malmö och Kristianstad). Skåne Stadsmissions mötesplats för barn, ungdomar och barnfamiljer i social utsatthet, Unga Forum, är startat med hjälp av PostkodLotteriets extra projektmedel på ytterligare 7 miljoner kronor.

– I Skåne betyder PostkodLotteriets bidrag att vi kan garantera en långsiktig verksamhet som innebär en trygghet och framförallt en daglig kontakt för dem som behöver det, säger Birthe Wallin, direktor för Skåne Stadsmission.

Kort om Sveriges Stadsmissioner

Sveriges Stadsmissioner stödjer dem som hamnat i utsatthet och utanförskap. Stadsmissionerna bidrar med värme och gemenskap, ett samtal och en vägledande hand. Det kan vara i form av akut hjälp till den som inget har eller förebyggande och stöttande för att ta sig igenom en av livets kriser. Sveriges Stadsmissioner består av sju lokala Stadsmissioner som finns representerade i Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala och Västerås.

Presskontakt

Karin Timm Östlund, Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner. Tel 08-684 230 69, Mobil 070-090 39 37 E-mail: karin.timmostlund@sverigesstadsmissioner.se

Cecilia Bruhn, Skåne Stadsmission. Tel 0766-471509. E-post cecilia.bruhn@skanestadsmission.se

Bred kompetens bland jobbsökande EU-medborgare

I ett gränslöst Europa söker sig människor till Sverige för att jobba, men en stor grupp EU-medborgare stöter på problem och fördomar i kontakten med arbetsmarknadens aktörer. Idag lanserar Sveriges Stadsmissioner, inom ramen för projektet EU-migranter som resurs, en digital presentation av jobbsökande EU-medborgare.

Projektet vill visa att det finns en bred kompetens och relevant erfarenhet bland personerna som nu väljer att presentera sig i satsningen. Här finns tex bagare, snickare, mjukvaruutvecklare, yrkesförare och städspecialist representerade.

– Målet är att insatsen ska underlätta jobbmatchning mellan parter som kanske inte annars möts. Förhoppningen är att projektet ska förenkla för EU-medborgare att komma in på arbetsmarknaden, säger Christian Tigerblad, projektledare i Malmö.

Då många arbetsgivare tidigare har signalerat osäkerhet kring vad som gäller vid rekrytering och anställning har projektet sammanställt de vanligaste förekommande frågorna och svaren. B l a tas skatte-, försäkrings- och lönefrågor upp. Det har inte funnits fullständig kunskap om vilka gällande lagar och regler som ska tillämpas.

För mer information och för den digitala presentationen: www.pratajobb.nu

Projektet EU-migranter som resurs syftar till att hjälpa utsatta EU-medborgare att hitta alternativ till tiggeri. Det är ett pilotprojekt där Sveriges Stadsmissioner testar metoder och skapar goda exempel och modeller som kan spridas vidare även efter projektets slut. PostkodLotteriets stöd möjliggör den här typen av nysatsningar som annars inte skulle vara möjligt. Projektet drivs på fyra orter i Sverige: Malmö, Linköping, Stockholm och Uppsala och mer info hittar du på hemsidan www.jobbistallet.se.

Sveriges Stadsmissioner arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige, och består av de lokala Stadsmissionerna i Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Uppsala och Västerås.

För mer kontakt:

Christian Tigerblad, projektledare i Malmö, tel 0766-471526

Karin Timm Östlund, kommunikatör Sveriges Stadsmissioner, tel 08-68423069

Lisa hittade ett nytt hem

tonåring

Idag är det den 8 mars och internationella kvinnodagen. Vi träffar dagligen utsatta kvinnor och tjejer i Malmö. Skåne stadsmission har olika verksamheter som riktar sig till tjejer och unga vuxna kvinnor med varierande psykosocial problematik. Det kan handla om psykisk ohälsa, missbruk eller våld i hemmet.

Vi driver Unga forum och Trygga boenden, som är ett kvinnoboende samt ett kollektiv för tjejer i åldern 18-25. Sen har vi också träningslägenheter för unga vuxna i samma ålder.

En del av de ungdomar vi möter kan inte bo kvar hemma av olika anledningar. Några saknar familj och har ingen annan i sin närhet de kan vända sig till. Många har haft en tuff uppväxt. Det är då Skåne Stadsmission kan stödja och hjälpa till.

En ung kvinna som vi väljer att kalla Lisa berättar här hur det var att bo på Trygga boendets ungdomskollektiv. Hon är en av många unga kvinnor som har fått möjligheten att bo här.

Lisa och jag träffas i vårt stora ljusa vardagsrum på ungdomskollektivet. Hon blir genast nyfiken och vill titta in i sitt gamla rum. Nu var det ett tag sedan hon var här. Vi sätter oss i soffan med varsin kopp te. Hon berättar att det var via Enter mötesplats på Unga forum som hon fick kontakt med kollektivet.

”Jag fick reda på Enter mötesplatsgenom kuratorn som jag hade på min skola. Jag gillade att det bara fanns tjejer på boendet och alternativet för mig var att bo på ett annat ställe där det bodde missbrukande kvinnor. Jag har aldrig missbrukat och tror inte det skulle vara en bra miljö för mig att vara i. Så socialtjänsten fixade så jag fick bo här istället.”

”Det var tryggt. Jag kände mig hemma, jag lärde känna de flesta i personalen”, berättar Lisa.

Men i början var det tufft eftersom de som bodde här var olika. Alla städade och diskade på olika sätt. De var fyra tjejer som fick dela upp allt arbete i ett schema.

”Vi fick lära oss att anpassa oss efter varandra. Vem som skulle duscha när och laga mat och så. Men sen blev det helt tryggt, alla kände varandra. Och så fanns alltid någon personal som var hemma, det kvittade när du kom hem. Du visste att dom alltid var där och du visste att det alltid var tryggt. Det är viktigt. ”

Lisa beskriver relationen till personalen som en helt okej relation. Vissa hade man mer känslor för och andra var bara personal. Med vissa kunde man snacka om allt, allt från kärlek till jobb och skola. Vissa pratade man bara skola med och om dagen som varit.

”Personalen har gett mig mycket under vägen. Jag var självständig innan jag bodde här, men detta hjälpte ändå rätt så mycket.”

Lisa lärde sig att fylla i papper från skatteverket, från försäkringsbolaget, papper från socialen och skolan. Men också hur det var att dela ett boende med andra.

”Jag fick lära mig att laga mer mat, diska och städa. Så kunde Jag prata med personalen.  Ibland var jag jätteledsen och då frågade personalen vad som hade hänt och det kändes jättebra. De utgick från mina känslor, det var som att prata med en psykolog i en timme. Jag fick prata om alla mina frågor, allt som man hade att snacka om. Det hjälpte mig verkligen.”

Efter en tid valde Lisa att flytta till ett eget boende.

”Jag kände att det räckte och fick allt jag behövde för att flytta. När jag fick en egen lägenhet som jag hade sökt så valde jag att flytta. Lägenheten fick jag genom att ringa runt, personalen tipsade mig om olika sajter och att man skulle ringa eller maila. Jag fick nummer till privata hyresvärdar och så. Det fanns i pärmen som jag fick när jag flyttade in. Pärmen använder jag fortfarande till att spara kvitton och värdepapper i. Nu har jag ett förstahandkontrakt på en lägenhet som är 25 kvadrat. Den har en balkong, egen toalett och kokvrå.”

När jag frågar vad Lisa tar med sig från tiden på boendet svarar hon snabbt:

”Jag tar med mig vänskap och faktiskt ett andra hem. Jag har haft många hem i Sverige de fem månaderna jag bodde här var värkligen värdefulla. Jag fick lära känna en vän som jag har en fin relation med som har bott här innan, eller flera tjejer faktiskt. Vi har fortfarande kontakt, vi är tajta.”

Lisa lovar att hålla kontakten med oss i framtiden. Vi önskar henne all lycka till!

Skåne Stadsmission 100 år

Malmö 1916

1916 påbörjade Stadsmissionen sin verksamhet i Malmö.

Vid det tillfället härjade första världskriget i Europa. Även om inte Sverige deltog i kriget påverkade dess konsekvenser befolkningen ändå. Fattiga människor flyttade in till städerna från landsbygden. De kom för att söka arbete. Den här förflyttningen bidrog till en växande bostadsbrist och en besvärande trångboddhet. Epidemier och sjukdomar spreds och barndödligheten var hög. Till slut blev det också brist på mat. Hungersnöden bredde ut sig. För att få hjälp vände sig utsatta människor till sin egen familj, fattigvården och svenska kyrkan. Till slut räckte inte heller kyrkans diakonala insatser till.

Svenska kyrkan, med inspiration från Stockholms Stadsmission som bildades 1853, tog då initiativet till att bilda landets andra stadsmission i Malmö.  Till en början inriktades arbetet på att lindra hungersnöden. Varje vecka delades matkorgar ut till hungriga människor. Därefter utvecklades arbetet i takt med att välfärden byggdes ut, Stadsmissionen resurser ökade och behoven i samhället ändrades.

Malmö 2016

Samhället har genomgått en enorm utveckling sen 1916. Det finns ett utbyggt socialt skyddsnät och lagar för att skydda allas lika rättigheter. Men fattigdomen och den sociala utsattheten finns ännu kvar i Malmö och Skåne. Hundra år senare omfattar Skåne Stadsmissions arbete, förutom stöd till nödställda, även det viktiga långsiktiga förändringsarbetet. Behoven av våra insatser kvarstår och de, tillsammans med vår värdegrund är drivkraften i arbetet.  Fattigdomen ser idag annorlunda ut och nöden gäller inte längre bara hunger.  Organisationen delar fortfarande ut mat. I fjol serverades exempelvis 75 000 frukostar i Skåne Stadsmissions olika verksamheter, men barn går fortfarande hungriga i Malmö. Organisationen arbetar också mycket med stöd till den enskilda människan, med egenmakt, delaktighet, framtidshopp och bemyndigande som självklara mål.

Skåne Stadsmission har ännu, hundra år senare, ett viktigt uppdrag att ombesörja – förbättrade levnadsvillkor för de allra fattigaste och utsatta, för familjerna och för barnen.

Birthe Wallin
Direktor

Samverkan mot utanförskap

EU-migranter som resurs