En start på något stort

/i , , /av

Snart är det dags för en ny termin med det välbekanta pirret i magen. En del barn går till skolan för allra första gången, andra återvänder efter sommarlovet. Men trots att skolan är gratis i Sverige kan de barn som lever i fattigdom känna sig utanför och annorlunda.

Trots att skollagen säger att skolan ska vara kostnadsfri och att all utrustning ska finnas där, har många barn med sig välfyllda pennskrin hemifrån. Tillsammans med skolväskan och gympapåsen med inneskor och kläder, kan skolstarten bli en stor utgift när terminen börjar efter sommarlovet. Sen matpriserna ökat kraftigt är det fler familjer som har svårt att få pengarna att räcka till allt som behövs.

– Vi vill att de barn som kommer till oss ska känna samma pirr i magen och ha samma möjligheter som alla andra barn som börjar skolan. Därför delar vi ut en skolväska och gympapåse till de barn vi träffar. Dessutom har vi läxhjälp och professionellt stöd till föräldrar och barn, säger Sandra Grahn, socialchef på Skåne Stadsmission.

Ge bort en en skolväska här!

 

Barnens glädjereaktion på Tosselilla: ”Wow – finns detta?”

/i /av

Fler än 150 barn hoppade på bussen och tog sig till Tosselilla.

Resultatet: Ren och pur sommarglädje!

–  Jag kommer aldrig att glömma den här dagen, säger ett av barnen som var med.

När Unga Forum, Skåne Stadsmissions verksamhet för barnfamiljer och unga, arrangerade sin årliga resa till Tosselilla för barn och familjer som lever i utsatthet, var det lapp på luckan. Inte en plats var ledig när bussarna – med omkring 220 personer, varav 160 barn – rullade österut från Malmö, för att ta sikte på Tomelilla och sommarlandet där.

Ingen ville åka hem

Reaktionerna från de karusell-, gokart- och hopptornssugna barnen lät inte vänta på sig.

–  Många av barnen blev helt chockade när de hoppade av bussen. ”Oj, wow – finns detta?” Det var som att de kommit till en helt ny värld, säger Bager, som arbetar som socionom på Skåne Stadsmission.

En heldag senare kunde utflykten inte summeras på annat vis än succé.

–  Jag åkte vattenrutschkanan 1000 gånger, triumferade en av deltagarna.

–  Jag hoppas att vi åker hit nästa sommar också, konstaterade en annan.

– Ingen ville åka tillbaka. När vi samlades vid bussen för att åka tillbaka fick vi ringa massa samtal för att få med alla hem igen, säger Amanda, socionom på Skåne Stadsmission och en ur personalen som var med på Tosselilla.

Skapar känsla att vara inkluderad

Louise, som också arbetar som socionom på Skåne Stadsmissions, berättar om hur viktig en utflykt av den här kalibern kan vara för deltagarna.

– Det betyder oerhört mycket för barnen att få tillbringa en dag med sina familjer och vänner, utan att bekymra sig. Att få komma tillbaka till skolan i höst och säga att man har varit på Tosselilla… Det är en stor grej. Det är inte bara upplevelsen i sig, det är en känsla att veta att man har gjort någonting. Att känna sig inkluderad när alla kamrater berättar om allt som har hänt och gjorts under sommaren, säger Louise.

Unga Forum anordnar aktiviteter för barnfamiljer och unga hela sommaren. Utflykten till Tosselilla har möjliggjorts tack vare bidrag från allmänheten. Läs mer här om hur du kan hjälpa – så att fler barn kan förgylla sin sommar med en utflykt eller en annan aktivitet som Unga Forum anordnar.

Inifrån gåvoinlämningen: ”Så cirkulärt som möjligt”

/i /av

Innanför väggarna på Grönegatan 36, mitt i Malmö, råder febril aktivitet med tonvis av kläder och prylar – och massor av människor.

– Jag vill att vi ska vara så cirkulära som det bara är möjligt, säger Anders Weidmar, platschef på Skåne Stadsmissions gåvoinlämning.

Det är här som alla gåvor tas emot, sorteras, gallras och fixas med. Sen skickas allt vidare. Först och främst för att tillgodose behoven som finns ute i Skåne Stadsmissions övriga verksamheter. Hur kan gåvorna komma till så stor hjälp som möjligt?

– Det är vår kärnverksamhet och det går så klart först, säger Anders Weidmar.

Han är platschef på Insamling och produktion och Matcentralen sedan i höstas. En glad helsingborgare som efter många år på Postnord tänkt att han pendlat färdigt och lovade sin familj att aldrig mer jobba i Malmö. Men när han fick se Skåne Stadsmissions verksamhet på Grönegatan och såg chansen att kunna vara med och utveckla den, ja, då kunde han inte tacka nej.

Utbrända kan ”byggas upp”

På gåvoinlämningen arbetar han tillsammans med omkring 10 anställda. Dessutom är runt 15 personer här i arbetsträning, samt bedrivs det daglig verksamhet. Precis som flera andra av Skåne Stadsmissions verksamheter så bedrivs verksamheten som ett företag – men som ett socialt sådant.

– Det finns så många olika anledningar att man kan hamna här och få arbetsträna. Du kan till exempel vara utbränd men byggas upp här, säger Anders Weidmar.

Han har en glöd när han pratar. Det är inte bara alla prylar och kläder han åsyftar när han pratar om cirkulär ekonomi. Den sociala hållbarheten är minst lika viktig.

– Vi behöver gå hela cirkeln även där, säger han.

Febril aktivitet

De kläder och prylar som inte går till de olika verksamheterna sorteras och skickas vidare till Skåne Stadsmissions secondhandbutiker, eller till REMAKE-verksamheten.

– Det är superviktigt att rätt varor går till rätt butik. De har olika profil och får de inte rätt varor så säljer de inte, berättar Anders.

Under 2022 togs det emot fler än 160 000 kg textiler här och åtskilliga ton kuriosa. Febril aktivitet var ordet.

– Vissa dagar bara rasslar det till. Och det är bra – våra behov är oändliga, säger Anders Weidmar.

Städade under pandemin

Lisbeth Roos, som arbetat på Skåne Stadsmission i 15 år, varav de tre senaste här på Produktionen fyller i:

– Under pandemin hade vi hur mycket som helst när alla fick tid att städa vinden och förrådet, skrattar hon.

Det allra mesta som kommer in är textiler. Men känslan är att här finns nästan vad som helst. Vid ett par stora bord står massvis med elapparater. En kombinerad vhs- och dvd-spelare står lite vid sidan om allt det andra. Tidens tand gör sig påmind.

– Den får vi nog tyvärr slänga, det är ingen som vill ha en sån nuförtiden, säger Rikard som arbetar här. Han sorterar och prismärker så att allt är så klappat och klart som möjligt, när det når butikerna.

– Men de här är bra, fortsätter han och pekar på ett gäng dammsugare av lika varierande modell som storlek.

– Det finns väl inte en enda student som inte är i behov av en dammsugare och som kan tänka sig att ge åtminstone en femtiolapp för en, säger han.

FOTO: Ronnie Kronblad

Här hittar du mer information om hur du skänker kläder och prylar

Inifrån Nattjouren: ”Han funderade på att göra slut på allt”

/i /av

Ända sedan Nattjouren i Kristianstad slog upp portarna 2006, har hon funnits där. När Lotte blickar tillbaka på de senaste 17 åren är det med såväl stolthet som sorg och glädje.

Huset är vackert och ligger i utkanten av centrala Kristianstad. Det påminner lite om en äldre skola, om det inte varit för att rummen är lite för små för att kunna ha varit klassrum. När Lotte tar emot så berättar hon att fastigheten tidigare tillhört regementet som lade ner på 1990-talet.

Lotte hade arbetat som undersköterska i många år och var med som volontär när Svenska kyrkan tidigare drev ett härbärge
i Kristianstad. När härbärget lade ner och Stadsmissionen istället bestämde att starta Nattjouren sadlade Lotte om – för
att vara med och starta den nya verksamheten. Det var 2006. 17 år senare finns Nattjouren fortfarande kvar. Som en sista utpost för dem som inte har någon annanstans att ta vägen när dag blir natt.

– Vi ser hur psykisk ohälsa ställer till det för folk och det är riktigt sorgligt, säger Lotte som även tydligt märkt en annan
förändring den senaste tiden. En förändring som personal från de flesta av Skåne Stadsmissions verksamheter vittnar
om:
– Den strukturella hemlösheten (se faktaruta). Det har verkligen förändrats och blivit tuffare och nu är det så svårt att hitta en bostad. Det är verkligen inte alla som har ett tjockt skyddsnät och livet kan förändras väldigt snabbt, säger Lotte.

Sorg över sina barn

Hur går det då till?  Nattjouren öppnar för besökare klockan 20.30. Varje kväll, året runt. Det finns tolv ordinarie
platser, nio för män och tre för kvinnor, men beroende på efterfrågan och situation kan det delvis förändras. Just nu har två av rummen extramadrasser och Nattjouren kan ta emot 14 sovande gäster. Om du inte tidigare övernattat här så står
ett inskrivningssamtal först på tur.

– Vissa är väldigt öppna vid det här samtalet och vill berätta, medan andra tycker att det är fruktansvärt och vill bara få
det överstökat. Jag möter så mycket skam och skuld i vissa av de här samtalen. Den största sorgen för väldigt många är
relationen med sina barn, den är ofta inte särskilt bra, säger Lotte och fortsätter:

– Men de får själv välja vad de vill dela med oss. Vi frågar inte om eventuella diagnoser eller annat och jag tycker att det
känns bra. Då dömer eller behandlar jag inte dem utefter det utan vi kan mötas på ett rent mellanmänskligt plan.

Tolv platser alltså. Just nu 14. Oftast räcker platserna till, men inte alltid. Och när de inte gör det uppkommer det som
Lotte tycker är svårast av allt. Och det märks när hon berättar att det kan uppstå tuffa och känslosamma situationer.

– När man ska stå där på trappan och skicka iväg folk när det är jättekallt. Det är jättejobbigt, ja det är hemskt.

För vissa kommer vändningen

Även om den strukturella hemlösheten även här blir alltmer synlig har de allra flesta av gästerna antingen en psykisk ohälsa i form av en diagnos, eller är de i ett aktivt missbruk. Gemensamt för dem alla är hur nästintill obeskrivligt tuff verkligheten utan ett hem kan vara.

– En vinter för några år sedan var fruktansvärt jobbig och då berättade en deltagare hur han funderade på att ta en
överdos för att göra slut på allt. Men så tänkte han att ”snart öppnar nattjouren, jag ska gå dit ikväll igen”. Sen gick det dag för dag, det var att komma hit som höll honom uppe, berättar Lotte.

Och för vissa blir det så tufft att överdosen blir vägen ut. Men för vissa andra kommer vändningen. Lotte skiner upp.

– Jag minns en som var i väldigt dåligt skick med ett tungt missbruk. Han klarade sig igenom och kunde ta emot behandling och utbildade sig till sjuksköterska. Och en annan tjej som det gått jättebra för, som jag sen stötte på. När de kommer fram och pratar blir jag så innerligt glad, säger Lotte.

FAKTA: STRUKTURELL HEMLÖSHET

Människor i strukturell hemlöshet saknar egen bostad för att de inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden. Det kan till exempel bero på skilsmässa eller sjukdom, eller personer med betalningsanmärkningar och skulder som gör att de inte kommer in. De som lever i strukturell hemlöshet behöver oftast inte stöd när de får eget boende.

Foto: Ronnie Kronblad

”Många barn är hungriga, extra hungriga på sommaren”

/i /av

Äntligen sommar. Hoppas den blir kort.

Sommaren kan kännas evig när man är barn. Och känslan blir ännu starkare för de som lever i utsatthet. En oändlig tid utan tillräckligt med mat och utan en fast punkt i tillvaron.

Klockor ringer ut och drygt två månaders ledighet. För många hägrar sommarlovet som en glädjens oas, efter ett långt år av plugg och slit. Men för många BARN är inte den stundande sommarledigheten någonting att längta efter. Tvärtom. Det är istället en tid med frågor som maler: Kommer det att finnas mat hemma? Kommer jag att kunna hitta på någonting kul med mina kompisar?

Föräldrarna kämpar

Att leva i fattigdom är att inte ha råd med allt man behöver. Det finns mat, men inte tillräckligt. Det finns inte heller alltid näringsrik mat hemma, kanske ingen frukt. Att leva i fattigdom är också att leva med ständig stress och oro. På sommarlovet blir det särskilt påtagligt, den skillnad mellan de som har och inte har.  Stugsemestrar, fullpackade picknickkorgar och minnesvärda familjeutflykter är långt ifrån alla förunnat.

Det senaste året har situationen för de allra flesta blivit tuffare. Allra tuffast har det blivit för de som redan tidigare knappt någonting hade. Och mest utsatta är alltid barnen. På Unga Forum, Skåne Stadsmissions verksamhet för barnfamiljer och unga, märker personalen tydligt hur en från början svår situation kantrat över till någonting ohållbart för många föräldrar. Och det är mammor och pappor som som gör allt som står i deras makt för att ge sina barn det de behöver, men tyvärr finns det inte alltid pengar så det räcker.

”Hon såg ingen framtid”

Socionomen Louise berättar hur hon nyligen träffade en ensamstående mamma som inte kunde sluta gråta.

– Tårarna bara rann. Situationen var helt omöjlig för henne. ”Jag vill bara ha ett jobb, men inte ens då kommer jag känna mig fri och ha råd. Allt är så dyrt nu”. Hon såg verkligen ingen framtid, säger Louise.

Unga Forum anordnar aktiviteter för barn och föräldrar varje vecka under sommarlovet. Det är alltid viktigt och uppskattat. Just i år är det extra viktigt, för att åtminstone några av de mest utsatta barnen ska få en paus från oron och istället få ha en glad stund tillsammans med andra.

– Anledningen att många kommer på våra aktiviteter under sommaren är också att då får de mat. När skolan stänger försvinner lunchen och plötsligt är det ännu mer omöjligt att få ihop vardagen. Många barn är hungriga, extra hungriga på sommaren, säger Louise.

”Förlåt, jag skäms”

Mycket har förändrats under det senaste året. Utsatta människor har blivit ännu mer utsatta. Socionomerna på Unga Forum märker det varje dag. Louise berättar:

– Idag när vi hade dropin och egentligen mest finns tillhands för att hjälpa med myndighetskontakter och stödsamtal, var det en mamma som kom bara för att få en macka och en kopp te. Det har jag aldrig varit med om. Hon hade inget annat ärende. ”Jag är så hungrig. Förlåt – jag skäms, men jag vill bara ha en macka”, sa hon.

Unga Forum anordnar alltså aktiviteter för utsatta barn och barnfamiljer under hela sommaren. Det serveras mat och bjuds in till utflykter. Vi gör vad vi kan för att fylla några av barnens sommardagar med hopp och glädje. Det betyder oändligt mycket. Speciellt en sommar som denna. Men för att klara det behöver vi ditt stöd.

Barnet på bilden har ingen koppling till texten.

Läs mer om hur du kan hjälpa.

Skolpersonalens oro inför sommarlovet: ”Inte så ljust”

/i /av

En onyanserad debatt med alltför skarpt tonläge, samt en ökad oro över barnen inför sommarlovet. Det är vad flera skolledare och annan personal på skolor i Malmö tycker och känner när klockorna ringer ut för ledighet.

Skolledare, kuratorer och personal som vi pratat med har följt med i den debatt om matfattigdom som accelererat under de senaste månaderna, och något som överensstämmer i deras uppfattning är att den känns onyanserad.

– I en artikel uttalade sig en rektor och sa att det minsann inte fanns några hungriga barn på hans skola. Eller hungrigare än innan, kanske jag ska säga. Först och främst så ifrågasätter jag hur han vet det? Det finns ett stigma kring att vara fattig som gör att barn lär sig att dölja. Och barn är väldigt bra på det. Och det blir onyanserat när hans uppfattning spiller över på en massa andra skolor, som om det ser likadant ut överallt. Det gör det enkelt, för den som vill, att avfärda något komplext och göra det svart eller vitt, säger en skolledare.

Föräldrar kämpar hårt

Även den hårdare tonen, både i konventionella och sociala medier, har bidragit till att det saknas nyanser, menar flera som arbetar på skolor i Malmö.

– Det finns en väldigt skarp ton med hårda uttalanden om att det är föräldrarnas fel om barnen inte får i sig tillräckligt med mat. Men det handlar inte bara om att ge tillräckligt med mat, det handlar såklart om vilken mat som finns tillgänglig. Det är helt absurt att till exempel föreslå att något barn ska leva på ris eller havregryn för att föräldrarna inte har råd med bra grönsaker eller köttfärs, säger en kvinna som arbetar på en skola i ett utsatt område i Malmö.

Just kontakten med föräldrarna är viktig och precis som vi på Skåne Stadsmission ser i våra verksamheter där vi är i kontakt med föräldrar i familjer som lever i utsatthet, så berättar skolpersonal om hur de märker att dessa föräldrar kämpar.

– Jag blir ledsen när jag ser uttalanden i medier, eller inlägg på Facebook, som går hårt åt föräldrarna. De jag träffar har ofta kämpat dubbelt så hårt för att göra det drägligt för sina barn, säger en skolledare.

”Kan vara blickar”

För de flesta som vi pratat med känner alltid en viss oro över några elever inför sommarlovet, men det är annorlunda i år. Signalerna de fått om att det kan komma att bli tufft är starkare – och kommer från fler barn och familjer.

– I vissa fall är det svårt att exakt sätta fingret på varför jag är orolig. Det är inte barn som säger att de är hungriga och de kanske inte ens är det. Men det kan vara blickar eller vad som händer i rummet när vi pratar om sommaren, som skvallrar om att det kanske inte är så jäkla ljust som man hade hoppats att det skulle vara, berättar en kurator.

Barnet på bilden har ingen koppling till texten. Citaten och uttalandena kommer från samtal med personal på skolor i Malmö, med olika roller, som vill vara anonyma.

Läs mer om vad Skåne Stadsmission gör för barn under sommarlovet – och hur du kan hjälpa: HÄR.

Kreativa verkstaden på Malmö konsthall: ”Jag får nypa mig i armen”

/i /av

Kreativa verkstadens samarbete med Malmö konsthall nådde på fredagen sitt crescendo. Vernissagen för Colaboratoriet blev en succé.

– Jag var nervös, men stolt, säger Magdalena Tamayo Ekbom, en av konstnärerna.

Colaboratoriet är en utställning med verk från deltagarna i Skåne Stadsmissions Kreativa verkstad. Ett tjugotal medverkande konstnärer har under våren arbetat i olika former av collageteknik. På fredagen var det vernissage på Malmö konsthall.

Magdalena Tamayo Ekbom
FOTO: Ronnie Kronblad

– Jag är så glad att vi på Stadsmissionen har fått komma in i de fina salongerna. Det är så stort att man får nypa sig i armen, för att förstå det, säger Magdalena Tamayo Ekbom och fortsätter:

– Det finns så många talanger och underbara konstnärer, som jobbar och bearbetar sina tankar erfarenheter och känslor, i den varma trygga och omtänksamma miljö som Stadsmissionens kreativa verkstad erbjuder.

”Väntat i tio år”

Magdalena Tamayo Ekbom säger att vernissagen ger henne blodad tand.

– Det är viktigt för självkänslan att ha ett sådant här mål, en utställning på Malmö konsthall, att jobba för. Det sporrar också till fler idéer.

En annan konstnär, som föredrar att uttala sig inkognito, berättar om vad utställningen på Malmö konsthall betyder för henne:

– Jag känner mig väldigt lycklig. Den här dagen har jag väntat på i tio år.

Utställningen kan ses på Malmö konsthall fram till den 18 juni.

Mer information om Colaboratoriet hittar du här!

Projektet stöttas av Sparbanken Skåne.

Foto: Ronnie Kronblad

    

Kreativa verkstaden ställer ut på Malmö Konsthall

/i /av

Colaboratoriet

– ett samarbete mellan Skåne Stadsmission och Malmö Konsthall

Visas 2.6 – 18.6 i Verkstan, Malmö Konsthall

Colaboratoriet är en utställning med verk av deltagarna i Skåne Stadsmissions Kreativa verkstad. Totalt medverkar ett tjugotal konstnärer med verk i olika former av collageteknik.

Under hela vintern och våren har vi laborerat med collage i Kreativa verkstaden. Då föddes också tanken om att ha ett utbyte med andra kreativa verkstäder i Malmö. När det visade sig att Malmö Konsthall också skulle jobba med collage föll det sig naturligt att samarbeta. Under påsklovet besökte konstnärer från Kreativa verkstaden Malmö Konsthalls påsklovsverkstad, inspirerades av utställningen Flight och skapade tillsammans med barn och familjer på plats. Vi är glada att nu få visa resultatet från våra gemensamma workshops och vårens arbete i konsthallens verkstad.

I utställningen ingår både enskilda konstverk och verk gjorda i grupp. Ibland har konstverken fått vandra mellan två eller flera konstnärer, likt en slags brevväxling. Arbetsprocessen liknar surrealisternas cadavre exquis, där en person ritar huvudet på en figur, viker bort den delen av pappret och skickar vidare till en annan person, som ritar nästa del av figuren.  Till slut är pappret fyllt och figuren är färdig, men ingen vet riktigt hur figuren ser ut förrän pappret vecklas ut.

Det största verket i utställningen bygger på samma princip. En lång rulle med papper har succesivt fyllts med collage och under arbetets gång har bara en liten del åt gången varit synlig. Först nu får vi se det färdiga resultatet: ett monumentalt konstexperiment!

Genom konstruerandet av en collage-maskin har slumpen fått spela en aktiv roll i arbetsprocessen med flera av verken i utställningen. En snurrande behållare blandar en mängd urklippta bilder som slumpmässigt plockas ur maskinen för att sedan sammanfogas. Tillsammans med collagemaskinen visas även installationen Gimme shelter, ett collage i form av ett tält hopsytt av spillbitar från målarduk som konstnärerna målat på.

Skåne Stadsmissions Kreativa verkstad är en del av Café David. Café David är Skåne Stadsmissions öppna verksamhet för socialt utsatta i Malmö. I Kreativa verkstaden kan man delta i pågående projekt eller jobba på egen hand. Här finns möjlighet att måla och rita, spela musik, sy, skriva, trycka med olika grafiska tekniker, rama in konstverk med mera. Tanken är att hitta vad varje individ vill göra, tillgodose det så långt det går och låta det växa.

Collage är en teknik där till synes oförenliga bildelement slås samman till något som man inte kan tänka ut på förhand. Likt en kemisk reaktion kan plötsligt helt skilda bilder förenas till något nytt och oväntat, som när syre och väte blir till vatten. Vår arbetsyta består av ett antal bord där vi bygger upp vårt colaboratorium i form av en lång behållare som fungerar som slumpgenerator. Behållaren fylls på av deltagarna med en mängd urklippta bildelement från trasiga böcker och tidningar och bildar en kemisk ursoppa av bilder. Bilderna blandas och plockas slumpmässigt upp ur behållaren av deltagarna för att sedan sammanfogas. Tillsammans jobbar vi runt ett långt bord där bilder och samtal får mötas och slås samman till nya oväntade bild- och samtalsämnen.

Ur projektbeskrivningen av Colaboratoriet

LÄS MER om Colaboratoriet: ”Håret i nacken reser sig”

Projektet stöttas av Sparbanksstiftelsen Skåne

Verk av Magdalena Tamayo Ekbom, Colaboratoriet, 2023.

Matmissionen i Helsingborg invigd: ”Är stolt”

/i /av

Efter intensivt arbete in i det sista kunde Matmissionen i Helsingborg på torsdagen öppna portarna.

– Jag är stolt över att vi kan bidra och ge Helsingborgs medborgare ett alternativ i dessa tider, säger Pradeep Holmqvist, butikschef på den nyöppnade butiken.

Samtidigt är Pradeep noga med att påpeka att expansionen av Matmissionen inte får ses som en lösning i ett samhälle där allt fler har mindre.

–  Det är egentligen självklart att alla människor ska ha tillräckligt med resurser för att kunna försörja sig och sin familj med bra livsmedel, utan att bli hänvisade till en social matbutik. Men nu ser verkligheten ut som den gör, och i den är detta ett initiativ som kommer att hjälpa och lindra för många, menar Pradeep Holmqvist.

Ett femtiotal inbjudna gäster fanns på plats i Matmissionens lokal på torsdagsmorgonen, när Skåne Stadsmissions direktor Anders Pramborn klippte bandet och höll invigningstal.

– Jag är glad att så många från politiken, kommunen och näringslivet, ville vara med här idag. Frågorna om fattigdom och annan utsatthet är ständigt aktuella, men det senaste året har det blivit viktigare än kanske någonsin, säger Anders Pramborn.

Andra butiken i Skåne

Matmissionen är en social matbutik med betydligt lägre priser än i en vanlig livsmedelsbutk. För att kunna handla krävs medlemskap. Här kan du läsa mer om hur det går till för att bli medlem på Matmissionen.

Butiken i Helsingborg är den andra Matmissionen i Skåne, sedan tidigare finns en butik på Mobilia köpcenter i Malmö.

– Jag är glad att vi nu etablerat en butik även i Helsingborg. Med tanke på vilken efterfrågan som tyvärr finns, är det inte alls omöjligt att vi i framtiden kommer öppna fler butiker i Skåne, säger Alireza Mobasheri, områdeschef för sociala företag på Skåne Stadsmission.

Mer om öppningen av butiken i Helsingborg

Mer om Matmissionen

Oron inför sommaren: “Hur ska våra barn äta sig mätta?”

/i /av

”Redan i april fick vi förfrågningar om sommarens aktiviteter. Sommaren tillsammans med oss på Unga forum är väldigt viktig för familjer som besöker oss. Vissa barn tillbringar hela sommarlovet med oss och tillsammans skapar vi fina sommarminnen”

Det säger Jenny, en av Skåne Stadsmissions socionomer som arbetar med unga och barnfamiljer.

Att det finns många utsatta människor i Malmö är ingenting nytt. Fattigdomen har alltid funnits här och slagit hårt – inte minst mot ensamstående föräldrar och barn. Men nu kommer allt fler vittnesmål om att det som sker nu skiljer sig mot hur det har sett ut tidigare. Många av våra medarbetare berättar om en desperation, en stor stress, som de möter hos våra deltagare.

Behov av sista brödet

Det handlar inte om att göra en budget, det handlar om att få ihop tillräckligt med mat för dagen.  Skåne Stadsmission serverar alltid mat när vi har aktiviteter för barnfamiljer. Ibland kommer deltagare bara för att de måste äta.

– En mamma ringde häromdagen och frågade om vi hade bröd kvar. När vi svarade att det höll på att ta slut för dagen, så avslutade hon snabbt samtalet. Fem minuter senare stod hon utanför och knackade på. Hon är ensamstående med tre barn och var i desperat behov av det där sista brödet vi hade, berättar socionomen Jenny.

Skapar sommarminnen

Det återstår bara några veckor innan det är dags för sommarlov. Men inte ens den soligaste av somrar kan kompensera när de ekonomiska förutsättningarna är körda i botten. När det inte finns ens en enda slant. När det inte ens från början går att räkna ihop månaden.

Vi är i full färd med att planera sommarens aktiviteter för barnfamiljer.  Då kommer vi att göra allt för att skapa stunder när vi kan ha roligt tillsammans och både föräldrar och barn kan få en paus från all oro.

Nu behöver vi din hjälp. Här kan du läsa mer om vad du kan göra!

* Jenny heter egentligen något annat. Personen på bilden har ej med texten att göra.