Inlägg

Glad sommar – för vem?

Pandemin avtar, men vad händer nu? Vilka firar vaccinet med en utlandsresa och vilka hankar sig vidare i ständig oro?

Hur har pandemin påverkad dig och din familj? Även vi som klarat oss från svårare sjukdom kan räkna upp mycket som varit svårt och jobbigt det senaste året. Men många av besökarna på Skåne Stadsmission svarar ett snabbt ”inte alls” på den frågan. Livet var redan så tufft att vardagens oro överskuggade pandemipaniken. Många saknade redan jobb och pengar till det nödvändigaste. Få hade ett nätverk, de var redan isolerade. En del saknade helt tak över huvudet och oroade sig för sovplats snarare än smittrisk.

I djupare samtal kommer det ändå fram sådant som blivit ännu svårare på grund av pandemin. Inte bara uppenbara saker som att tillgången på jobb minskat dramatiskt och att många öppna mötesplatser stängt. Trångboddheten har blivit mer påtaglig. I en familj med tre eller fyra barn där två plötsligt behöver gå i skolan på distans gör varje rum skillnad. Studiero hemma är ingen självklarhet. Vi möter ungdomar som saknar internet och därför sökt sig till offentliga platser trots ökad smittrisk. Högstadieelever berättar hur pinsamt det varit när småsyskon dykt upp i rutan, men också barn som på grund av distansundervisning missar samtal med kurator och andra stödpersoner när familjelivet inte fungerar.

Även om skolor erbjudit hämtning av skollunch har maten blivit ett problem. Många har lång skolväg, som kanske kräver buss – vilket har avråtts av smittskyddsskäl. Hushållskassan blir ytterligare ansträngd och nu går familjen in i ett sommarlov – då skolmat och vardagsrutiner försvinner – med ännu knappare förhållanden än ett vanligt år.

Allra svårast är det naturligtvis för familjer som flyttar mellan tillfälliga boenden. Kraven från socialtjänsten på den som anses ”strukturellt hemlös” (att vara hemlös på grund av fattigdom och/eller bostadsbrist till skillnad från ”socialt hemlös” på grund av missbruk eller psykisk ohälsa) är höga. Ofta hänvisas familjer till ett nästintill obefintligt nätverk. Att tvingas be vänner eller släktingar om husrum i en pandemi som påkallar isolering är orimligt, de möjligheter till stöd som fanns innan pandemin har nu uttömts.

Även sådant som kan verka smått påverkar en familj, när det försvinner. Som den ensamstående mamman som inte längre fick följa med sin autistiska dotter på fritidsaktiviteten. De andra barnen kunde träna själva, men på grund av dotterns funktionsnedsättning behövde hon sin mamma där – och det gick inte på grund av pandemin. Isoleringen ökade, i ett hem som saknar dator att spela på, syskon att leka med och pengar till något utöver det nödvändigaste. ”Jag blir alltid orolig inför sommarlovet, ännu mer nu när min dotter inte har fritids längre. Vad ska vi hitta på i tio veckor?” säger mamman till oss.

Nyss sjöng skolbarnen om blomstertiden som kommer. Många barn sprang ut med hopp om att äntligen få krama mor- och farföräldrar och med längtan till sol, bad och lek. Kanske till och med en semesterresa. Andra barn gick hem med en klump i magen. Hur ska maten räcka när alla är hemma? Vad ska vi göra hela dagarna? När vi berättar om oron i sociala medier kommer många tips på gratisaktiviteter. Vi uppskattar tipsen, men brukar försöka förklara hur olika förutsättningar barn i Skåne faktiskt har. Självklart är kommunernas smörgåsbord av gratisaktiviteter uppskattade. Men de kräver att familjen kan ta sig dit, utan tillgång till cykel eller busskort. Fikakorgar kan naturligtvis packas, men picknicken kräver ändå lite extra. För att inte tala om suget som uppstår när barn omkring en äter glass, köper falafel eller sticker på bio efter badet.

Pandemin har skapat djupare klyftor mellan de som har och de som inte har. Nu måste vi gemensamt hitta vägar för att bygga ett mer jämlikt samhälle, som framför allt värnar barns rätt till trygghet, en fast bostad som inte bara är tak över huvudet, studiero och mat på bordet!

Skåne Stadsmission vill se:

  • Att regeringen tillsammans med civilsamhället kartlägger fattigdomen i samhället och på statlig, regional och kommunal nivå agerar för att motverka den, i enlighet med hållbarhetsmål 1: Ingen fattigdom.
  • Ett tydligt barnperspektiv i alla beslut. Barnkonventionen är lag, men fortfarande ser vi tydliga avsteg från barns rätt till ett hem. En fast och trygg plats måste vara grunden i alla insatser för barnfamiljer.
  • Att socialtjänsterna i Skåne bjuder in idéburna aktörer för att öka sin förståelse om matfattigdomen. Vi delar ut matkassar i Malmö och Kristianstad varje vecka – det borde inte behövas. Tillsammans behöver vi uppnå nästa globala mål, 2: Ingen hunger.
  • Att det krisstöd som kommit till för att hjälpa näringslivet i pandemin kompletteras med långsiktiga insatser för att motverka fattigdom. Utsattheten fanns före pandemin och förvärras i spåren av krisen.
  • Att regeringen upprättar en nationell strategi mot hemlöshet och en nationell bostadsstrategi för att underlätta bostadsbyggande i hela landet. Att bygga bostäder som fler har råd med är att bygga välfärd.

Skåne Stadsmission arbetar för att fler barn ska få ett fint sommarlov och vill att fler bidrar till detta. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor Skåne Stadsmission

 

Minska matsvinn och bidra till social nytta i Kristianstad genom Maträddarna!

För att kunna göra detta möjligt söker vi nu volontärer som vill vara med och arbeta i verksamheten.

Som volontär ansvarar du, tillsammans med andra volontärer samt personal, för verksamheten under öppettiden – du ser till så att matutlämningen öppnar i rätt tid samt hjälper till med de rutiner som krävs vid stängning. Du hjälper till att plocka ihop varor till medlemmarna samt tar betalt. Du ansvarar också för att alla får ett fint bemötande.

Till verksamheten kommer människor som av olika anledningar lever i en utsatt situation. Det kan röra sig om social och ekonomisk utsatthet, hemlöshet eller psykisk ohälsa. Det kan även finnas beroendeproblematik. Medlemmarna hänvisas till Maträddarna från Svenska Kyrkan i Kristianstad eller Skåne Stadsmission och har på så vis också en kontakt med personal från någon av organisationerna.

Specifika önskemål

Du ska känna dig trygg med att möta människor som av olika anledningar lever i en utsatt situation och ge dem ett trevligt och respektfullt bemötande när de kommer till Maträddarna. Som volontär behöver du vara lugn och trygg i dig själv, öppen för att möta människor samt vara tillmötesgående. Har du erfarenhet av socialt arbete är det ett plus, men inget krav. Du ska ha fyllt 20 år.

Innan du påbörjar ditt uppdrag kommer du att genomföra en obligatorisk utbildning i livsmedelshantering samt få information om hur Skåne Stadsmissions och Svenska kyrkan i Kristianstads organisationer fungerar. Du kommer också att erbjudas en utbildning i lågaffektivt bemötande.

Minimiåtagande: 

Vi önskar att du kan ställa upp minst två tillfällen i månaden under ett halvårs tid. Vi anser att det är viktigt att du som volontär kan ha kontinuitet i ditt uppdrag för att kunna bygga en relation och ett förtroende till de som kommer och hämtar varor då vi räknar med att medlemmarna kommer att vara återkommande.

När och var genomförs uppdraget: 

Maträddarna kommer att ha öppet tisdag eftermiddag och fredag förmiddag. Lokalen ligger i Kristianstad med möjlighet att ta sig dit med kollektivtrafik.

För intresseanmälan kontakta:

Lin Mattsson Skåne Stadsmission: volontar@skanestadsmission.se, 0739 42 91 37

Matkassarna kommer med så mycket mer

Att kunna hämta en matkasse hos Skåne Stadsmission betyder oerhört mycket för de barnfamiljer och unga som vi träffar. Masoud Zaher som arbetat med matkasseutdelningen i flera år, ser hur viktiga de välfyllda kassarna är.

– Allt som finns i kassen: mat, hygienartiklar, blöjor, det hjälper jättemycket och behövs verkligen, säger han.

Medlemmarna har ingen eller en mycket låg inkomst, och därför är maten livsnödvändig. Men maten är inte allt.

Masoud ser till att varje familj får vad de behöver i kassen. Finns det små barn ska kassen innehålla blöjor. Foto: Apelöga

– Det bästa med matkasseutdelningen är att vi också kan ge familjerna stöd med annat de behöver. Många kommer med myndighetspapper som de behöver hjälp att tolka, eller med frågor om hur de ska lösa sin situation. Då kan vi direkt boka in dem på möte med våra socionomer eller jurister, så att de kan få den hjälp de behöver.

De medlemmar som helt saknar inkomst är beroende av matkassen, men för dem som har en liten men inte tillräcklig inkomst innebär matkassen att de kan lägga undan några kronor och på så sätt ha råd med annat som familjen behöver. Det kan vara kläder till barnen eller att spara till oförutsedda utgifter.

Pandemin har gjort att Skåne Stadsmissionen behövt hjälp av volontärer för att se till att även den som är i riskgrupp eller blir sjuk kan få sin kasse.

– Häromdagen ringde en mamma som har tre små barn. Hon var sjuk och behövde isolera sig, men behövde verkligen mat och blöjor. Då kunde våra fina volontärer köra ut kassen till henne.

Det är unga under 25 år och familjer med barn under 18 år som kan bli medlemmar i matkasseutdelningen på Skåne Stadsmission, och hämta en kasse i veckan. Behovet är, tyvärr, större än stadsmissionens kapacitet.

Ismail registrerar mat och packar en matkasse. Foto: Eva Emmelin

– Det finns fler som behöver en kasse än vad vi har möjlighet att dela ut till just nu, det märks inte minst nu i Corona när många som kommer till oss säger att andra organisationer har stängt på grund av pandemin, säger Masoud.

På julen blir fattigdomen extra tydlig

”Jag har ångest över att maten inte ska räcka till barnen. Matkassarna från er är livsviktiga för min familj.” Så säger en av många föräldrar som regelbundet hämtar en matkasse hos Skåne Stadsmission.

Liv Palm, enhetschef för familj- och ungdomsverksamheten, har jobbat på Skåne Stadsmission i snart 15 år, och hon ser att familjerna som kommer hit har det allt tuffare.
– När jag började kunde vi hjälpa familjer att söka pengar till det där ”lilla extra”, nu möter vi familjer som inte ens har råd med det mest grundläggande som mat och kläder. Det skapar ett enormt utanförskap och en utsatthet, säger hon.

I Skåne lever nästan 30 000 barn i familjer med låg inkomststandard enligt SCB, vilket innebär att familjens inkomst efter skatt är lägre än vad som räknas som baskonsumtion – de har inte råd med det nödvändigaste och är beroende av stöd från kommunen.

Men även med stöd från socialtjänsten går barn och vuxna hungriga – försörjningsstödet täcker inte de kostnader en familj har idag. Även äldre, med pension, är drabbade.
– Vi möter människor som har jobbat hela sitt liv, men inte kan leva på sin pension. De kommer hit och äter, säger Matilda Jägerdén, enhetschef på Café David. På Café David och Crossroads serveras kostnadsfri frukost och på Café David finns också lunch att köpa till lågt pris. Via Unga Forum stöttar vi barnfamiljer och unga, som har ingen eller låg inkomst, med matkassar.

När julen närmar sig blir skillnaderna mellan de som har och de som inte har extra tydliga. Julen är en tid som förknippas med överflöd – av mat och godsaker i massor, julklappar och ett ombonat hem, en trygg plats med värme och närhet.
– De vi möter har oftast ingenting av det där. Vi möter föräldrar som kämpar för att ge sina barn mat, kläder och trygghet varje dag, då blir julen en extra stress och en tydlig signal på att något är väldigt fel i samhället, säger Liv Palm.

Två tredjedelar av alla insatser som Sveriges Stadsmissioner gör i landet handlar om mat, både matservering och matutdelning. Trots att Sverige är en stabil välfärdsstat finns det alltså människor som lever i långvarig fattigdom, och hunger – och de senaste åren har vi på stadsmissionerna runtom i landet sett att de sociala klyftorna ökar. Många har mat och saker i överflöd, medan andra saknar det mest basala. Eftersom vi ser denna klyfta har vi börjat prata om ”matfattigdom”. Att vi ska dela ut mat till människor är naturligtvis inte en långsiktig lösning, men en akut insats som behövs så länge situationen är som den är.

Stöd vårt arbete i jul!

Familjen gör julsång med dubbelt budskap

Nu är det jul. Igen. Att göra en av de hurtigaste julsånger som finns i moll var en utmaning för Johan T Karlsson, kanske mest känd som Familjen.

När Johan fick frågan om han ville göra musiken till Skåne Stadsmissions julkampanj såg han det som en spännande utmaning, och ett ändamål han gärna ville stötta.

– Jag tänkte att om man gör en låt som är så hurtig och snabb som ”Nu är det jul igen” långsam och dyster så får den en annan innebörd. Man kan nog kalla texten tvetydig, den får ett dubbelt budskap när man sätter den i detta sammanhang, säger han.

Han har ett litet piano hemma i lägenheten, där han satt och provade sig fram.

– Jag ville hitta kontrasten. Vi tvångsmatas ju med en bild av att allting är så jävla lyckligt på julen. Då blir det extra hemskt och jobbigt när det inte är det, säger han.

Själv älskar han julen och har många varma barndomsminnen från julfirande på landet.

– Min familj hade det inte så fett alltid, men vi hade tak över huvudet och mat på bordet. Och vi firade härliga jular med hela släkten. Barndomens upplevelser präglar verkligen ens förhållande till jul, därför känns det extra tufft att tänka på att det finns barn som inte har tillräckligt att äta, att det finns barn som saknar trygghet, säger han.

Foto: Patricia Reyes/Pressbild

 

Julen skapar ångest och oro

Matfattigdomen i Skåne ökar. När varje krona går till mat, och det ändå inte räcker, kan det kännas hopplöst. Skåne Stadsmission delar ut matkassar till barnfamiljer och arbetar långsiktigt för att stötta föräldrar att få en trygg försörjning.

– Att inte kunna ge mat till sitt barn är det värsta känsla jag vet. Det ger en enorm ångest, oro och sömnlösa nätter. Man känner skam över att inte räcka till, trots att man gör sitt bästa, säger Hannah, en ensamstående mamma som varje vecka får en matkasse från oss.

På Skåne Stadsmission delar vi ut mat till barnfamiljer och unga varje vecka. I kassarna finns sådant som mjölk, fisk, kött, pasta, blöjor och tvål. När julen närmar sig känns det extra bra att vi kan hjälpa till på detta sätt.

Hannah berättar att hennes son älskar julen, så hon gör allt hon kan för att dölja den ångest som kommer över henne i december.

– Jag tror att många mammor som är ensamma som jag knappt äter någonting innan jul bara för att kunna ge sina älskade barn en fin upplevelse. Jag vill så gärna se mitt barn lycklig. Det är därför ni på Skåne Stadsmission betyder så mycket, säger hon och tillägger att julen är hennes sons favorithögtid.

– Han bara älskar julen!! Men den skapar ångest hos mig, som jag försöker att inte visa honom. Frågorna snurrar runt i mina tankar. Kommer pengarna att räcka till julmaten? Blir han glad för den lilla present som jag har råd med?

Precis som många andra som söker stöd från oss lever Hannah på försörjningsbidrag. Det är lätt att tro att människor får den hjälp som behövs genom svenska välfärdssystemet, men vi ser tyvärr att så inte är fallet. Allt fler lever på bidrag under lång tid, och då försvinner alla marginaler för oväntade utgifter.

– Matkassen gör enorm skillnad för oss! Framförallt ger den mig tryggheten att kunna ge mitt barn mat när bidraget inte räcker till. Det är ofta tufft att få pengarna att räcka hela månaden. Till exempel om jag blir sjuk och behöver köpa receptfria mediciner, eller andra oväntade utgifter. Matkassen gör även att jag kan spara en pytteliten slant och göra något extra för min son. Det betyder mycket, säger Hannah.

Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet. Därför har personerna på bilden har inget med texten att göra. Hannah heter egentligen något annat.

 

Matfattigdom – en realitet i Skåne

Varje dag möter vi på stadsmissionerna runtom i Sverige människor som inte har råd med mat. Människor som kommer till oss för dagens enda varma måltid, eller för en matkasse att dryga ut hushållskassan och fylla kylskåpet med. Matfattigdomen i Sverige är ett faktum. 

Bara i Skåne serverade stadsmissionen över 90 000 måltider och delade ut matkassar till fler än 17 000 personer förra året.

– Vi möter dagligen människor som inte har råd med mat till varken sina barn eller sig själva, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

När människor inte har råd med mat är det ett tydligt tecken på akut och reell ekonomisk fattigdom. Begreppet food poverty har länge använts i andra länder. Matfattigdom behöver också diskuteras här i Sverige, menar professor Magnus Karlsson, Ersta Sköndal Bräcke högskola och Linnéuniversitetet, som tillsammans med Sveriges Stadsmissioner tagit fram årets fattigdomsrapport.

Under fem år har stadsmissionerna samlat in statistik över insatser för människor i ekonomisk utsatthet. Av de 380 000 registrerade insatserna utgör 245 000 matrelaterade insatser.

Stadsmissionerna möter människor som lever i akut fattigdom. Det är människor som av olika anledningar hamnat i matfattigdom – barnfamiljer, pensionärer, arbetslösa eller hemlösa. 73 % av de personer som stadsmissionerna hjälper med mat lever på försörjningsstöd – en del har gjort det under väldigt lång tid – eller tillhör de som ”fallit mellan stolarna” och inte fått det stöd som de har rätt till.

Akuta insatser och långsiktiga lösningar

Skåne Stadsmission erbjuder kostnadsfri frukost på Café David i Malmö och Kristianstad. Där finns också lunch och fika till låg kostnad. Maten spelar en central roll i alla våra verksamheter, eftersom det långsiktiga stöd vi har som mål att bidra med inte räcker långt om grundläggande behov som mat inte uppfylls. På Unga Forum erbjuder vi mellanmål till läxhjälpen och på vårt Trygga boende och våra familje- och ungdomsträffar lagar vi mat tillsammans. Gemensam matlagning är både en social aktivitet och en nödvändighet – vi möter många ungdomar som inte får tillräckligt att äta. Skåne Stadsmission delar, liksom flera andra stadsmissioner i Sverige, också ut matkassar med donerad mat till familjer i stor ekonomisk utsatthet.

– Att dela ut mat är inte en långsiktig lösning på matfattigdomen. Vi agerar när vi ser akut nöd, det har vår organisation gjort i över hundra år nu – men vi vill ju framför allt vara en del av en hållbar lösning. Det här problemet måste vi lösa tillsammans. Staten, kommunerna, regionerna, civilsamhället, näringslivet och forskningen. Ett sätt för oss att vara en del av lösningen är att sprida kunskap om hur fattigdom ser ut 2019, att matfattigdom är en realitet som vi gemensamt måste förhålla oss till, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Här hittar du årets fattigdomsrapport med tema Matfattigdom

Skriv under vårt upprop för att inget barn i Skåne ska behöva leva i fattigdom och hemlöshet HÄR.