Inlägg

Maria sover i en bil

Maria är 24 år och sover i en bil på en parkering.

Hon och hennes man går alltid upp tidigt och plockar undan alla tecken på att de sovit där. De vill väcka så lite uppmärksamhet som möjligt. Rädslan för att polis eller parkeringsvakter ska upptäcka att de sover i bilen är ständigt närvarande. På kvällarna går de ”hem” till bilen först när mörkret infaller och gör i ordning för natten.

Foto Åsa Sjöström

Maria har kommit till Malmö med sin man för att försöka tjäna pengar så att det kan åka hem och skapa sig ett liv med sin femåriga dotter. Medan de tigger småslantar i Malmö bor dottern med sin gammelmormor i Rumänien. Detta, att föräldrar söker sig utomlands för sin försörjning och lämnar sina barn hos mor- och farföräldrar, är så vanligt förekommande att man i Rumänien använder begreppet “Migrationens barn” om de barn som blir kvar. Det finns studier som visar att det rör sig om så många som 350 000 barn.

Marias dag börjar ofta på Crossroads, där Skåne Stadsmission bjuder på frukost. Här finns också möjlighet att duscha och byta kläder, prata lite och kanske träffa sjuksköterskan om det behövs. Hälsan är en ständig oro. Att sitta ute i alla väder tär på kroppen, liksom bristen på bra och näringsriktig mat. Från Crossroads tar sig Maria till en av de stora matbutikerna i stan. Där slår hon sig ner utanför med sin skylt och sin kopp.

När hon och maken först kom till Sverige var det, som för så många andra i liknande situation, i tron att de skulle kunna hitta ett jobb och tjäna pengar. Istället sitter hon här, medan maken är på sitt håll. På kvällen möts de vid bilen igen. Snart åker de hem några veckor för att träffa sin dotter, men sedan bär det av till Sverige igen. Till Sverige och de kyliga nätterna på parkeringen.

Maria heter egentligen något annat. Texten kommer ur rapporten Unga i Hemlöshet i Skåne

Möbler och kläder till värmestuga sökes

Snart är allting på plats så att värmestugorna för Malmös hemlösa kan öppna – men det behövs hjälp från allmänheten!

Malmö stad bidrar med lokaler och en del av personalkostnaderna, men resten står de ideella organisationerna för.

– Vi behöver möblera och utrusta värmestugorna, och dessutom vill vi kunna ge ut underkläder, strumpor, hygienartiklar, filtar med mera, säger Jasmina Merdan, Skåne Stadsmission, som är samordnare för Värmestuga Vuxen.

Därför går organisationerna nu ut med en vädjan, och en lista över allt som behövs, till Malmöborna.

– Vi vet att det finns många som liksom vi brinner för ett medmänskligare Malmö, och vi tror att många vill hjälpa till, säger Aida Al Akrawi, Fryshuset, som är samordnare för Värmestuga Ung.

Öppnar på måndag
Värmestuga Malmö är en insats med två värmestugor som drivs av Fryshuset, Skåne Stadsmission, Röda Korset Malmökretsen, Kontrapunkt och Svenska Kyrkan i Malmö. Värmestugorna håller öppet mellan 16 december och 15 april. Värmestuga Ung riktar sig till personer mellan 18 och 25 år, Värmestuga Vuxen till personer över 25 år.

Så här kan du bidra:

Behovslista:

Vilostolar (modell typ Pello eller Poäng, Ikea)
Fotpallar
Filtar
Yogamattor
Liggunderlag
Matlådor med lock
Underkläder (nya) unisex stl S-XL
Strumpor stl 38-44
Vantar
Mössor
Vinterskor stl 40-44
Varma tröjor stl S-XL
Jackor stl S-XL
Hygienartiklar
Plastglas (dricksglas) som går att diska
Tandborstar
Tandkräm
Kaffe (oöppnade paket)
Tepåsar
Socker
Plasthandskar, oöppnade paket (Dels för matbehandling, dels säkra för blodsmitta)

Inlämning av saker från behovslistan sker på följande platser & tider:

Fryshuset
Sofielundsvägen 1
Vardagar mellan 9-16
Mer info maila aida.alakrawi@fryshuset.se

Skåne Stadsmission
Grönegatan 36, Malmö
Måndag, onsdag, fredag: kl 8-16
Tisdag, torsdag: kl 8-18
Märk gärna det som skänks med “Värmestuga”
Mer info maila jasmina.merdan@skanestadsmission.se

Röda Korset
Norra Parkgatan 17
Mån 10-14
Tis-Fre 10-18
Lör 11-15
Lämna saker i butiken (Second-hand).
Säg till eller märk donationer med “Värmestuga”

 

Bakgrund:

Under våren och sommaren 2019 har de ideella organisationerna genom ett flertal möten bjudit in tjänstepersoner och förtroendevalda i Malmö Stad samt fastighetsägare till dialog gällande hemlöshetsproblematiken i staden. För att hitta en långsiktig lösning för kommande år och utveckla samverkan har därför de ideella organisationerna tagit initiativ till ett IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap) med Malmö Stad genom arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Det innebär att Malmö Stad under vinterns insats finansierar delar av verksamheten, såsom lokalhyra och delar av personalkostnader, men helt avgörande för att värmestugorna ska kunna hålla öppet är Malmöbornas ideella insatser.

Sedan starten 2015 har värmestugorna drivits som en akut lösning på den ohållbara situation hemlösa i Malmö befinner sig i. Samtidigt som hemlösheten ökat i Malmö stad har kommunen valt att dra ner på antalet sovplatser för människor som befinner sig i hemlöshet. Värmestugorna är ett svar från civilsamhället, för säkerställa att ingen människa ska frysa ihjäl på våra gator. Det är ett steg på vägen till en mer hållbar lösning, men värmestugor räcker inte. Organisationerna bakom värmestugorna verkar för att sätta de långsiktiga frågorna om fattigdom, bostadsbrist och hemlöshet högt på Malmö Stads politiska agenda.

Samarbetet kring värmestugorna sätter individernas behov i centrum. Genom att samarbeta kan vi gemensamt skapa en bättre helhetslösning där våra olika kompetenser samverkar för att bistå människor med det stöd de behöver. Värmestugorna handlar inte bara om att människor inte ska frysa ihjäl under kalla vinternätter. I och med att alla inblandade organisationer på olika sätt arbetar med mer långsiktigt stöd till människor i utsatthet kan värmestugan bli en första kontakt som leder till att en person får hjälp med hela sin situation.

Hur mår ett barn i hemlöshet?

Vad innebär det för ett barn att inte ha en trygg plats att kalla hemma?
– Ett barn i hemlöshet kan ha svårt att behålla kontakten med kompisarna, och saknar ofta trygghet och föräldrar som orkar med, säger Tove Minicz, socionom på Skåne Stadsmission.

Till stadsmissionens Unga Forum kommer ofta familjer som bor i tillfälliga boenden, långt från barnens skola eller förskola. Barnen rycks bort från sitt sammanhang, hamnar långt från vännerna och får svårt att hålla igång sina fritidsaktiviteter. De har sällan en lugn plats att göra läxorna på och deras skoldagar blir ofta långa på grund av att skolvägen blir lång. Många av dem tar också ett stort ansvar hemma. Osäkerheten och oron tär på föräldrarna, som får allt svårare att orka med.

Många mår dåligt

– Vad skapar vi för framtid om samhället inte kan ge barn trygghet? Tidigare har många barnfamiljer kunnat få stöd i form av boendeinsatser med ett långsiktigt perspektiv, i några månader i taget. I Malmö möter vi nu många som bara får stöd vecka för vecka. Vi ser redan nu att detta får konsekvenser för barnen. Föräldrarna har svårt att klara av jobb eller studier. Människor vars största problem tidigare varit att de saknar bostad, hamnar snabbt i en social hemlöshet, de mår dåligt och det drabbar deras barn, säger Tove Minicz.

”Till slut har man ingen kvar”

Hon hör föräldrar berätta att de fått veta från socialtjänsten att de ska lösa boende hos släkt och vänner.

– Men det går ganska snabbt att uttömma sitt nätverk. Till slut har man ingen kvar att be om hjälp. Man tar bort förutsättningarna för barnen att få en förutsägbar och trygg miljö att utvecklas och växa upp i, även när livet vänts upp och ner för att föräldrarna fått problem av någon anledning. Om vi som samhälle inte hjälps åt att se till att barn har det bra, skapar vi nya problem. Ingen tjänar på att föräldrar går på knäna.

Vill du ge en gåva till vårt arbete med barn i hemlöshet? Klicka här!

”Jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss”

Samira och hennes två barn har ingenstans att bo. Släktingarna de bott hos har inte plats för dem längre, så nu är läget akut. Till råga på allt är Samira gravid.
– Jag försöker att inte visa barnen hur orolig jag är, men jag tänker hela tiden på hur vi ska klara oss.

När hon vänder sig till socialtjänsten får Samira besked om att nya regler gäller och hon nu måste söka nödboende en gång i veckan. Tankarna virvlar i hennes huvud.

– Hur ska jag klara att söka bostad när jag snart ska föda barn? Hur ska det gå för de äldre barnen, kan de gå kvar på sin förskola och sin skola med sina kompisar?

Ingen förklarar för Samira varför hon måste träffa sin socialsekreterare varje vecka för att söka nytt nödboende. Hon placeras i en lägenhet med små rum, utan några garderober att få undan kläder och annat. Ständigt oroar hon sig för barnen. För att de inte ska ryckas upp helt ur sin vardag tar hon bussen genom hela staden till den förskola och den skola där barnen knutit an till personal och kompisar.

– Varje vecka frågar socialtjänsten om jag har ordnat en lägenhet. De vill att jag ska söka boende i andra städer, men jag är helt ensam med barnen, jag behöver ha min familj nära.

Ett barn måste byta skola
När det är dags för Samira att föda sitt tredje barn får hon dispens. Veckan då bebisen föds räcker det att hon har telefonmöte med socialen. Men så snart hon är hemma igen måste hon ta med spädbarnet till socialtjänsten för att söka om sitt boende. Hennes ena barn tvingas byta skola, till en som är närmare. Samira ser hur ledset barnet är över detta. Hon skulle så gärna vilja att hennes äldsta fick gå kvar med sina vänner. Få behålla åtminstone den tryggheten.

Plötsligt händer något positivt. Samira har varit noga med att betala sin avgift till Boplats Syd, hur tufft hon än har haft det ekonomiskt. En dag får hon erbjudande om en lägenhet i närheten av familj och vänner. Hon får ett förstahandskontrakt! Området anses inte som det bästa, men för Samira är det underbart att kunna andas ut.

– Nu vet vi att vi får vara här. Det är vårt, mitt och barnens. Vi är hemma och behöver inte be om hjälp varje vecka.

Samira planerar för framtiden. Allt känns lättare nu, när hon slipper oroa sig.

– Nu vågar jag tro att det kan bli bra. Jag vill utbilda mig och börja jobba. Tjäna pengar och försörja mig och mina barn.

 

Samira heter egentligen något annat. Några detaljer i hennes historia har ändrats för att värna hennes integritet. Barnen på bilden har ingenting med texten att göra. 

Vill du ge barn i Skåne en ljusare jul? Ge din julklapp här!

Sociala bostäder krävs mot hemlösheten

I en aktuell rapport föreslår Stadsmissionen att Sverige inför ett system för sociala bostäder, det som utomlands kallas social housing. Idag lever 33 000 personer i Sverige och nästan 5 500 i Skåne i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens siffror.

– Det är hög tid att den generella bostadspolitik för alla som vi idag har i Sverige kompletteras om vi ska kunna göra något åt hemlösheten på allvar. Vi behöver ta fram särskilda lösningar för de mest ekonomiskt och socialt utsatta hushållen. Det handlar i praktiken om att öronmärka bostäder för människor i dessa grupper, och erbjuda boenden till hyror under marknadspris. En svensk modell för sociala bostäder, med inspiration från våra grannländer som visat att det är en fungerande väg för att minska hemlösheten, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Stadsmissionens rapport visar också att det finns stora skillnader mellan hur Socialstyrelsen och olika kommuner mäter hemlösheten. Det saknas idag en nationell standard för hur hemlösheten ska definieras, mätas och rapporteras. I Skåne finns ingen gemensam syn på hur hemlöshet ska kartläggas, i de tre kommuner där Stadsmissionen finns skiljer sig förhållningssättet åt: Malmö och Helsingborg definierar hemlöshet olika, medan Kristianstad inte gör någon hemlöshetsräkning. (Läs mer om det här)

– Det finns en stor risk med att mätningarna skiljer sig åt så mycket och att politikerna förleds att tro att problemet är mindre allvarligt än vad det är och därför inte fattar nödvändiga beslut. Det gynnar ingen som befinner sig i hemlöshet. Därför behöver vi en nationell standard för hur hemlösheten mäts och rapporteras, konstaterar Lena Wetterskog Sjöstedt.

Sociala bostäder behöver enligt Stadsmissionen vara en bärande del i en ny nationell strategi mot hemlöshet som även bör innehålla nationell tak över huvudet-garanti, krav på Bostad Först-modellen i alla kommuner, förstärkt bostadsbidrag riktat till alla grupper i social och ekonomisk utsatthet och slopat inkomstkrav för att hyra bostad i kommunala bostadsbolag.

Stockholms Stadsmission ger sedan 2010 ut en årlig rapport om hemlösheten i Sverige. Årets rapport Hemlös 2019 är den nionde och årets tema är Sociala Bostäder. Hela rapporten finns här.

Hemlöshetssiffrorna speglar inte den verklighet vi ser

Sydsvenskan avslöjar idag att hemlösheten i Malmö – enligt Malmö stads egen kartläggning – minskat kraftigt. Tyvärr speglar dessa siffror inte den verklighet vi på Skåne Stadsmission ser.

Enligt de officiella siffrorna levde 1 355 vuxna och 692 barn i Malmö i hemlöshet när kartläggningen gjordes i oktober 2019. Till Sydsvenskan säger vikarierande socialkommunalrådet Rose-Marie Carlsson (S) att siffrorna är ”bra”.
– Det går åt rätt håll, säger hon till tidningen.

Skåne Stadsmissions direktor Lena Wetterskog Sjöstedt instämmer i att siffrorna ger en mycket positiv bild.

– Men tyvärr ropar vi inte ”hej” riktigt ännu. Vi önskar verkligen att vi såg detta, att vi också upplevde en förbättring för Malmös mest utsatta, men tyvärr kan vi inte säga att vi gör det. Tvärt om, säger hon.

Malmö stads hemlöshetskartläggning har genomförts varje år i tio års tid, och räknar antalet personer som socialtjänsten har kännedom om, det vill säga personer som har ansökt om någon form av stöd och där det stått klart att situationen räknas som hemlöshet enligt den definition som staden använder (se fakta).

Men trots att kommunens statistik visar en kraftig minskning från 2018 är det inte som Skåne Stadsmission i Malmö märker. Antalet besök på Stadsmissionens Café David, där människor i hemlöshet och utsatthet kan få kostnadsfri frukost och köpa lunch till lågt pris, har inte förändrats.

– Vi går fortsatt på maxkapacitet. Varje dag söker sig i snitt runt 170 vuxna till Café David, säger Matilda Jägerdén, enhetschef.

Inte heller verksamheten för barn och barnfamiljer, Unga forum, märker någon minskning i hur många som söker stöd här. På Unga forum ordnas ungdoms- och familjeträffar, med mat och gemenskap, samtidigt som besökarna erbjuds social och juridisk rådgivning. Familjer och unga kan också hämta en matkasse i veckan.

I våras tog Malmö stad fram nya riktlinjer för vilka som kan få hjälp med bostad. Härifrån kommer det budskap som politiker och tjänstemän under året upprepat flera gånger: ”socialtjänsten är ingen bostadsförmedling.” Sedan de nya riktlinjerna infördes kan endast personer med missbruk, psykisk ohälsa eller annan social problematik, så kallat socialt hemlösa, få stöd med boende av kommunen. Barnfamiljer där det inte finns sociala problem utan hemlösheten beror på fattigdom, bostadsbrist eller dålig förankring i samhället (så kallat strukturellt hemlösa) kan numera bara få rätt till nödbistånd, bostad max en vecka i taget.

Skåne Stadsmission har, liksom flera andra organisationer, märkt att de nya riktlinjerna påverkat människor svårt.

– Det är också något vi fört fram till kommunen, att vi ser hur människor drabbas av detta. Barnfamiljer som tidigare vänt sig till socialtjänsten, vänder sig till oss nu, säger Liv Palm, enhetschef på stadsmissionens Unga Forum.

Möter en ny grupp
Liv Palm och hennes kollegor beskriver det som att de plötsligt möter en ny grupp människor i utsatthet. Till Skåne Stadsmission vänder sig de människor som lever i extrem utsatthet. När det gäller familjer har det framför allt varit människor i papperslöshet, familjer som inte har kunnat få hjälp från samhället, och där Stadsmissionen kunnat lindra den akuta nöden och vara behjälplig med rådgivning och stöd. Men sedan de nya reglerna infördes möter vi betydligt fler familjer som tidigare haft stöd från kommunen och nu vänder sig till oss i desperation.

– Jag ser föräldrar som går på knäna. Hur ska de kunna klara arbete eller studier, hur mår barnen i familjer som måste söka hjälp varje vecka? Det kan låta bra att träffa sin socialsekreterare oftare, men här handlar det ju om en ständig ovisshet som tär på familjerna, säger Tove Minicz, en av Stadsmissionens socionomer.

På Skåne Stadsmissions Trygga boende märks de nya riktlinjerna på ett annat sätt, nämligen genom tomma lägenheter. Trygga boende är ett stödboende där kommuner kan placera familjer i hemlöshet, men under året som gått har antalet människor som Malmö stad placerat i Trygga boende minskat dramatiskt.

– Förra året vid den här tiden hade vi full beläggning, nu använder vi endast åtta av våra 21 lägenheter. Det vi frågar oss är hur länge en familj kan leva med bistånd vecka för vecka, innan den så kallade strukturella hemlösheten övergår till en social hemlöshet. De som drabbas allra hårdast av detta är barnen, säger Anna-Frida Eriksson, enhetschef på Trygga boende.

 

Hemlösheten i Malmö
2019: 1 355 vuxna, 692 barn.
2018: 1 959 vuxna, 1 347 barn.
2017: 1 752 vuxna, 1 070 barn.
2016: 1 740 vuxna, 887 barn.
2015: 1 333 vuxna, 675 barn.
2014: 1 142 vuxna, 465 barn.
2013: 973 vuxna, 329 barn.
2012: 997 vuxna, 257 barn.
2011: 1 039 vuxna, 240 barn.
2010: 900 vuxna, 196 barn.
2009: 863 vuxna, 161 barn.

I siffrorna ingår inte människor i papperslöshet, vilket som Skåne Stadsmission tidigare påpekat innebär att mörkertalet över hur många hemlösa som lever i Malmö är stort. Läs mer här!

Källa: Malmö stads årliga hemlöshetsräkning, som genomförs i början av oktober varje år.

Malmö stads definition för hemlöshet, som är den definition som Socialstyrelsen tidigare använde:

”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.”

Bildtext: Illustrationen kommer från utställningen Hem? som under november kan ses på Stadshuset i Malmö. Utställningen är skapad av deltagare på Skåne Stadsmissions kreativa verkstad.

Det blir två värmestugor i vinter

Politikerna i arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö röstade på onsdagseftermiddagen ja till det förslag om två nattöppna värmestugor för hemlösa som idéburna organisationer i Malmö tagit fram.

– Det är mycket positivt att vi efter en konstruktiv dialog landat i ett partnerskap där Malmö stad går in och betalar för en större del av det arbete vi i civilsamhället utför. Samtidigt ser vi detta framför allt som ett steg på vägen mot en långsiktig lösning för att ingen i Malmö ska behöva leva i hemlöshet, säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Nämndens beslut innebär att Malmö stad, genom ett särskilt avtal (se faktaruta nedan) ger organisationerna i uppdrag att driva två nattöppna värmestugor, från 16:e december i år till 15 april nästa år, med möjlighet för att förlänga avtalet ett år om alla parter vill.

Stort behov
Organisationerna ser ett stort behov av insatser för människor i hemlöshet i Malmö. De har, i olika konstellationer, tillhandahållit en varm plats att vila på sedan hösten 2015.

Under 2018 hade värmestugan för vuxna i genomsnitt 78 besök per natt och värmestugan för unga i genomsnitt 53 besök per natt. Dessa siffror, menar organisationerna inte alls speglar det verkliga behovet av tak över huvudet, många väljer att finna sovplats utomhus, eller i trappuppgångar för att kunna ligga ner och få sova, istället för viloplatser i en värmestuga.

Det var tydligt för personalen på värmestugorna att fler sökte sig till värmestugorna när Stadsmissionen tvingades lägga ner sin Nattjour vid årsskiftet 2018/2019. Anledningen var att Malmö stad valde att minska antal sovplatser och begränsa vilka som har rätt till plats i härbärge, vilket stred mot Stadsmissionens värdegrund.

”Värmestugor räcker inte”
– Människor ska inte frysa ihjäl i vår stad. Vi tycker det är bra att Malmö stad nu erkänner det arbete vi har gjort de senaste fyra åren och som påbörjades när vi öppnade det första akutboendet hösten 2015. Det är ett steg på vägen till en mer hållbar lösning, men att öppna värmestugor räcker inte. För att lösa de mest akuta behovet krävs det härbärgen med sovplatser men mest av allt måste Malmö stad föra en politik som förebygger att människor blir hemlösa, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt, och sätter på så sätt fokus på det som var organisationernas ursprungliga mål när dialogen med kommunen drog igång våren 2019.

– Under vintern 2018/2019 såg vi hur stort behovet av värmestugor var, samtidigt som vi såg att den lösning vi kunnat erbjuda inte var värdig. Människor satt och vilade i fåtöljer, i en trång och liten lokal. Vi ville dra igång en process som skulle mynna ut i något bättre, helst sovplatser åt alla, och vi är glada att vi i alla fall kommit en bit på vägen, säger Ninni Smedberg, Svenska Kyrkan i Malmö.

Lokaler sökes
Ännu återstår att hitta lämpliga lokaler för värmestugorna, men arbetet beräknas bli lättare när hyreskostnaden nu är säkrad via avtalet med staden.

– Vi för dialog med fastighetsägare i Malmö, och hoppas att den som har tips på bra lokaler hör av sig till oss. Arbetet för människor i hemlöshet är ett gemensamt ansvar för alla som vill skapa ett hållbart och medmänskligt Malmö, säger Kenneth Brusquini, ordförande i Röda Korsets malmökrets.

Samarbetet kring årets värmestugor sätter individens behov i centrum, genom att samarbeta kan vi gemensamt skapa en bättre helhetslösning där våra olika kompetenser samverkar för att bistå människor med det stöd de behöver.

– Värmestugorna handlar inte bara om att människor inte ska frysa ihjäl under kalla vinternätter. I och med att alla inblandade organisationer på olika sätt arbetar med mer långsiktigt stöd till människor i utsatthet kan värmestugan bli en första kontakt som leder till att en person får hjälp med hela sin situation, säger Sigrun Sigurdsson, Fryshuset.

Fakta:

Avtalet, ett så kallat IOP – Idéburet offentligt partnerskap, innebär att staden uppdrar åt organisationerna att driva två värmestugor, en för unga människor mellan 18-25 år och en för människor över 25 år, under perioden 1 december till och med den 15 april 2020. Staden bekostar bland annat lokalkostnader medan organisationerna står för samordning, egen personal och volontärrekrytering.

Värmestugorna kommer att drivas gemensamt av Röda Korset MalmökretsenKontrapunktSvenska Kyrkan i MalmöFryshuset och Skåne Stadsmission, även om avtalet med Malmö Stad formellt är skrivet med de två sistnämnda. Ytterligare idéburna organisationer medverkar i koordinering av insatser för delar av målgruppen. Dessa är till exempel Ensamkommandes förbundRädda Barnen och Pingstförsamlingen i Malmö.

Alla barn ska ha ett tyggt hem

Att ha tak över huvudet räcker inte. Barn behöver den trygghet och förutsägbarhet som det innebär att ha en fast punkt. Ett eget hem.

– Vi träffar mammor som har blivit vräkta och istället blivit placerade i kortsiktiga boenden, som hotell eller vandrarhem. Den osäkerheten skapar en långvarig stress hos både föräldrar och barn, säger Eva Sköld Vallette, som jobbar på Skåne Stadsmissions Trygga boende.

När nyheten kom om att antalet barn som berörs av vräkning, genom att en eller båda föräldrar vräkts från sin bostad, har ökat i Malmö, blev Eva Sköld Vallette inte överraskad. Hon har sett det hända flera gånger och hon ser hur illa barnen far över att förlora sin fasta punkt. Barn som tidigare mått bra drabbas av ångest och oro på grund av sin osäkra boendesituation.

VILL DU BIDRA? Ge en gåva till vårt arbete här!

Ny policy försvårar

Ännu värre har det blivit efter att Malmö stad börjat kräva att barnfamiljer i hemlöshet måste söka ny boendeplacering varje vecka. Tidigare har familjer kunnat få mer långsiktiga boendeplaceringar, med stödinsatser, för att själva få möjlighet att ordna en långsiktig boendelösning.
– Att behöva söka placering varje vecka skapar en ovisshet som orsakar mycket oro och som inte ger barnen den stabilitet som krävs för att må bra. Hur ska föräldrar hinna söka jobb? Hur ska barnen kunna hålla kontakten med sina vänner, och knyta an till lärare och förskolepersonal om de inte vet hur länge de får stanna på en plats?

Eva berättar om en familj som bott lång tid i ett hotellrum, dit barnen inte kunde ta med kompisar.
– Den lyckan som barnet visade över att kunna bjuda hem kompisar på kalas när familjen fick möjlighet att bo hos oss var oslagbar.

Barnperspektiv krävs

Skåne Stadsmission menar att alla politiska beslut måste ha ett tydligt barnrättsperspektiv.
–  Jag har träffat kvinnor med barn som placerats på vandrarhem där det också bott människor i aktivt missbruk, och jag har träffat barn som blivit antastade av vuxna som de tvingats dela boende med. Sådant får inte hända, säger Eva Sköld Vallette.

Det upprör henne när människor uttrycker åsikter om att den som blir vräkt får ”skylla sig själv”.
– Vi ser historierna bakom. Vi ser kvinnor som hamnat hos Kronofogden för att deras före detta partner tagit lån och köpt saker i kvinnans namn. Många av dessa kvinnor är också utsatta för våld och hot, inte minst om de lyckas ta sig ur förhållandet. Så saker är inte alltid i svart eller vitt, säger hon.

Upprop för barnens skull

Skåne Stadsmission drar idag igång en kampanj för alla barns rätt till mat och tak över huvudet. Vårt mål är att utrota fattigdom och hemlöshet, och det målet borde vara högsta prioritet för alla som bestämmer i Sverige. 

SKRIV PÅ UPPROP

Sverige har nämligen skrivit under de globala målen för hållbar utveckling och därmed åtagit sig att arbeta bland annat för att utrota fattigdom och hemlöshet.

Läs mer och se de filmer vi tagit fram för att sprida kunskap här.

Skriv under vårt upprop för att alla barn ska ha tillräckligt att äta och ha tak över huvudet: HÄR HITTAR DU UPPROPET!

​Stort mörkertal i statistiken över unga i hemlöshet

Det finns betydligt fler unga människor som lever i hemlöshet i Skåne än vad som syns i statistiken. De är ungdomarna som ingen vill se, kanske för att ingen vill ta ansvar för dem. 

Idag presenterar Skåne Stadsmission rapporten De som ingen vill se – unga i hemlöshet i Skåne där vi visar på konsekvenserna av att politikerna inte skapar sig en bild av hur hemlösheten verkligen ser ut.

– När människor saknas i statistiken finns det små möjligheter att ge dem rätt stöd, något som är väldigt tydligt hos de ungdomar vi träffat. Vart ska de vända sig? Vem vill se dem? säger Lena Wetterskog Sjöstedt, direktor på Skåne Stadsmission.

Under några höstmånader 2018 har det regeringsfinansierade projektet Unga i hemlöshet i Skåne haft kontakt med närmare 300 personer i åldern 18–25, som lever i hemlöshet men varav merparten inte syns i varken Socialstyrelsens eller kommunernas statistik. Vi har träffat unga hemlösa i Malmö, Helsingborg och Kristianstad, och i De som ingen vill se – unga i hemlöshet i Skåne sammanfattar vi våra slutsatser av dessa samtal och av intervjuer med myndigheter och andra organisationer.

Tydligast har blivit att ingen har en verklig bild av hur hemlösheten verkligen ser ut. I de tre kommunerna definieras och mäts hemlöshet på tre olika sätt. Medan Kristianstad inte gjort någon hemlöshetsräkning alls har Malmö och Helsingborg valt olika definitioner av vad det innebär att vara hemlös, vilket gör det omöjligt att samköra eller jämföra statistiken. Ingen kommun räknar in människor som lever i papperslöshet.

– Såväl Malmö som Helsingborg lyfts ofta fram som goda exempel när det gäller hållbar utveckling. Malmö har dessutom anslutit sig till FN:s initiativ The Shift och därmed visat en vilja att hitta en långsiktig och hållbar lösning på bostadsbristen och dess konsekvenser. Menar man allvar med de globala målen i Agenda 2030, om att inte lämna någon utanför, måste man börja med att vilja se alla människor i sin kommun, utan undantag, säger Lena Wetterskog Sjöstedt.

Läs hela rapporten här!

VAD DU KAN GÖRA:

Som politiker 
SAMVERKA. Se till att skapa samarbeten inom kommunen, mellan kommuner och med civilsamhället.
JÄMFÖR RÄTT SAKER. Ta fram relevant och korrekt statistik för att kunna bedriva en långsiktig och hållbar politik.
TÄNK LÅNGSIKTIGT. Undvik korta projekt och bedriv istället en långsiktigt hållbar och medmänsklig politik.

Som företag
SLÄPP IN. Underlätta för människor som står långt från arbetsmarknaden att få prova på arbete hos er.
HITTA ERT SÄTT. Utgå från det ni är bra på och för en dialog med oss eller andra ideella organisation för att hitta ett givande och långsiktigt sätt att samarbeta.
BIDRA. Genom att skänka pengar till ideella organisationer bidrar ni till ett bättre samhälle.

Som privatperson
PÅVERKA. Din röst är viktigt. Du kan påverka politiker i din närhet.
SE. Att möta en medmänniskas ögon gör skillnad.
BIDRA. Genom att stötta civilsamhällets arbete för att motverka hemlöshet, med din tid eller dina pengar, gör du skillnad.
DELA MED DIG. Bli fadderhem, dela ditt yrkesnätverk, gå på språkcafé och bidra med dina kunskaper.

Bilderna i rapporten är tagna av fotograf Åsa Sjöström.