Inlägg

Tre år med Ensamma barn på flykt

När projektet Ensamma barn på flykt drog igång 2016 kändes målet om att nå 40 personer per år högt satt. Nu när bokslutet skrivs har 560 unga människor fått stöd genom projektet.

– Det är en unge varannan dag som gått in genom dörren här. Ett barn eller en ung person som inte har någonstans att vara, som hamnat utanför. Det är en humanitär katastrof, säger Hanna Scott, projektledare.

”På Unga Forum känner jag mig hemma. Den öppna verksamheten är jätteviktig för mig. Jag träffar kompisar och hjälper till i köket. Här kan jag glömma mina problem, glömma oron. Här finns en plats för mig och jag känner mig trygg.”

Även om Hanna Scott tog över som projektledare först 2017 har hon följt processen från start, eftersom hon tidigare arbetade som jurist på Stadsmissionens Unga Forum, där projektet haft sin bas. Projektet Ensamma barn på flykt har pågått 2016-2019, och många av de barn och unga man mött kom till Sverige 2015.

– De finns kvar här, och vår uppgift har varit att följa dem. Eftersom det politiska läget förändrats har vårt arbete också förändrats. I början arbetade vi förebyggande, vi var ute på boenden, informerade gode män, gav stöd under asylprocessen. Nu på slutet har vårt arbete snarare handlat om att plocka upp spillrorna av det som systemet slagit sönder. Vi har mött barn och unga som förlorat alla sina rättigheter, som lever i hemlöshet och utanförskap i Sverige, säger Hanna Scott.

Hon beskriver hur situationen ändrats i takt med att Sverige mer och mer gått mot en hårdare och mindre human migrationspolitik.

– Lagar har ändrats snabbt, och för att möta en kritisk opinion. Det här har skapat en rättsosäker miljö som påverkar individer på ett väldigt negativt sätt. Och det handlar inte bara om migrationslagarna, utan vi ser också en förskjutning i välfärd och ansvar. Människor hamnar snabbare i utanförskap samtidigt som vi ser att socialtjänsten gör hårdare bedömningar.

”Genom Unga Forum fick jag hjälp att söka pengar från socialtjänsten. Det var väldigt viktigt för mig, för jag behövde pengar till mat.”

Projektet har jobbat uppsökande, men också haft en öppen verksamhet dit barn och unga kunnat söka sig. I början, innan den öppna verksamheten var känd, krävdes många långa turer på stan. Bagher Koshar, som jobbat uppsökande, berättar att misstänksamheten var stor i början.

– Många trodde att vi var anlitade av Migrationsverket, eller var civilpoliser. Det tog tid att bygga upp förtroende, säger han.

Men allt eftersom blev fältarbetarna kända ansikten och fler och fler sökte sig till Unga Forums öppna verksamhet. Här har det funnits trygghet, värme och gemenskap. Man har lagat mat tillsammans och pratat.

– Vad den öppna verksamheten betytt? Den har betytt allt, utbrister en av ungdomarna som brukar komma hit.

Flera av de andra nickar instämmande.

– Här fick jag träffa andra i samma situation som jag. Och här fick jag hjälp och stöd. Ingen annanstans har jag blivit så väl behandlad som här. Om jag får stanna i Sverige ska jag ge tillbaka. Jag ska jobba med att hjälpa andra som behöver hjälp.

”Vi har förlorat fyra år. Hade vi fått en bra behandling 2015 hade vi kunnat gå i skolan, fokusera, utbilda oss. Man hinner mycket på fyra år, men allt som man kommer hit med kastas bort – att hamna i papperslöshet innebär att man förlorar allt. Vad kommer att hända de afghaner som är i min ålder – som hamnar på gatan? Jag hör många svenskar som frågar varför afghanska ungdomar ”hänger på gatorna” – det är för att vi inte har något liv här. Tänk vad mycket vi hade kunnat göra om vi fått utbilda oss?”

Ungdomarna som deltagit i projektet har fått individuellt stöd och rådgivning. Det juridiska arbetet har haft tre delar:

  • Uppehållstillstånd
  • Sociala rättigheter
  • Information och strukturell påverkan

Den första punkten har handlat om att se till att varje individ får en rättvis möjlighet att få stanna i Sverige.

– Det har handlat om att utreda vilka möjligheter att få uppehållstillstånd som finns. Det kan vara skyddsbehov som inte kommit fram, kanske för att man inte haft ett bra ombud, handlingar som tappats bort eller saker man inte vågat prata om, säger Anders Roos, en av projektets jurister.

Det kan också handla om att man fått jobb, och har rätt till arbetstillstånd. Eller att man fått en anknytning till någon i Sverige sedan man kom. En partner eller ett barn.

Den andra punkten handlar om att angripa den enorma utsatthet den innebär att leva som papperslös i Sverige. Att se till att varje individ får sina sociala rättigheter tillgodosedda. Ofta har det handlat om att följa med ungdomar till socialtjänsten, hjälpa till att föra fram argument och ta fram handlingar.

– I takt med att socialtjänstens bedömningar har blivit tuffare har det blivit svårare att navigera i systemet. Ett problem har varit att socialtjänsten kräver att man ska styrka att man vistas i kommunen, men många vågar inte ange en adress eftersom de vet att om polisen frågar socialtjänsten om var de finns måste socialtjänsten ange detta. Så trots att även den som befinner sig i Malmö utan uppehållstillstånd ska ha rätt till nödbistånd så är det i praktiken väldigt svårt att få. Där har vi kunnat styrka att personer vistas i kommunen, säger Anders Roos.

”I nästan tre månader bodde jag på gatan, och på soffor hos andra. När jag fick avslag på min ansökan om uppehållstillstånd hade jag en vecka på mig att lämna mitt boende. Jag hade ingenting, ingen plats, ingen mat, inga kläder. När jag kom till Unga Forum och fick prata med en som jobbar här bara grät jag. Efter en månad ringde han mig och sa att han fixat boende och skolplats. Nu har jag fått uppehållstillstånd genom nya gymnasielagen, men jag är orolig för att jag inte ska klara mig. Jag har gått i skolan sedan jag kom till Sverige, men jag har flyttat så många gånger så jag har inte kunnat få betyg. Nu måste jag klara studierna så att jag kommer in på ett yrkesprogram.”

Anders Roos lyfter också brottsutsatthet som ett stort problem bland ensamma barn och unga som lever som papperslösa. Eftersom de lever i en så utsatt situation råkar de lätt ut för kriminalitet, men de vågar inte anmäla. Risken att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare är också stor.

– Ibland har det räckt att vi ringt och sagt några väl valda ord så har lönen som hållits inne betalats ut.

Punkt tre, information och strukturell påverkan handlar mycket om att sätta sig in i lagar som är så snåriga att de som ska tillämpa dem knappast själva förstår dem. Tillsammans med andra organisationer har projektet tagit fram ett informationsmaterial om nya gymnasielagen. Parallellt med detta har man försökt skapa opinion kring de orimliga krav som den nya gymnasielagen ställer på de ungdomar som fått uppehållstillstånd genom den.

– Det migrationsrättsliga är över huvud taget inte anpassat till skolvärden. Kraven som ställs går inte att uppfylla eftersom de inte är anpassade efter skolornas ansökningssystem och så vidare. I lagen såg det enkelt ut, men det är allt annat än enkelt och vi är väldigt oroliga över vad som händer när de tillfälliga uppehållstillstånd som utfärdats snart går ut och ungdomarna inte kan uppfylla kraven, säger Anders Roos och fortsätter:

– Då står vi återigen med mängder av barn och unga som lever i papperslöshet. Att återvända till Afghanistan är inget alternativ. Det är bara att se på hur antalet dödade civila ökat för att förstå att säkerhetsläget inte är sådant att någon återvänder frivilligt, säger han.

Fotnot: Citaten i texten kommer från ungdomar som varit del i projektet.

Fler äldre kommer till oss

Vi på Skåne Stadsmission möter människor som av olika anledningar hamnat i hemlöshet och utsatthet. Vi ser ofta förändringar i samhället tidigt och på senare tid har vi upplevt en oroande ökning av äldre människor som lever i fattigdom.

2017 larmade vi om en ökning av äldre personer som kom till oss på Nattjouren. Under det året kom sex personer som var äldre än 70 år till Nattjouren, där de spenderade totalt 341 nätter. Deras komplicerade livssituation gör det svårt att hjälpa dem vidare till ett mer permanent boende.

Till Café David kommer många pensionärer för att äta frukost eller subventionerad lunch. De vittnar om hur svårt det är att få ekonomin på äldre dar att gå ihop. Även på Stadsmissionshälsan har vi sett en ökning av äldre personer som söker stöd och vård. Antalet besökare i åldern 51-70 år och uppåt har ökat och vi möter fler ekonomiskt utsatta äldre.

 

”Min fru är sjuk och alla våra pengar går till henne.
Jag har sådan värk men att gå till sjukgymnast kostar för mycket.”
Man, född 1953

 

 

Enligt en rapport från PRO från 2015 har antalet äldre med inkomster under EU:a relativa fattigdomsgräns ökat kraftigt. När rapporten släpptes handlade det om fler än 300 000 personer, sedan dess har siffran legat mellan 200 000 och 300 000. Enligt PRO finns dessutom ytterligare en halv miljon äldre som bara har den låga garantipensionen – trots att många av dem har arbetat hela livet. 80 % av dessa är kvinnor.

 

”Mina leder är väl använda och det börjar kännas. Jag skulle behöva en ny säng, men jag har inte råd. Den jag har är över 30 år gammal så jag är lite mörbultad då jag kliver upp.”
Kvinna, född 1937

 

Som mest kan garantipensionen bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta, enligt Pensionsmyndigheten. Den som får garantipension kan också få bostadstillägg. 2018 får cirka 290 000 pensionärer det tillägget. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad (2018), enligt Pensionsmyndigheten.

Konsekvensen av att leva på låg inkomst blir naturligtvis att det är svårt att få ihop till det nödvändigaste. Vi på Skåne Stadsmission möter äldre som när hyran är betald knappt har så det räcker till mat. Sociala aktiviteter, eller sådant som glasögon, läkarbesök, mediciner och tandvård blir då svårt att klara av.

”Jag lever på existensminimum. Nu klagar hemtjänsten på min dammsugare
och säger att jag behöver köpa en ny, men jag har inte råd.”

Man, född 1942

Fotnot: Skåne Stadsmission respekterar deltagarnas integritet, därför har personerna på bilderna ingenting med texten att göra. Citaten, som bearbetats språkligt men inte innehållsmässigt, kommer från äldre människor som Skåne Stadsmission haft kontakt med åren 2016-2018.

​En värmestuga räcker inte

Samtidigt som fler och fler människor hamnar utanför samhällets skyddsnät dras insatserna för de mest utsatta grupperna ner. Om vi vill se ett hållbart Malmö måste fler aktörer samarbeta, menar de fem organisationer som driver vinterns värmestuga.

– Till värmestugan kommer cirka 90 personer varje natt, och inte ens det räcker. Det är ett bevis på att det som görs inte räcker till. Vi vill se en större samverkan, där Malmö stad, fastighetsägare, hyresvärdar och civilsamhälle jobbar tillsammans, säger Johanna Saunders, Svenska Röda Korset.

Syftet med värmestugan, som drivs av Svenska Kyrkan – Malmö pastorat, Skåne Stadsmission, Svenska Röda Korset, Malmökretsen av Röda Korset och Kontrapunkt, är att erbjuda en trygg plats under årets kallaste nätter. Men problemet med hemlöshet finns året runt.

”Vi hemlösa slutar inte existera bara för att
Malmö Stads tar bort oss ur sin budget”
Besökare Värmestugan 2018/2019

De som kommer till värmestugan gör det för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Det rör sig inte, som många tror, enbart om de som går under benämning strukturellt hemlösa, utan även om de socialt hemlösa som egentligen har rätt till stöd från Malmö stad.

– Både Malmö stad och allmänheten verkar ha en bild av att de som lever i akut hemlöshet är de som Malmö stad inte tycker är deras ansvar, som EU-medborgare och papperslösa. Vi ser att det är människor i alla grupper som kommer hit för att de inte har någon annanstans att vända sig. Vi möter också människor med psykisk ohälsa, människor med missbruk och pensionärer på värmestugan, säger Kenneth Brusquini, Röda Korset Malmökretsen.

Organisationerna bakom värmestugan vill särskilt belysa att samtidigt som statistiken visar att allt fler människor lever i hemlöshet dras stödet till dessa grupper ner och färre bedöms ha rätt till samhällets stöd. Vid årsskiftet minskades antalet platser på akuthärbärge när Malmö stad drog ner från 25 till 14 akuta nattplatser. Dessutom stramades reglerna för vilka som har rätt till akut nattplats åt.

– Förutom att minska antalet platser, trots att vi i princip alltid hade fullbelagt, skulle personalen på plats sortera människor enligt ett urvalssystem som inte var värdigt, det kunde Skåne Stadsmission inte ställa upp på, säger Liv Palm, enhetschef på Stadsmissionen.

Nytt för i år är att så många organisationer gått samman för att driva den värmestuga som öppnade i en källare i centrala Malmö den 17 december 2018. Tidigare år har Kontrapunkt, en organisation som drivs helt av ideella krafter, tagit ett stort ansvar, med hjälp av Svenska Kyrkan och Röda Korset.

– Ingen organisation vinner på detta, det här gör vi för att vi ser att det är nödvändigt. Malmö stad fick senast för några veckor sedan intern kritik från sina revisorer för bristen på samordning och ansvarstagande för hemlösheten, men i den rapporten nämns civilsamhället inte alls. Vi finns här och sitter på stor kunskap, men det är inte hållbart att vi ska göra det på egen hand, säger Ninni Smedberg, Svenska kyrkan.

Besökarna som kommer till värmestugan får förutom tak över huvudet och möjlighet att sitta ner och vila också varm mat. Maten, som organisationen Kontrapunkt står för, är matsvinn i form av lagad mat som samlas in från restauranger, caféer och skolor. Den serveras både varm och delas ut i form av matlådor att ta med sig.

– Det är mat som blivit över och som annars skulle ha kastats, säger Johanna Anemalm, Kontrapunkt.

Det är viktigt för organisationerna att poängtera att även om situationen just nu är mycket allvarlig är det inte omöjligt att lösa problemen om man gör det tillsammans.

– Vi vet att det går. Vi har kapacitet, vilja och engagemang men som det ser ut nu så det tas det inte tillvara. Det behövs mer samarbete och att fler delar av samhället går in och agerar tillsammans. Vi driver en värmestuga i en källare där ingen får sova, vi är helt övertygade om att det inte är det bästa Malmö kan erbjuda, Malmö kan bättre än så, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt.

Nu är det dags för en vänlig vägg i Helsingborg

Den 15 februari 2019 öppnar Helsingborgs egen Wall of Kindness, Vänlighetens vägg, på Planteringen i Helsingborg. Det är Helsingborgshem som tagit initiativet till samarbetet med Skåne Stadsmission. 

Den specialbyggda gröna väggen är full med krokar där vem som helst hänga en jacka man inte använder. Förhoppningen är att någon som behöver får en ny jacka.

– Vi är väldigt glada att Helsingborgshem tagit initiativ till detta. Ju fler aktörer i samhället som tillsammans jobbar för ett medmänskligare Skåne desto bättre, säger Alireza Mobasheri, projektledare för Skåne Stadsmissions gåvoinlämning.

Själva idén till Wall of Kindness kommer ursprungligen från Iran, ett medborgarinitiativ som sedan plockats upp av flera städer i Sverige, bland annat Malmö och Lund, även där i samarbete med Skåne Stadsmission. På fredag och en månad framåt, 15 februari till 15 mars, är det alltså dags för Helsingborg att få sin egen vägg av mellanmänsklig vänlighet och omtanke.

– Wall of Kindness är både återbruk och en fantastiskt fin möjlighet att föra människor närmare varandra genom att göra det lättare att ge, och få, berättar Dragana Curovic, bosocial utvecklare på Helsingborgshem, som varit med och sytt ihop initiativet, tillsammans med Skåne Stadsmission.

Väggen finns på Wienertorget på Planteringen.

– Här fanns det en tillgänglig plats. Vi tyckte också det var Planteringens tur att stå värd för ett av våra evenemang och kanske kan det få några helsingborgare att upptäcka en ny stadsdel i sin stad, säger Dragana Curovic.

Själva väggen är 2,5 meter bred och 1,20 meter hög, större delen under skyddande tak. Förhoppningen är att många kommer och lämnar en jacka eller kappa.

Varje vardag kommer personal från Helsingborgshem att titta till väggen och göra plats för nya jackor. En gång i veckan kommer personal från Skåne Stadsmission och hämtar jackor som ingen tagit med sig hem och som samlats ihop i en näraliggande lokal. Dessa jackor ska sedan delas ut till behövande av Skåne Stadsmission.

– Med Wall of Kindness blir kretsloppet från dem som har över till dem som behöver tydligt och enkelt. Det påminner människor om hur lätt det är att dela med sig och ta ansvar för varandra, säger Alireza Mobasheri.

Vill din kommun eller ditt företag arrangera en Wall of Kindness? Vi hjälper gärna till. Kontakta foretagssamarbeten@skanestadsmission.se. 

Hemlösheten ökar – men Nattjouren måste stänga

Efter 18 år stänger vi vår Nattjour. Detta eftersom Malmö stad valt att dra ner på antalet platser trots en ständigt växande akut hemlöshet. 

Vi kan inte ställa upp på de villkor som Malmö stad satt upp vid sin senaste upphandling av akutplatser.

– Malmö stad väljer att omdefiniera betydelsen av att leva i akut hemlöshet och lämnar därmed många människor utanför, säger Matilda Jägerdén, Enhetschef Café David och Nattjouren.

Kvällen den 30 december 2018 öppnas dörrarna till Nattjouren för sista gången. Under de senaste åren har vi haft 25 platser för människor i akut hemlöshet. De har varit öppna både för människor med social problematik (missbruk och/eller psykisk ohälsa) och människor i strukturell hemlöshet (hemlöshet som enkelt förklarat beror på brist på pengar eller brist på tillgång på bostäder). Dessa 25 platser har varit ständigt fullbelagda, och inte alltid räckt till – samtidigt som många människor har hänvisats dit av kommunen.

Men trots att hemlösheten i Malmö ökar drar Malmö stad nu ner antalet platser till 14, samtidigt som man minskar antalet platser i dygnsboenden och lågtröskelboenden för både kvinnor och män.

– Vi förstår inte hur Malmö stad menar att vi skulle kunna se på människor om de har en social problematik eller inte. Skulle vi göra en bedömning i dörren? Det faller på sin egen orimlighet, säger Matilda Jägerdén som tillägger att hon fortfarande inte har klart för sig vad som ska hända med de människor som nu stängs ute.

– Ett natthärbärge är ingen långsiktig lösning, men så länge de långsiktiga frågorna om fattigdom och bostadsbrist inte är lösta behöver Malmö stad ta ansvar för att ingen ska behöva sova ute.

I det akuta läget har vi på Skåne Stadsmission, tillsammans med Kontrapunkt, Malmökretsen av Svenska Röda Korset, Svenska Kyrkan och Svenska Röda Korset beslutat att hålla en värmestuga öppen under vintern.

– En värmestuga ersätter inte en nattjour, men ger i alla fall en varm och trygg plats att vara på under kalla nätter, säger Matilda Jägerdén.

Hemlösheten i Malmö
Enligt Malmö stads kartläggning 2018 lever 1 959 vuxna och 1 347 barn i hemlöshet. 2008 levde 862 vuxna i Malmö i hemlöshet. I statistiken ingår inte EU-migranter, papperslösa eller människor som flyttar från soffa till soffa utan en plats att kalla hemma.

Förklaringen till ökningen går att finna i den strukturella hemlösheten som i sin tur beror på bostadsbrist och en ökande fattigdom. Även om orsaken till hemlöshet i grunden inte beror på till exempel psykisk ohälsa, så medför hemlösheten att både barn och vuxna far väldigt illa.

Fem tips för en jul i gemenskap

Julen är tuff för många, särskilt för människor som lever i utsatthet och hemlöshet. I Malmö har antalet människor som saknar fast bostad ökat, och nyligen kom besked om att 1 347 barn är hemlösa. Känner du att du kan dela med dig av värme och gemenskap? Här är några sätt:

1. Ge julklappar som ger skillnad. Genom att köpa våra gåvokort slår du två flugor i en smäll. Du får fina kort att skänka bort, samtidigt som du bidrar till vårt arbete för att ge människor möjlighet att fira jul i gemenskap och värme. Handla i vår gåvoshop!

2. Starta en egen insamling. Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket. Du och dina vänner kan bidra till vår verksamhet via Facebook. Så här gör du:

  • Klicka på ”Samla in pengar” på Skåne Stadsmissions Facebook-sida.
  • Välj Skåne Stadsmission som ändamål, vilket belopp du önskar samla in och hur länge du vill att insamlingen ska pågå.
  • Skriv några ord om varför du engagerar dig och välj en omslagsbild till din insamling. Nu kan insamlingen börja!

3. Ge dina prylar och kläder nytt liv! Att återbruka är bra för både miljö och ekonomi. När du lämnar in kläder och saker till oss kan du vara säker på att de kommer till nytta. Antingen delar vi ut dem i våra verksamheter, eller så säljer vi dem i någon av våra butiker och använder pengarna för att kunna hjälpa fler. Här kan du läsa var och när du kan lämna in. Insamlingen i Malmö har julstängt från 22/12 till 1/1 2019.

4. Låt bli att köpa nytt. Som sagt, att återbruka är bra för både miljö och ekonomi. Handla dina julklappar second hand så gör du gott på många sätt. Här hittar du våra butiker!

5. Var volontär i vinter. Vi är i stort behov av volontärer till kvälls- och nattpassen i vår värmestuga i Malmö. Som volontär gör du det möjligt för oss att hålla värmestugan öppen för dem som är i behov av en varm och trygg plats. Du samtalar med besökare, hjälper till att skapa en trygg och trivsam miljö samt ger medmänskligt stöd till dem som efterfrågar det. Som volontär i akutinsatsen är du försäkrad via Röda Korset, erbjuds utbildning för uppdraget och du kommer även att ha en kontaktperson för stöd och råd under uppdraget.

De organisationer som står bakom samordningen av värmestugan vintern 2018/2019 är: Kontrapunkt, Malmökretsen av Svenska Röda Korset, Refugees Welcome Housing Sweden, Skåne Stadsmission, Svenska Kyrkan och Röda Korset. Anmälan skickas till: varmestuganmalmo@gmail.com

1 347 barn i Malmö lever nu i hemlöshet

Idag presenterade Malmö stad sin kartläggning av hemlösheten i Malmö. När räkningen genomfördes i oktober 2018 levde 1 347 barn och 1 959  vuxna i hemlöshet. Antalet hemlösa barn har ökat lavinartat de senaste åren. 2017 levde 1 070 barn i hemlöshet. Årets siffror innebär en ökning med 26 procent.

Förklaringen till ökningen går att finna i den strukturella hemlösheten. Det rör sig allt mer sällan om personer som är hemlösa på grund av sociala skäl så som missbruk och psykisk ohälsa. Ökningen beror på fattigdom. Det är familjer och personer som inte kan få ett hyreskontrakt eller har råd att köpa en bostad. Bakom siffrorna döljer sig individuella öden och berättelser. 1 347 barn är lika många barn som 52 skolklasser. Det är svårt att föreställa sig att så många i vår absoluta närhet är utan ett eget hem. Även om orsaken till hemlöshet i grunden inte beror på till exempel psykisk ohälsa, så medför hemlösheten att både barn och vuxna far väldigt illa.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke träffar människor i hemlöshet

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke tog i veckan emot en namnlista från Sveriges Stadsmissioner, med underskrifter för människor i hemlöshets rättigheter. Demokratiministern pratade om demokrati, mänskliga rättigheter och vikten av att rösta, på en av Stadsmissionens Demokratifrukostar, för människor i hemlöshet. Efter Demokratifrukosten gick de deltagare som ville med Stadsmissionens personal för att förtidsrösta.

– Vi måste vara vaksamma och aktsamma och värna våra friheter och ta vara på dem, inte minst gäller det rätten att rösta. Friheten är det viktigaste vi har men det finns många som på olika sätt försöker begränsa den, sa demokratiminister Alice Bah Kuhnke, när en av Stadsmissionens besökare som lever i hemlöshet överlämnade namnlistan.

– Vi på Stadsmissionen informerar våra deltagare och motiverar dem att rösta. För den som vill följer vi med till förtidsröstning och hjälper till med röstkort eller id-kort som saknas, berättar Erik Holmberg, verksamhetschef Social mobilisering vid Stockholms Stadsmission.
Sveriges stadsmissioner menar att politikerna missar viktiga frågor i valet när hemlöshet, fattigdom och utanförskap inte berörs. Bostad är en mänsklig rättighet och Sveriges stadsmissioner efterlyser en nollvision mot hemlöshet.

Läs om Sveriges Stadsmissioners kampanj Borttappade röster

Kontakt:
Karin Timm Östlund, presskontakt Sveriges Stadsmissioner, 08-684 23069 karin.timmostlund@sverigesstadsmissioner.se
Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner, 031- 755 36 01
lotta.safstrom@stadsmisssionen.org

Evenemang

Hittade inga inlägg

Tyvärr, inget innehåll kunde finnas som matchade vad du sökte efter